Propositionen varken belastar eller på ett betydande sätt förbättrar saldot i de offentliga finan-serna på ett sätt som avviker från nuläget. Propositionen innehåller inga ändringar i lagstift-ningen som gäller skatter, avgifter och företagsstöd. Propositionen inverkar inte på den offent-liga finansieringens hållbarhet eller finansieringssystemets funktionalitet, inkomsterna eller utgifterna i de offentliga finanserna, produktiviteten, främjande av den eller sysselsättningen
Propositionen har ingen betydande inverkan på de olika aktörerna inom den offentliga sektorn och inte heller på de allmännyttiga samfundens verksamhet eller deras tjänsteproduktion, t.ex.
allmänna rådgivningstjänster som gäller försäkringar. I propositionen föreslås inget stöd till produktionen av tjänster så propositionen snedvrider inte heller till denna del tjänstemark-naden.
Propositionen väntas inte heller inverka på de offentliga samfundens försäkringsbehov eller val av försäkringar på ett sätt som avviker från nuläget.
Propositionen gäller inte direkt arbetspensionsförsäkringsbolag som bedriver lagstadgad ar-betspensionsförsäkringsverksamhet. Däremot gäller propositionen försäkringsförmedlare som förmedlar arbetspensionsförsäkringsbolagens försäkringar. Indirekt gäller propositionen såle-des också arbetspensionsförsäkringsbolag till vissa delar som gäller utbildning av ombud och ombuds skadeståndsansvar. Ombud ges utbildning redan i nuläget, vilket innebär att proposit-ionen inte i sig ändrar på gällande praxis. Försäkringsbranschens intressentgrupper har under remissbehandlingen bedömt att den utbildning som ges i nuläget redan motsvarar minimikra-ven på fortlöpande utbildning. Det bara föreslås att det i lagen ska tas in närmare bestämmel-ser om detta. Arbetspensionsförsäkringsbolagens skadeståndsansvar för ombuds förfaranden realiseras i praktiken mycket sällan, om någonsin.
I propositionen ändras inte myndigheternas inbördes uppgifter eller befogenheter. I proposit-ionen föreslås det inga ändringar av ansvaret för kommunernas eller statens uppgifter eller de-ras inbördes finansieringsförhållanden. I propositionen föreslås inga tilläggsuppgifter för kommunerna eller de inrättningar som kommunerna ansvarar för. I propositionen föreslås det inte heller att uppgifter överförs från myndigheterna till den privata sektorn.
5.2.2 Finansinspektionen
Antalet bestämmelser enligt direktivet och att de är så detaljerade medför att Finansinspekt-ionens registrerings- och tillsynsuppgifter ökar i någon mån, vilket således innebär att arbets-mängden ökar. Den information som de som ska registreras och Finansinspektionen ska klar-lägga med tanke på registreringen gäller bl.a. ägarna och ledningen samt deras yrkeskompe-tens och goda vandel. Dessutom utvidgas uppgiftsområdet för Finansinspektionens tillsyn i någon mån när det i lagen preciseras hur tillsynen ska tillämpas på den marknadsföring som bedrivs på internet av försäkringsdistributörer, försäkringsförmedlare och sidoverksamma för-säkringsförmedlare. Detta ökar Finansinspektionens arbetsmängd när det gäller både registre-ring och senare övervakning av verksamheten.
Till följd av att Finansinspektionens registrerings- och tillsynsuppgifter samt andra uppgifter ökar, kommer Finansinspektionens arbetsmängd att öka med uppskattningsvis ett eller högst två årsverken, vilket innebär tilläggskostnader på cirka 100 000—200 000 euro. Bikostna-derna ingår i bedömningen. Finansinspektionen finansierar sin verksamhet i huvudsak med avgifter som tas ut av dem som övervakas och registreras samt av andra, alltså inte med medel ur statsbudgeten. Propositionen innehåller inget förslag som gäller en personalökning, utan ärendet får avgöras av Finansinspektionen.
