Naeslund (i Österlind red. 2005:104) beskriver att de lärare han intervjuat i sin undersökning upplever att de så kallat duktiga eleverna kan arbeta framåt obehindrat och att lärarna därför kan ägna mer tid åt de så kallat svaga eleverna. Carlgren (i Österlind red. 2005:12) beskriver hur man genom införandet av Eget Arbete ville komma åt svårigheten med att möta alla barn på deras enskilda nivå. Vid våra lärarintervjuer framkom det att en av de fördelar man kunde se var just att arbetsformen ger möjlighet att ge eleverna samma arbetsuppgifter, men på olika nivå och med olika krav på resultatet. Österlind drar i sin avhandling (1998:132) slutsatsen att
Eget Arbete innebär fördelar för de flesta elever, men på olika sätt och i olika hög grad. Att arbetssättet är gynnsamt för de duktiga eleverna verkar vara en åsikt som lärarna i vår undersökning är överens om. ”De som är starka kan springa loss och få så mycket utmaningar som helst”, säger en av de lärare vi intervjuat. Ingen av lärarna ansåg att arbetssättet särskilt gynnar de svaga eleverna trots att de samtidigt säger att arbetsmetoden medför att läraren kan ägna mer tid åt de elever som behöver mycket stöd.
Under vår undersökning har vi fått uppfattningen att arbetsformen uppskattas av eleverna, de arbetar flitigt och engagerat. De Eget Arbete lektioner vi observerade präglades av både
lugn och ro och av intensivt arbete. Det här kan vi också läsa, med endast ett undantag,14 i de undersökningar vi tagit del av i litteraturen.
Samtliga de elever vi intervjuat tycker att Eget Arbete är bra. De uppskattar att det finns många saker att välja mellan , att de får arbeta i sin egen takt och de tycker att de lär sig mycket. Carlgren (i Österlind red. 2005:24) skriver att hon finner att arbetssättet skapar motivation hos eleverna och att ansvaret i sig ökar drivkraften i elevernas arbete. Maria Olsson (i Österlind red. 2005:50) anser även hon att eleverna motivation och disciplin oftast är god liksom Malmgren (1996:151-152), som konstaterar att elever som arbetar med Eget
Arbete är aktiva och positiva.
Utifrån att ett par av de lärare vi intervjuat ansåg att mycket av deras tid går åt till att se till att eleverna arbetar istället för att springa runt eller leka skulle man kunna anta att det finns vissa elever som tar sig friheten att inte arbeta och därför tycker att Eget Arbete är bra.
Den fråga som vi tycker man måste ställa är vad det är eleverna lär sig. Eleverna själva anser att de främst arbetar med matematik på Eget Arbete, men också med att läsa och skriva. Det finns lärare i vår undersökning som även de ser att det mesta av Eget Arbete tiden går till matematik och de uttrycker en önskan om att få mer tid för undervisning i svenska.
Den svenskundervisning som ligger inom ramen för Eget Arbete är i huvudsak begränsad till isolerad färdighetsträning (Malmgren 1996:152). Vi har funnit att innehållet i de
arbetsuppgifter eleverna arbetar med i stort sett är desamma i alla de undersökningar vi tagit del av (Österlind 2005). Innehållet i arbetsuppgifterna är till stor del sådana att eleverna kan klara av dem på egen hand, vilket enligt Österlind (1998:133) är ett problem eftersom uppgifterna riskerar att inte bli tillräckligt utmanade för eleverna och därmed inte leder till kunskapsutveckling. Uppgifterna är också många gånger lyfta ur sitt sammanhang, vilket noteras av Malmgren (1996:152) och Carlgren (i Österlind red. 2005:29).
Inom ramen av Eget Arbete ges få tillfällen till samtal, dialog och debatt. Det här är ingredienser som eleverna behöver för att kunna utveckla språk och tanke. Det har framkommit i modern forskning att socialt samspel är viktigt för språk- och
kunskapsutveckling. I kursplanen för svenska står det att ”Svenskämnet syftar till att
tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevers kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet”. (Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000:96)
14
Kerstin Bergqvists undersökning finns refererad till på sidan 11 och att läsa i sin helhet i Österlind 2005, kapitel 3
De arbetsuppgifter som eleverna arbetar med i svenska inom ramen för Eget Arbete består till stor del av isolerad språkträning vilket leder till att svenskundervisningen blir tömd på allt annat innehåll än språk och utan kopplingar till andra ämnen. I en svenskundervisning som i högre grad närmar sig svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne finns det möjligheter att öppna sig mot andra ämnen och att sätta in undervisningen i ett meningsfullt samanhang. (Malmgren 1996:60)
Innehållet i den undervisning vi observerat eller läst om i vår undersökning gav få möjligheter till samarbete och dialog i klassrummet. Vi anser därför att arbetsformen inte bidrar till att utveckla elevernas kommunikationsförmåga. Vid våra intervjuer framkommer också att lärarna är tämligen överens om att arbetsuppgifterna i Eget Arbete inte är
samarbetsfrämjande. Eleverna svarar också att samarbete inte är vanligt under Eget Arbete, förutom vid de tillfällen de hjälper varandra. I den litteratur vi läst har Österlind (2005:7), Naeslund (i Österlind red. 2005:105) och Nilsson (i Pedagogiska Magasinet 4/06)
uppmärksammar den här problematiken.
För att uppnå kursplanens mål ska skolan sträva efter att eleven:
-utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera,
-utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang […],
-förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär sig att både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande och
språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper. (Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000:97)
Det är svårt att svara på om de här målen uppnås inom ramen av Eget Arbete. För att de ska uppnås är det viktigt att Eget Arbete varieras med andra arbetsformer som ger möjlighet till gemensamt arbete, samtal och debatt skriver Österlind (1998:132).
I skolans styrdokument betonas att undervisningen ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt. Maria Olsson (i Österlind red. 2005:56-57) skriver att ”ensamarbete rentav kan motverka undervisningens vidare demokratiska syfte”. Hon menar att diskussioner som genomsyras av värderingar inte fick tillräckligt utrymme i Eget Arbete. Ett arbetssätt som inte främjar kommunikation är inte förenligt med den demokratiska fostran som skolan ska