Kopplingar till litteraturen

Jag menar att respondenternas beskrivning av utbrändhet och vad som leder dit stämmer väl överens med den litteratur och forskning som finns. Jag ska här nämna några exempel på det respondenterna sagt i förhållande till den.

Respondent 1 beskriver utbrändheten som ett tillstånd där man inte längre tycker om att leva, arbeta eller engagera sig, det finns ingen kraft kvar till detta. Istället blir man likgiltig. Maslach och Leiter (2001) beskriver utbrändheten som en själslig urholkning av den mänskliga själen där den drabbade blir kroniskt utmattad, cynisk och oengagerad i sitt arbete. Utmattningen tar sig i uttryck både fysiskt och känslomässigt. Den drabbade orkar inte prestera eller umgås med andra människor och blir oengagerad. Det som tidigare känts viktigt och meningsfullt upplevs som otillfredsställande och meningslöst. Detta är en mycket likartad beskrivning av hur respondent 1 har beskrivit utbrändheten.

I enlighet med Perski (2002) som menar att det sker en förhöjning av stresshormonet kortisol i kroppen som åstadkommer en förstörning av kopplingarna mellan nervcellerna i hippocampus hjärnan vid långvarig stress och utbrändhet, så menar även respondent 1 att det sker en uttunning av nervnätet eller nervceller vid en utbrändhet. Han beskriver det som en skelettmuskel som inte arbetat, den blir tunn och tam och när den tränar så blir den tjock och stark. Precis på samma sätt är det med hjärnan säger han.

Respondent 5 har däremot skilt sig något från de övriga respondenterna. Hon talar om en typ av binjureutmattning då binjurarna har sprutat ut så mycket stresshormoner som kortisol och kroppen har blivit dränerad på näringsämnen som hjärnan behöver för att kunna fungera som den ska. Hon menar att människor som är utbrända är dränerade och har bränt ut sina förråd av livsviktiga näringsämnen som hjärnan behöver. Och detta går inte att äta sig till för att bli bättre utan det är annan hjälp man behöver, terapeutisk hjälp menar hon. Detta har inte någon av de övriga respondenterna nämnt något om och inte heller litteraturen.

Ingen av de övriga respondenterna har nämnt mindfullness som en metod för att motverka stress och utbrändhet. Enligt min uppfattning tycktes den här respondenten ha en stor kunskap när det gäller utbrändhet och hur man ska behandla den.

”Mindfullness- meditation- nygammal metod för att lindra stress”, lyder titeln på en artikel från läkartidningen, publicerad år 2006. Den är skriven av Marie Åsberg, professor i stressrehabilitering på institutionen för klinisk vetenskap på Danderyds sjukhus, Kristina Whalberg, doktorand i biologi på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Camilla Sköld, legitimerad sjukgymnast samt Åke Nygren, professor i stressrehabilitering på institutionen för klinisk vetenskap på Danderyds sjukhus. I artikeln framgår att det finns ett flertal mer eller mindre väl designade studier som visar att mindfulnessträning hos friska personer ger positiva psykologiska effekter exempelvis i form av ett större lugn. En välkontrollerad studie från University of Arizona har visat på gynnsamma effekter på ångest, depression och empati. En annan studie från Jefferson Medical College i Philadelphia erbjöd mindfulnessträning som en kurs för medicinstuderande som själva valde att delta i utbildningen. Som kontroller användes studenter som valt en kurs i komplementär och alternativ medicin. Studenterna hade mer psykologiska problem än kontrollanterna men efter tio

veckors mindfulnessträning mådde de signifikant bättre än kontrollerna. Deras slutsats är att det finns en hel del belägg för att mindfulnessträning har positiva hälsoeffekter, framförallt psykologiskt men även på vissa kroppsliga funktioner.

