3 §. Verksamhet som faller utanför tillämpningsområdet. Hänvisningen i 1 punkten i paragra-fen till lagen om försäkringsförmedling ändras till en hänvisning till den föreslagna lagen om försäkringsdistribution. Paragrafens 2 punkt motsvarar oförändrad bestämmelsen i den gäl-lande lagen.
14 b §. Granskning av funktioner eller uppgifter som lagts ut på entreprenad. I paragrafen klargörs behörigheten för den myndighet som svarar för försäkringstillsynen i ett utländskt EES-försäkringsbolag när det gäller granskningen av funktioner eller uppgifter som lagts ut på entreprenad vid ett driftställe som finns i Finland. Det företag som är föremål för inspektionen behöver inte vara ett försäkringsföretag. Det handlar inte om företag i en försäkringsföretags-grupp eller filialer. Företaget kan vara finländskt eller utländskt. Det är tillräckligt att det ut-ländska EES-försäkringsbolaget har lagt ut en funktion eller ett uppdrag på ett företag som finns i Finland.
I 1 mom. föreslås bestämmelser om grunderna för granskningsrätten i fråga om den myndighet som svarar för försäkringstillsynen i EES-staten. Om ett EES-försäkringsbolag har lagt ut en funktion eller en uppgift på entreprenad hos ett företag i Finland, kan den myndighet som sva-rar för försäkringstillsynen i bolagets hemstat inom ramen för sin behörighet inspektera den verksamhet som lagts ut vid driftstället. Inspektionen kan också utföras av en representant för den myndighet som svarar för försäkringstillsynen av ett utländskt EES-försäkringsbolag. In-nan inspektionen inleds ska den myndighet som svarar för försäkringstillsynen i det utländska EES-försäkringsbolagets hemstat eller myndighetens representant informera
Finansinspek-I momentet föreslås det att en utländsk myndighet för försäkringstillsyn i en EES-stat ges rätt att företa inspektion vid en näringsidkares driftställe, om det är nödvändigt i syfte att genom-föra en tillsynsuppgift enligt Solvens II-direktivet. Eftersom de uppgifter som näringsidkaren lämnar muntligen eller skriftligen kan vara bristfälliga med tanke på tillsynen eller då nä-ringsidkaren kan underlåta att lämna några uppgifter alls, anses det vara nödvändigt att före-skriva om tillsynsmyndighetens rätt att t.ex. vid behov kontrollera om näringsidkaren verklig-en bedriver rörelse på dverklig-en adress som uppgivits. Innan verklig-en inspektion förrättas ska tillsyns-myndigheten ha grundad anledning att anta att en näringsidkare verkligen bedriver närings-verksamhet på ett område, i en lokal eller i ett annat utrymme som är föremål för inspektion och att den information som fås vid inspektionen eller den åtgärd som genomförs kan bidra till utredningen av ärendet i övrigt. Inspektioner ska förrättas endast när det är nödvändigt med tanke på utförandet av tillsynsuppgifterna.
I förslaget har bestämmelsen om hemfridsskydd i 10 § i Finlands grundlag beaktats. Det före-slås att till 1 mom. fogas ett uttryckligt omnämnande av driftstället. Med detta åsyftas att granskningsåtgärderna inte kan utsträckas till sådana lokaler som omfattas av hemfriden. Till-synsmyndigheten ska med till buds stående medel i tillräcklig mån säkerställa att föremålet för inspektion inte används som bostad och att det alltså inte är fråga om ett utrymme som omfat-tas av hemfriden. Om någon trots detta framför ett påstående om att föremålet för inspektion omfattas av hemfriden, förutsätts att den som framlägger påståendet har ganska konkreta upp-gifter om eller bevis på att det är fråga om ett utrymme som verkligen omfattas av hemfriden.
Det bör dock observeras att näringsverksamhet ibland bedrivs även från ett utrymme som en fysisk person använder som sin bostad. Det kan alltså ibland vara svårt för en myndighet att i förväg veta och förvissa sig om att en lokal där en inspektion ska förrättas endast används för näringsverksamhet eller om den även regelbundet används som bostad av en fysisk person.