Dessutom behöver Finansinspektionen uppdatera sina datasystem till den nivå som krävs i den föreslagna lagen om försäkringsdistribution. Kostnaderna av engångsnatur för uppdateringar-na beräkuppdateringar-nas uppgå till cirka 20 000 euro. Fiuppdateringar-nansinspektionen kan på kort sikt behöva fatta in-vesteringsbeslut om dessa system. I denna proposition föreslås det dock inte att dessa beslut ska fattas. De mer detaljerade och också i övrigt precisare bestämmelserna om förfarandena och skyldigheterna att dokumentera enskilda kundmöten beräknas förbättra Finansinspektion-ens möjligheter att ingripa i lagstridig verksamhet eller andra missförhållanden. De nya
be-stämmelserna är således ägnade att effektivisera tillsynen över försäkringsdistributörernas verksamhet och brottsbekämpningen.
I propositionen föreslås det inte att Finansinspektionens informations-, utrednings- och rap-porteringsskyldigheter ska utvidgas från nuläget.
5.2.3 Konsumentombudsmannen
De lagförslag som ingår i propositionen medför inga nya uppgifter för konsumentombuds-mannen. Konsumentombudsmannens riktlinjer och ställningstaganden behöver dock uppdate-ras till följd av de nya bestämmelserna och näringsidkarna måste vid behov ges råd om inne-hållet i de nya bestämmelserna. Det bedöms dock att till följd av lagförslagen ökar arbets-mängden inte i den mån att det skulle behövas nya resurser.
5.2.4 Försäkringsförmedlingsnämnden
I fråga om försäkringsförmedlingsnämndens verksamhet motsvarar bestämmelserna i den fö-reslagna lagen om försäkringsdistribution till sitt innehåll bestämmelserna i den gällande lagen om försäkringsförmedling. Försäkringsförmedlingsnämndens grundläggande uppgifter och sammansättning ändras således inte. I fortsättningen ska i stället för 50 procent, som i nuläget, minst 30 procent av de personer som deltar i försäkringsdistribution i anställning hos en för-säkringsmäklare som är en juridisk person registreras som förför-säkringsmäklare. På grund av detta kan antalet personer som deltar i försäkringsmäklarexamen minska något, vilket på mot-svarande sätt minskar nämndens arbetsmängd.
5.2.5 Rättsregistercentralen
Uppgifter ur bötes- och straffregistren överlämnas i nuläget av Rättsregistercentralen till Fi-nansinspektionen i ett manuellt förfarande. FiFi-nansinspektionens begäran om uppgifter tas vid Rättsregistercentralen emot i huvudsak per e-post, behandlas manuellt och skickas tillbaka per e-post. Manuellt arbete görs vid båda myndigheterna. År 2016 överlämnade Rättsregistercen-tralen uppgifter ur bötes- och straffregistren till Finansinspektionen cirka 900 gånger. Det är möjligt att antalet stiger på grund av att god vandel av försäkringsgivarnas anställda ska granskas.
Utbytet av information mellan myndigheterna kan göras elektroniskt. Rättsregistercentralen har offentliggjort ett frågegränssnitt avsett för myndigheter i statens centraliserade meddelan-deförmedlingstjänst (VIA). Med hjälp av gränssnittet är det möjligt att genomföra förfråg-ningar i straff- och bötesregistersystemen och få svar direkt till det system som gör förfrågan.
Att göra förfrågningarna elektroniska är ändamålsenligt särskilt i det fallet att antalet förfråg-ningar ökar jämfört med nuläget.
Om överföringen av uppgifter mellan Rättsregistercentralen och Finansinspektionen blir elektronisk förorsakar öppnandet av nya datakommunikationsförbindelser kostnader, och an-slag för ändringarna måste säkerställas. Kostnaderna för Rättsregistercentralen för byggande av en ny förbindelse i VIA-tjänsten uppgår till uppskattningsvis 10 000—20 000 euro, om det inte behöver göras några ändringar i de faktiska källsystemen. Kostnaden är villkorlig och den ska vid behov genomföras utan en tilläggsbudget. I propositionen föreslås inga separata förbe-redelser för kostnaden. Ärendet har ingen ekonomiskt eller principiellt märkbar betydelse för statsfinanserna.
5.3 Konsekvenser för försäkringstagarna