De hälsopedagoger jag har intervjuat menar att de arbetar mot att främja hälsa och förebygga ohälsa främst på grupp- och individnivå. Ett par exempel på deras sätt att arbeta är hälsoprofilsbedömningar där man gör en hälsobedömning i form av exempelvis blodtryck, konditionstest, matvanor osv. samt även en kartläggning av individens hela livssituation. De arbetar med coachingsamtal där man uppmanar individen till en sundare livsstil i form av goda - kost och motionsvanor samt även gör individen medveten om sina tankar och beteendemönster. De arbetar även med stresshanteringskurser där individen får lära sig att hantera sin egen stress.

Liselott Ohlsson (2002) menar att hälsopedagogens roll är att vägleda människor mot en hälsobefrämjande livsstil på individ, grupp eller organisationsnivå. Det är ett arbete där man har som uppgift att vägleda, motivera och stimulera människor mot en sundare livsstil. Detta kan handla om människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar, förhållningssätt och handlingsmönster i relation till hälsa. Det är ett yrke som handlar om förebyggande av ohälsa och att främja hälsa. Detta menar jag stämmer överens med hur mina intervjupersoner arbetar.

Jag skulle vilja säga att coachingsamtalen som hälsopedagogerna arbeta med är en typ eller form av KBT dvs. kognitiv beteendeterapi då den handlar om hur vi tänker, vårt sätt att se på omvärlden och på oss själva. Metoderna i KBT går just ut på att individen får lära sig nya olika tankestrategier gentemot sig själv och omvärlden. Och detta är just vad de här coachingsamtalen handlar om.

Det som jag har fått fram genom min undersökning anser jag kan återknytas till Aron Antonovskys begrepp KASAM dvs. känsla av sammanhang.

Begripligheten kan ses som en känsla av sammanhang där man har överblick över sin livssituation och kan se sig själv ur ett större perspektiv. Den innefattar insikter om sina egna tankemönster och sätt att agera. Att förstå sig själv och varför saker och ting ser ut som de gör och hur saker och ting hänger ihop. Hälsopedagogen kan ge individen begriplighet genom sitt sätt att medvetandegöra individen om dessa företeelser.

(Respondent 2) Ja jag kan berätta hur ett samtal går till. Först gör man kartläggning tillsammans, vi säger första tillfället med en coachare, så gör man en kartläggning varför den vill ha coaching, varför man är där. Ja ungefär vad är syftet med det här samtalet. Sen så tittar man på nuläget, hur ser situationen ut för den här personen? Och sen så börjar man titta på, vilka alternativ finns det mot det. För när dom kommer så är det ju någonting dom vill ha löst eller vill lösa. Och så tittar man på..ja..vilka alternativ finns det? Det kan ju vara, vi säger någon som vantrivs som förskolelärare på en..Och vacklar, hon vet inte om det är jobbet hon är trött på eller platsen eller arbetsplatserna eller..är jag i en livskris? Och det..ja..det ska vi då komma fram till genom dom är samtalen.

(Respondent 3) Jag försöker prata med människor så fort jag kommer åt. Och nu eftersom jag jobbar mycket med hälsoprofilbedömningen då som är ett verktyg där man sitter i ett samtal då. Och pratar kring livsstilsfrågor kan man säga med folk som inte är sjuka, som är i arbetslivet då.

(Respondent 3) Ja jag försöker, Då går man ju igenom mycket, alltså det är ju frågeformulär då som man utgår ifrån. Och där är det ju livsstilsfrågor, alltifrån hur dom har det på fritiden och att vårda sin kropp, alkoholvanor, kost, motion, allt sånt där pratar man omkring. Och där kommer det ofta fram, när folk sitter i lugn och ro och helt plötsligt ska prata om sig själv i en och en halv timme då kommer sånt här fram. Och då kommer man oftast in, när man börjar titta på såna här frågor som handlar om symtom, om stress, om ensamhet och såna saker då kommer det här fram. Och dom liksom, ja berättar hur dom har det i sitt liv. Och hur dom får ihop, eller hur svårt som har att få ihop sitt livspussel, dom här kraven och hur det ska va och hur dom mår, hur dom tänker omkring sin egen situation. Och då försöker jag ge dom redskap för att använda tanken som en kraft.