(Jfr regeringens proposition 33/2007 rd, s.7)
Bestämmelsen är ny. För tydlighets skull föreslås bestämmelser om saken i lag. Bestämmelsen hänför sig till de observationer som kommissionen gjort i fråga om Finland och som gäller ge-nomförandet av Solvens II-direktivet.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om överföring av tillsynsuppgifter till Finansinspektionen, när det rör sig om en tjänsteleverantör i Finland hos vilken ett utländskt EES-försäkringsbolag har lagt ut en funktion eller uppgift. På begäran av den myndighet som svarar för försäkringstill-synen av det utländska EES-försäkringsbolaget kan Finansinspektionen inspektera den verk-samhet som lagts ut på företaget. På Finansinspektionens rätt att få uppgifter samt gransk-ningsrätt tillämpas då bestämmelserna om Finansinspektionens rätt att få uppgifter samt granskningsrätt i fråga om tillsynsobjekt i 3 kap. i lagen om Finansinspektionen, bestämmel-serna om Finansinspektionens rätt att förena rätten att få uppgifter samt granskningsrätten med vite i 33 a § i den lagen och bestämmelserna om Finansinspektionens rätt att anlita utomstå-ende sakkunniga i 34 § i den lagen.
Bestämmelsen är ny. Det har inte tidigare i lag utfärdats exakta bestämmelser om förfarandet.
För tydlighets skull föreslås bestämmelser om saken i lag. Bestämmelsen hänför sig till de ob-servationer som kommissionen gjort i fråga om Finland och som gäller genomförandet av Solvens II-direktivet. Bestämmelserna om saken finns i artikel 38.2 första och andra stycket i Solvens II-direktivet.
1.5 Lagen om försäkringsavtal 1 kap. Allmänna stadganden
1 §. Tillämpningsområde. I 3 mom., där det föreskrivs om de bestämmelser i lagen som till-lämpas på trafikförsäkringar, föreslås justeringar av den anledningen att lagförslaget innehål-ler förändringar i försäkringsgivarens informationsplikt. Enligt det föreslagna momentet ska bland bestämmelserna om informationsskyldighet på trafikförsäkringar tillämpas 5 § 1, 3 och 4 mom., 5 a och 5 b §, 5 d § 1 mom. samt 7—9 § och 9 a § 1 mom. Dessutom ska på trafikför-säkringar tillämpas det nya 4 b § 1 mom. som gäller klarläggande av försäkringsbehovet.
Genom de bestämmelser som nämns i momentet genomförs delvis artikel 20.1, 20.2 och 20.4—8, artikel 22.1 första stycket och artikel 23 i direktivet.
Det är skäl att notera att med stöd av 5 § 4 mom. även bestämmelserna i 6 a kap. i konsument-skyddslagen som gäller förhandsinformation ska tillämpas när det är fråga om distansförsälj-ning av trafikförsäkringar. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG om distansför-säljning av finansiella tjänster förutsätter att sådana bestämmelser även tillämpas på lagstad-gade försäkringar. Genom förslaget rättas det felaktiga genomförandet av direktivet som gjor-des genom lag 467/2016 (RP 123/2015 rd).
2 §. Definitioner. I 1 mom. föreslås definitioner av begreppen placeringsförsäkring, försäk-ringsbaserad investeringsprodukt och Solvens II-direktivet.
Den nya definitionen av placeringsförsäkring i punkt 2 a i momentet behövs, eftersom det för genomförandet av direktivet behöver fogas särskilda bestämmelser om placeringsförsäkringar till lagen.
Definitionen av placeringsförsäkring baserar sig på begreppet livförsäkring, som vedertaget omfattar de försäkringar som avses i 13—20 § i lagen om försäkringsklasser. Den föreslagna definitionen gäller dock inte vissa försäkringar som betraktas som livförsäkringar.
Den föreslagna definitionen av placeringsförsäkringar är mer omfattande än definitionen i ar-tikel 2.1.17 i direktivet. Med avvikelse från direktivet ska även individuella pensionsförsäk-ringar betraktas som placeringsförsäkpensionsförsäk-ringar. På pensionsförsäkpensionsförsäk-ringar tillämpas redan enligt den gällande lagen om försäkringsavtal särskilda bestämmelser bland annat om de uppgifter som ska lämnas före försäkringsavtal ingås. Genomförandet av direktivet ger inte orsak att ändra denna grundlinje.
På samma sätt som i direktivet ska som placeringsförsäkringar däremot inte betraktas sådana livförsäkringar där avtalsenlig ersättning endast betalas ut vid dödsfall eller på grund av ar-betsoförmåga som beror på en olycka, sjukdom eller funktionsnedsättning. Som placeringsför-säkringar ska inte heller betraktas officiellt erkända tjänstepensionssystem som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut som bedriver tilläggspensionsverksamhet eller för Sol-vens II-direktivet, eller andra pensionsförsäkringar som kan anses vara gruppförsäkringar.
