Boverkets två alternativa förslag till lösningar gäller inte bara för seriebyggda hus, utan omfattar all nybyggnad av bostäder.
Båda förslagen berör kontroll av projektering som genomförts fram till startbesked. Det handlar inte om kontroller i byggfasen, på fabrik eller på plats. Förslaget om certifierade byggprojekteringsföretag kan även omfatta byggfasen. Det är dock inget som Boverket har utrett eftersom uppdraget är avgränsat till projekteringsskedet.
Vid startbesked ska kommunen enligt dagens regler bl.a.bedöma om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Oavsett vilket alternativ som väljs måste det vid tidpunkten för start- beskedet finnas ett tillräckligt detaljerat projekteringsunderlag för att bedöma om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egen- skapskraven. Enligt Boverkets uppfattning bör projekteringsunderlag finnas i form av bygghandlingar eller motsvarande. Det är den sakkun- nige respektive det certifierade byggprojekteringsföretaget som utifrån certifieringsordningarna ska bedöma om det underlag som behövs inför startbesked finns. Att sådana handlingar finns ska inte kontrolleras av byggnadsnämnden. Revision i form av stickprovskontroll utövas av aktuella ackrediterade certifieringsorgan.
Om man väljer att inte använda certifierad sakkunnig alternativt certifi- erat byggprojekteringsföretag gäller dagens regler om kommunens be- dömning av de tekniska egenskapskravenoförändrade.
Förslagen berör inte delar i byggprocessen såsom kontrollansvarig
kontrollplan (fastställs av kommunen i startbeskedet) certifierad sakkunnigs roll enligt kontrollplanen
Det ovan sagda hindrar inte att kommunen kan behöva begära att se handlingar för att kunna fastställa kontrollplanen.
Förslagen påverkar inte byggherrens ansvar gentemot samhället för att kraven uppfylls. Vem som är byggherre definieras i 1 kap. 4 § PBL som ”den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-,
Båda förslagen förutsätter att utformningsdelen av krav på lämplighet för sitt ändamål och krav på tillgänglighet och användbarhet flyttas från att prövas vid bygglov till att vara tekniska egenskapskrav som behandlas under byggprocessen som inleds med startbesked.
Inte bara seriebyggda hus
Boverket bedömer att det inte finns några skäl att avgränsa förslagen till att endast omfatta seriebyggda hus. Tvärtom anser Boverket att förslagen med fördel kan tillämpas för all nybyggnad av bostäder.
Ett skäl till att inte avgränsa förslagen till att endast omfatta seriebyggda hus är att det är problematiskt att objektivt avgöra var gränsen går mellan seriebyggda hus och andra hus. Enligt Boverkets mening så är det inte graden av förtillverkning som är avgörande. Ett seriebyggt hus kan produceras på olika sätt, allt ifrån platsbyggnad till förtillverkning av element eller volymer på fabrik.
I praktiken är det den som uppför huset, det vill säga byggherren, som avgör om huset ska bli ett seriebyggt hus. Det är därför svårt att få fram en legaldefinition som kan gälla för alla och som går att kontrollera i efterhand med tillsyn. Med anledning av detta är det inte lämpligt att i en lag definiera vad som är ett seriebyggt hus. Boverket väljer därför att inte avgränsa förslagen till att gälla endast seriebyggda hus.
Bostäder
Huvudsyftet med uppdraget är att underlätta byggande av bostäder. Enligt regeringsuppdraget får Boverket begränsa förslagen till att avse bostads- byggnader. Boverket väljer att avgränsa förslaget till att gälla endast bostäder.
Det är svårt att överblicka förslagens konsekvenser om det skulle gälla alla typer av byggnader. Särskilt svåra överväganden gäller byggnader som innehåller samhällsviktiga funktioner, såsom sjukhus, och lokaler där särskilt många människor kan förväntas vistas, såsom idrottsarenor.
Nybyggnad
Boverket väljer att avgränsa förslagen till att gälla endast nybyggnad. Med nybyggnad menas dels uppförande av helt nya byggnader dels flytt- ning av befintliga byggnader till en ny plats. Att även flyttning omfattas är en fördel för seriebyggda modulhus som lätt kan flyttas mellan olika platser.
Ändring av byggnader omfattas inte vilket motiveras av att det i ändrings- fallen är svårare att fastställa en exakt kravnivå. En problematik gäller särskilt värdefulla byggnader. I anmälningsärenden som inte har föregåtts av någon bygglovsprövning behöver man ta ställning till om det är fråga om en särskilt värdefull byggnad. Ett skäl för att en byggnad ska anses vara särskilt värdefull är om den är högt uppskattad av den lokala opinionen15. Att överlåta den bedömningen till en certifierad sakkunnig eller ett certifierat byggprojekteringsföretag är inte lämpligt.
En skillnad mellan ändring och flyttning av en byggnad är att flyttning oftast kräver bygglov. Byggnadsnämnden kan därför ta ställning till om en byggnad är särskilt värdefull eller inte i bygglovsärendet och därmed bevaka allmänna intressen avseende viktiga kulturvärden. En sakkunnig eller ett certifierat byggprojekteringsföretag behöver därför inte ta ställ- ning till om en byggnad är särskilt värdefull eller inte vid flyttning av en byggnad som kräver bygglov. Vid flyttning av en byggnad är det också normalt enklare att fastställa kravnivån jämfört med vid ändring av en byggnad.
Krav flyttas från bygglov till byggprocessen
Den nuvarande bygglovsprövningen av utformningsdelen av kravet på lämplighet för sitt ändamål och kravet på tillgänglighet och användbarhet föreslås upphöra. Denna ändring är inte bara begränsad till nybyggnad av bostäder, utan gäller alla åtgärder under byggprocessen.
Tillsyn
Oavsett vilket alternativ som regeringen väljer att gå vidare med behöver formerna för tillsyn ses över för att säkerställa ett fungerande system. I dagsläget utövas tillsyn inom ramen för lagen för ackreditering och teknisk kontroll i form av Swedacs tillsyn över certifieringsorganen samt PBL i form av byggnadsnämndens tillsyn över byggherren. Tillsynen kan behöva skärpas för att säkerställa att de certifierade aktörernas
arbetsresultat och projekteringshandlingar uppfyller gällande krav.