(Respondent 4) Just nu, just idag så jobbar jag mycket med det och jag jobbar mycket med hälsoprofilsbedömningar där jag gör konditions och livsstilstest. Där man får fram då om man har höga stress- staplar och vi tittar på vad det är man kan prioritera bort, om det är så att man alltid måste gå och besöka sin sjuka mamma eller pappa varje söndag om det nu är en oerhörd stressfaktor. Är det verkligen nödvändigt? Försöka lära folk att planera om tiden helt enkelt och också att lära sig att, ibland måste man få lära sig att saker och ting är god enough, alltså att saker och ting är tillräckligt bra. Man kan inte alltid känna att man är 100 procentigt nöjd varken hemma eller..utan att det är helt ok at man har lite dammråttor i hörnen.

(Respondent 5) Förebyggande menar du eller, arbetar med dom överhuvudtaget? Låt säga att det kommer någon då som inte är utbränd då. Ja då jobbar ju jag..väldigt mycket med den mentala biten. Det är ju den jag jobbar med, och alltså få in återhämtning, i tillvaron alltså. För dom flesta som jag möter är aktivitetsmissbrukare. Dom har ingen återhämtning under dagen överhuvudtaget. Det är aktivitet alltid. Ingen sån här koncentrationsbit där dom återhämtar sig, meditation eller stillhet, bara vara utan fullt ös. Och sen så tror dom att dom ska sova gott vilket dom inte gör, utan störd sömn. Så att det är, se till att få in det här med koncentration. Alltså bara vara. Jag jobbar med mindfullness och meditation då och såna bitar. Och sen går in på det här med tankemönster, beteendemönster och försöker att hitta det, alltså så dom själva hittar det då.

(Respondent 5) Ja alltså jag går ju igenom det här, hela livssituationen då om man säger som grund, och ser hur det se ut. Har man med dom här olika ingredienserna som man behöver ha med? För att det är ju viktigt att man äter bra och motionerar, även om att hålla på med stenhårt aerobic och springa jätte mycket inte är bra om man är stressad för det vrider ju upp stressen då, utan man ska ägna sig åt andra, men att man ska röra på sig naturligtvis. Att man får in dom bitarna och alla dom här faktorerna som gör att man mår bra då. Och ser hur det ser ut idag och vad man skulle kunna ändra på. Det är ju en bit, och vad man vill ändra på, vad man har möjlighet att ändra på.

Hanterbarheten har visat sig vara en viktig faktor för en människas hälsa, och handlar om att ha kontroll över sig själv och sin livssituation. Att ha resurser för att hantera de situationer man ställs inför. Avsaknad av kontroll ökar risken för att uppleva stress. Hälsopedagogen arbetar för att ge individen verktyg för att återta kontrollen över sitt liv. Empowerment menar jag är ett exempel på att återta hanterbarheten eller kontrollen hos en människa.

(Respondent 3) Ja, det kan man säga. mm. Jag försöker att möta dom där dom befinner sig och försöka möta deras tanker med den kunskapen jag har då. Och försöker ge dom då olika slags verktyg som dom kan ha nytta av då. Dels tankens kraft, men också rent praktiskt. Alltså avslappningsövningar, berätta för som att det här med att röra sig och att äta vettigt så att säga också är en, ett förebyggande mot stress. Att man bygger upp en slags buffert.

(Respondent 4) Jag jobbar mycket med kurser och föreläsningar. Där jag försöker, inte att lära folk men att hjälpa dom att ta fram rätt verktyg både fysiskt och psykiskt, hur man ska hantera stress.

Och det är allt ifrån till att man rör på sig, att man lära sig att planera och prioritera tiden bättre. För tiden är någonting som vi alla har brist på, och ibland måste man lära sig att sortera ut vad som är viktigast att göra.