Definitionen motsvarar definitionen av placeringsförsäkring i 5 § 1 mom. 12 punkten i lagför-slag 1.
I 2 b-punkten föreslås en definition av det nya begreppet försäkringsbaserad investeringspro-dukt. I definitionen ingår en hänvisning till definitionen av försäkringsbaserad
investerings-greppet placeringsförsäkring enligt 2 a-punkten. Försäkringsbaserad investeringsprodukt defi-nieras emellertid i lagen, eftersom begreppet används i kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller inform-ationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter där begreppet emellertid inte definieras. Bestämmelsen motsvarar artikel 2.1.17 i direktivet.
Enligt punkt 5 a-punkten i momentet avses med Solvens II-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäk-ringsverksamhet. På grund av den nya definitionen görs en teknisk ändring i den föregående 5 punkten.
I 5 b-punkten definieras varaktig form genom vilket informationen lämnas. Definitionen mot-svarar definitionen av varaktig form i 5 § 1 mom. 9 punkten i lagförslag 1.
4 §. Bestämmelser som ska tillämpas på gruppförsäkring. I paragrafen räknas upp de bestäm-melser i lagen som ska tillämpas på gruppförsäkringar. En grundläggande ändring i förhål-lande till nuläget är att på gruppförsäkringar enligt den förslagna paragrafen ska tillämpas be-stämmelserna i 4 b § 1 mom. som gäller klarläggande av försäkringsbehovet, samt bestämmel-serna om försäkringsgivarens förhandsinformation. Om den gruppförsäkring som erbjuds är en annan försäkring än en placeringsförsäkring, ska på den tillämpas 5 § 1, 3 och 4 mom., 5 a och 5 b § samt 5 d § 1 mom. Om gruppförsäkringen är en i 2 § 1 mom. 5 a punkten avsedd placeringsförsäkring, gäller i fråga om den beroende på fallet även 4 b § 2 mom., 5 § 2 mom., 5 c § och 5 d § 2 mom. På gruppförsäkringar ska även 9 och 9 a § tillämpas.
Enligt skäl 49 i ingressen till direktivet om försäkringsdistribution bör i fråga om gruppförsäk-ringar med kund avses den företrädare för en grupps medlemmar som ingår ett försäkringsav-tal för gruppmedlemmarnas räkning, varvid den individuella gruppmedlemmen inte kan fatta individuella beslut om att ansluta sig. För tydlighets skull är det skäl att påpeka att bestämmel-serna om försäkringsgivarens informationsskyldighet i lagförslaget till den del som gäller gruppförsäkringar riktar sig till den som ingår ett avtal om gruppförsäkring, dvs. försäkrings-tagaren.
Genom de bestämmelser som nämns i paragrafen genomförs delvis artikel 20.1, 20.2 och 20.4—8, artikel 22.1 första stycket, artikel 23, artikel 29.1 samt artikel 30.1, 30.2 och 30.5 i direktivet.
4 a §. Bestämmelser som ska tillämpas på kapitaliseringsavtal. I paragrafen räknas upp de be-stämmelser som ska tillämpas på kapitaliseringsavtal. Kapitaliseringsavtal är i 2 § 1 mom. 5 a punkten avsedda placeringsförsäkringar. Enligt den föreslagna paragrafen ska på kapitali-seringsavtal tillämpas 4 b § som gäller klarläggande av försäkringsbehovet, de nya 5 a, 5 b, 5 c och 5 d § som gäller informationsskyldighet samt 9 a § som innehåller ett bemyndigande. Ge-nom de bestämmelser som nämns i paragrafen geGe-nomförs delvis artikel 20.1, 20.2 och 20.4, artikel 22.1 andra stycket, artikel 23, artikel 29.1 samt artikel 30.1, 30.2 och 30.5 i direktivet.
2 kap. Information om försäkringen
4 b §. Klarläggande av försäkringsbehovet. I paragrafen föreslås bestämmelser om försäk-ringsgivarens skyldighet att fastställa försäkringssökandens försäkringsbehov. Paragrafens 1 mom. gäller alla försäkringar och 2 mom. innehåller kompletterande bestämmelser och place-ringsförsäkringar.
För att utreda försäkringsbehovet ska försäkringsgivaren enligt 1 mom. begära upplysningar av försäkringssökanden om dennes behov av och krav på försäkring. Begäran om