Resurser kan frigöras
När sakkunnigintyg används av byggherrarna enligt Boverkets förslag så kommer de handläggare som arbetar med byggprocessen på byggnads- nämnderna inte att behöva göra en bedömning av att kraven kan antas komma att uppfyllas inför beslut om startbesked. Handläggarna ska dock hålla ett tekniskt samråd, där projektets förutsättningar och de kontroller som behövs diskuteras. De ska även fastställa en kontrollplan och besluta om startbesked och fatta övriga beslut som krävs under byggprocessen. Det är därför inte säkert att den totala arbetsbelastningen för handläg- garna kommer att minska i någon högre grad.
Det är inte heller säkert att en sakkunnig gör en fullständig bedömning av ett visst krav. En sakkunnig har möjlighet att avgränsa sakkunnigintyget till att omfatta en del av ett visst krav. Det kan innebära att det finns återstående delar av ett krav som byggnadsnämnden behöver ta ställning till inför fastställandet av kontrollplan och beslut om startbesked. För de handläggare som arbetar med bygglovsprocessen så kommer arbetsbelastningen troligtvis att minska när kraven för tillgänglighet och användbarhet samt lämplighet för sitt ändamål inte längre prövas vid handläggningen av bygglov, utan istället bedöms inför beslut om start- besked. I de fall där ett sakkunnigintyg inte används av byggherrarna avseende dessa krav kan det medföra att de handläggare som arbetar med byggprocessen istället får mer att göra jämfört med tidigare.
Om arbetsbelastningen totalt sett minskar för handläggarna av lov- och byggprocessen till följd av Boverkets förslag, så kan det medföra att resurser frigörs för byggnadsnämnderna så att de kan fokusera på andra arbetsuppgifter.
Upprätthålla kompetens
Enligt Boverkets förslag så ska det som den sakkunnige har kommit fram till i ett sakkunnigintyg godtas av byggnadsnämnden. Det innebär att byggnadsnämnden inte ska gå in och göra en egen bedömning av det som den sakkunnige har kommit fram till i ett sakkunnigintyg.
En konsekvens som då kan uppstå är att de på byggnadsnämnderna som handlägger ärenden under byggprocessen får svårare att upprätthålla sin kompetens inom de områden där sakkunnigintyg används. Detta eftersom de inte längre ska göra någon bedömning av att åtgärden kan antas komma att uppfylla kraven.
Men i likhet med det som beskrivits i föregående avsnitt så ska byggnads- nämnderna fortfarande hålla ett tekniskt samråd, där projektets förutsätt- ningar och de kontroller som behövs diskuteras. De ska även fastställa en kontrollplan och besluta om startbesked och fatta övriga beslut som krävs under byggprocessen. En sakkunnig behöver inte heller göra en fullstän- dig bedömning av ett visst krav, utan kan välja att avgränsa sakkunnig- intyget till att omfatta en del av ett visst krav. Detta kan innebära att handläggarna under byggprocessen även i fortsättningen behöver ta ställning till om delar av ett visst krav kan antas komma att uppfyllas inför beslut om startbesked.
Det är därför svårt att förutse om och i vilken omfattning som byggnads- nämndernas kompetens kan komma att minska när byggherrarna använ- der sig av sakkunnigintyg under byggprocessen.
Bedömning av tillgänglighet och bostadsutformning sker inför startbesked
Förslaget med certifierade sakkunniga innebär att den prövning av tillgänglighet och bostadsutformning som idag sker av byggnadsnämnden i bygglovet, ersätts med en senare bedömning av byggnadsnämnden inför startbeskedet. Detta gäller för alla bygglovspliktiga åtgärder, inte bara för nybyggnad av bostäder. Denna senare bedömning kommer då inte att vara lika ingående som den tidigare prövningen, eftersom bedömningen sker utifrån att kraven kan antas komma att uppfyllas, inte att de uppfylls. Detta kan i viss mån minska arbetsbelastningen för de kommunala tjänstemännen.
En fördel i förhållande till dagens system är att det går att rätta till kraven vid tillsyn i efterhand, eftersom byggnadsnämnden inte har gjort någon prövning av kraven.
Administrativa kostnader
Den nya administrativa uppgift som tillkommer för byggnadsnämnderna med Boverkets förslag är när de ska underrätta certifieringsorganen om att den sakkunnige har gjort uppenbara felbedömningar i ett sakkunnig- intyg eller i övrigt visat sig vara uppenbart olämplig för sin uppgift. En sådan underrättelse till certifieringsorganen kommer enligt Boverkets bedömning troligtvis att ske mycket sällan och inte kräva en särskilt stor arbetsinsats. Kostnaderna för byggnadsnämnderna att hantera sådana underrättelser kommer därför troligtvis att vara låga.
Det kommunala självstyret
Kommunal självstyrelse innebär att kommunerna sköter lokala eller regionala frågor. Inom de områden där självstyrelsen gäller har kommunen stor handlingsfrihet. Självstyrelsen utövas av beslutande församlingar som utses genom allmänna val och företräder den lokala befolkningen.
Den kommunala självstyrelsen avgränsas av lagar och andra regler som ger uttryck för statliga intressen. PBL reglerar en rad olika frågor av varierande intresse för den kommunala självstyrelsen. Markanvändnings- frågor, såsom att bestämma lämplig lokalisering av bebyggelse, är exempel på frågor där den lokala demokratin bör ha stort inflytande. Frågor om hälsa och säkerhet i enskilda byggnadsverk, såsom uppfyl- landet av de tekniska egenskapskraven på bärförmåga brandsäkerhet etc., är däremot inte sådana att de bör lämnas till den enskilda kommunens handlingsfrihet. Detta återspeglas också i att staten har utfärdat ett relativt omfattande regelverk på området. Förutom regler i PBL och PBF finns föreskrifter från Boverket i EKS och BBR. Att de tekniska egenskaps- kraven i byggprojekt nu hanteras av kommunerna torde främst ha praktiska skäl då kommunen kan hantera hela processen från planering till färdigt byggnadsverk.
De förslag som Boverket lägger fram i denna rapport kommer inte enligt Boverkets bedömning att nämnvärt påverka den kommunala
självstyrelsen.