(Respondent 5) Plocka bort från den ena biten och sätta in i den andra, för man har ju inte mer tid än den man har var. Och så det är ju en bit och sen så jobbar jag ju då med närvaro, att lära sig att vara här och nu. För det är här ältandet vad som har hänt och oroandet som är väldigt stressdrivande och tar energi. Så det jobbar jag ju också med då. Parallellt, och sen så har jag ju samtal där vi går igenom olika bitar i tillvaron. För att se då hur man fungerar. Och där jobbar jag efter en metod som heter psykosyntes. Men när man tittar på dom här olika egenskaperna som är överhuvudtaget, alla aspekter av en person då som är ansvarstagande och krav och måsten och sånt..Och försöker att komma fram till hur den personen vill hantera det. Hur man vill att ansvarstagandet eller gränssättandet eller om vi ser på krav och måsten, hur det ska se ut i deras liv.

(Maria) mm. Så du sitter i samtal med dom kan man säga?

(Respondent 5) Ja det är det. Det är ju enskilda samtal. Och då gör vi alltså övningar. Sådana här visualiseringar, meditationer och sen ja..pratar omkring det här då så att dom själva ska komma på hur dom vill gå vidare. Man är ju den man är, men man kanske inte har, liksom har tillgång till alla aspekter utav sig själv. Och ibland så kan det ju va sidor som man behöver tona ner för att låta andra komma upp. Men så att man utnyttjar hela sin repertoar och inte är så begränsad då. För att jag har ju den tron att alla människor dom har resurser dom behöver för att leva ett bra liv. Men man har kanske inte tillgång till dom.

(Respondent 5) Och det finns sånt som ligger i vägen, finns hinder. Man tittar mycket på, hur ser det ut nu? Vad längtar man efter? Vad är det som hindrar det och vad behöver jag för att kunna nå det mål som jag har?

(Maria) Kan man säga att man nästan lägger upp en kartläggning av livet?

(Respondent 5) Ja det kan man säga. Och man hjälper människor att rita om kartbilden.

En annan viktig faktor för människors hälsa är meningsfullheten. Det handlar om att se händelser och erfarenheter som meningsfulla, värda investering och engagemang. Att livet känns meningsfullt. När det gäller arbetslivet skulle man kunna säga att det arbete människor utför bör kännas meningsfullt

och att det har en betydelse. Maslach och Leither (2001) menar att en av riskfaktorerna för att drabbas av utbrändhet på arbetsplatsen är motstridiga värderingar, orättvisa i systemet och konflikter mellan individens och företagets värderingar. Jag skulle vilja säga att en människas värderingar ger en form av menig och därför kan värderingarna kopplas till meningsfullheten.

Företeelser som går emot en människas värderingar ger brist på mening. Detta skulle kunna ge en förklaring till varför motstridiga värderingar har en så negativ effekt på människans hälsa. Det tar bort känslan av att det arbete hon/ han utför upplevs som meningsfullt. Meningsfullheten har även en betydelse i privatlivet. Det hälsopedagogen kan göra för att bidra till och återta meningsfullheten för individen, är exempelvis genom de coachande samtalen. Att se över hur väl livssituationen stämmer överens med individens mål, och att försöka ge redskap och stöd för individen att få dessa två att matcha med varandra. Hälsopedagogen kan hjälpa personen att komma till insikt om vad som känns viktigt och meningsfullt hos denne. Även att hjälpa individen till ett hälsosammare liv i form av exempelvis hälsosamma kost och motionsvanor kan skänka en ny mening för individen tror jag.

(Respondent 3) Litegrann, men Jag har ett stor uppdrag på statistiska centralbyrån i Örebro då som jag har jobbat mest med. Just det här hälsoprofilbedömningen, så att jag har ju gjort alltså flera hundra. Så att jag har suttit i väldigt mycket samtal med folk. Och det jag försöker göra dom uppmärksamma på det är just det här att, att dra ner på kraven och att försöka anpassa…den målbild dom har, hur dom vill leva sina liv till hur det faktiskt ser ut i deras liv.

Försöka få den här målbilden och det verkliga livet att närma sig varandra.

(Respondent 3) För många har liksom en bild hur dom ska leva och hur det ska vara och så vidare, som alltså inte stämmer överens med verkligheten. Och…just få ihop det här livspusslet, försöka stötta dom på olika sätt, att, att liksom..använda tanken som en kraft. För det är inte bara hur man har det, utan det är också väldigt mycket om hur man tar saker och ting, och hur man tänker kring sin egen situation.

(Respondent 5) Ja. Och verktyg för att hitta det här. Om man säger att man pratar om krav och måsten va, Då får dom ju identifiera vilka krav dom har på sig och varifrån dom kommer. Och då ser man, för dom flesta då så kommer ju kraven från dom själva. Oftast är det så, och då får man se på vilka krav och vad står dom för dom här kraven och var kommer dom ifrån. För oftast så har man ju packat ner dom sen man var liten, och så bär man med sig alla dom här. Men att på något sätt se, vad står dom för? och att, nej men det här måste jag ju inte, det här och så, och att kunna släppa dom här. Är det här någonting som jag måste?, är det här någonting som jag kan byta ut till det här vill jag göra? Alltså byta ut måste mot vill och sådana saker.

(Respondent 5) Mindfullness är ju bara här och nu. Och det är en metod för att man ska öva sig för att vara det. För egentligen kommer det här från sen- buddismen. Och då är det inte en metod, det är en livshållning. Att man är i nuet, man är medveten, man äter rätt, man gör en sak

i taget, när man pratar, pratar man och så då. Så att det, och det har haft jättegoda effekter på utbrändhet och stress, återfall i depression, cancer, fibromyalgi, ständig värk..jättemycket. Och

man får väldigt goda resultat även på det här med harmoni och livsglädje och så.

Empowerment grundat sig på alla människors lika värde och på att det är kapabla att styra sina egna liv. Detta förhållningssätt tycker jag att dessa hälsopedagoger har i sitt sätt att jobba. De menar att det är individen själv som har svaret på sina frågor och att det är de själva som har makten att styra sina liv. Det hälsopedagogiska arbetssätt som dessa hälsopedagoger har handlar om att stärka upp individen på alla nivåer och denna stärkande process innefattar alla aspekter dvs. den fysiska, psykiska, känslomässiga och mentala biten. Hälsopedagogerna själva har inte använt sig av begreppet empowerment, men jag tycker att deras arbetssätt sker i enlighet med denna modell.

Det verkar som att de som haft egen erfarenhet av utbrändhet har haft denna typ av självkänsla och inte prioriterat sig själva. De har presterat och presterat för att få bekräftelse från andra, men inte upplevt att de fått något tillbaka. Detta har bidragit till att de blivit utbrända. Denna erfarenhet har lärt dem något om fenomenet utbrändhet och om sig själva. Deta har lett till en ny typ av självinsikt.

Och att hantera stress och hur man kan hjälpa andra i samma situation. En typ av självterapi skulle man kunna kalla det.

Med essensen menas enligt Husslers teori vissa nödvändiga egenskaper som måste finnas för att ett fenomen ska vara just detta fenomen och inte något annat. Vi kan variera olika kännetecken av ett fenomen till en viss grad men sedan upphör möjligheterna att variera. Det finns vissa också med andra ord vilja kalla utbrändheten för en överbelastning av nervsystemet.

När det gäller hur hälsopedagogerna erfarar riskfaktorerna har jag funnit ut att det framförallt är personligheten som ligger till grund och ökar risken för att att drabbas av utbrändhet. Detta innebär en låg självkänsla vilket gör att individen svårt att sätta gränser och att säga nej. Det är också

När det gäller hur hälsopedagogerna erfarar riskfaktorerna har jag funnit ut att det framförallt är personligheten som ligger till grund och ökar risken för att att drabbas av utbrändhet. Detta innebär en låg självkänsla vilket gör att individen svårt att sätta gränser och att säga nej. Det är också