Konsekvenser för lokalsamhället och regional utveckling

Alla utbyggnadsalternativ ger snabbare och säkrare resor för både personbilstrafik och tung trafik. Detta skapar större möjligheter för en rörlig regional arbets- och bostadsmarknad, vilket är positivt för den regionala utvecklingen.

I alternativ 2 och 3 kommer E22 längre bort från Fjälkinge tätort och E22 passerar inte genom östra Fjälkinge. Orterna blir därmed mindre påverkade av trafikstörningar. Det kan skapa möjligheter för tätortsutbyggnad.

Utbyggnadsförslaget av E22 strider inte mot Kristianstads eller Bromölla kommuners översiktsplaner. I Bäckaskog är marken planlagd längs E22:ans norra sida. I alternativ 1 kan breddningen av motorvägen beröra detaljplanen. Planen kan också beröras av den föreslagna lokalvägen i alternativen med ny vägsträckning mellan Fjälkinge och Bäckaskog.

Förändringen av vägnätsstrukturen kan komma att påverka det lokala näringslivet. T ex i alternativ 1 kommer EKOs direktanslutning till E22 kommer att stängas av, vilket medför en något längre resa för trafikanter västerifrån och samtidigt kommer in- och utfarter att underlättas. Samma sak gäller för direktanslutning till stärkelsefabriken och till gatuköket Tradarn i alternativ 1 och 2.

6.3. Konsekvenser för kollektivtrafik och oskyddade trafikanter

Möjligheterna för kollektivtrafiken, busslinje 558, är ungefär lika för dem tre alternativen.

Busslinjens huvudsakliga uppgift är att knyta ihop tätorterna med pågatågsstationerna i Fjälkinge och Bromölla. Det nya lokalvägnätet skapar möjligheter att placera hållplatserna närmare bebyggelsen.

Tvärs E22 förbättras möjligheterna för oskyddade trafikanter att nå sina målpunkter. Utmed sträckan Östra Fjälkinge-Bäckaskog bibehålls separerad GC-väg medan på övriga delar föreslås blandtrafik på lokalvägnätet. Detta gäller för alla tre alternativen.

6.4. Konsekvenser för landskapet

I landskapsanalysen har studerat landskapsavsnitt bedömts efter sin känslighet för den påverkan som en ny vägdragning skulle innebära. Det är en samlad bedömning av de natur- och kulturmiljövärden som finns, men även av kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Känslighetsanalysen, se figur 11, visar att landskapet har bedömts ha viss känslighet till stor känslighet för en ny vägsträcka. Kulturmiljöområdena vid Trollastenen, Trolle Ljungby riksintresse och Snedstigen påverkas på ett eller annat sätt. Området Rinkaby-Oppmannaåsen/Jarls Fure är ett känsligt parti som inte går att undvika vid något av utbyggnadsalternativen.

Kartbilden nedan visar hur de olika utbyggnadsalternativen påverkar landskapet. I vissa delar av utredningsområdet kan man inte undvika områden med Stor känslighet oavsett var man än lokaliserar vägen.

Figur 31. De tre alternativen 1 (röd), 2 (blå) och 3 (grön) utritade ovanpå känslighetsanalysen.

Vid bedömningen av vägdragningens konsekvenser och deras betydelse har utgångspunkten varit följande aspekt:

 Hur mycket förändrar vägen områdets nuvarande nyckelkaraktär?

I gestaltningsprogrammet finns en mer utförlig beskrivning av konsekvenser för de i landskapsanalysen utpekade större karaktärsområdena (se figur 32) och vad som är alternativskiljande. Här sammanfattas konsekvenserna:

I alla tre alternativ kan motorvägen och lokalvägarna följa terrängen och därmed anses vara anpassad till terrängen. Inga bankar eller skärningar behövs förutom vid planskildheterna, som är flest till antalet i alternativ 1. Samtliga planskildheter i alla alternativ är dock belägna i eller i närheten av skogspartier och stör inte siktlinjer nämnvärt.

Alternativ 3 tar mest jungfrulig mark i anspråk, vilket ger mest påverkan på landskapsbilden och på landskapskaraktären på Kristianstadsslätten. Alternativ 3 har också en hög bank i utkanten av riksintresset, vilket bedöms ge negativa konsekvenser för landskapsbilden.

Det karaktäristiska rätvinkliga landskapet påverkas något i alternativ 1 och 2 eftersom av de äldre raka småvägarna flyttas i sidled.

Området i Snedstigen påverkas mest av alternativ 3 och gäller de mest värdefulla, centrala delarna och påverkas minst i alternativ 1 som inte berör området alls.

Fragmenteringen av skogsområdena kring Jarls Fure är störst i alternativ 2 och 3.

Med alternativ 3 tangeras riksintresset vid Trolle Ljungby, men någon påverkan på områdets värdekärna bedöms inte föreligga.

Det absoluta närområdet till Trollastenen påverkas inte i något av alternativen. I alternativ 1 och 2 påverkas delar av lokalvägen när den går upp över E22 i en planskildhet, men nyckelkaraktären går inte förlorad.

Sammantaget bedöms alternativ 1 ge minst påverkan på landskapet.

Figur 32. Karaktärsområden (kartan finns i större storlek i Gestaltningsprogrammet).

I vägplanens lokaliseringsstudie är syftet att titta på alternativskiljande konsekvenser.

Studerade korridorer är i detta skede breda, vilket gör att det finns en viss möjlighet inom korridoren att anpassa vägen till det omgivande landskapet.

De negativa konsekvenserna på landskapet kan mildras genom att:

• Trafikplatser och planskildheter placeras i skogsmiljö eller i kanten av skogsmiljö och därmed inte har någon större visuell påverkan på landskapet.

• Höga bankar vid planskildheter döljs med vegetation.

• Bullerskärmar som kan behöva sättas upp utförs med genomsiktliga partier så att utblickar ej blockeras.

6.5. Miljöeffekter och miljökonsekvenser

I detta avsnitt beskrivs vägkorridorernas påverkan på miljön uppdelat på naturmiljö, vilt, kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv och rekreation, buller och god bebyggd miljö samt med avseende på areella näringar.

Konsekvensbedömningarna för de olika alternativa utbyggnadsalternativen har gjorts utifrån de samlade kunskaper som inhämtats under arbetets gång och de underlagsrapporter som utarbetats om olika miljöförhållanden.

Graderingen av konsekvenserna för miljön i detta kapitel har gjorts efter följande skala. Den samlade bedömningen för respektive miljöaspekt och lokaliseringsalternativ anges med fet stil inom respektive avsnitt. Sist i kapitlet sammanfattas även konsekvensbedömningarna för samtliga miljöaspekter i tabellform.

Värdering Kriterium

Mycket stor negativ konsekvens (----) Flera höga värden försvinner eller tar mycket stor skada, mycket stor intressekonflikt, drabbar många

Stor negativ konsekvens (---) Höga värden försvinner eller försämras kraftigt, stor intressekonflikt, drabbar ett flertal människor

Måttligt negativ konsekvens (--) Höga värden försämras i måttlig grad, påtagliga värden tar stor skada, påtaglig intressekonflikt, drabbar människor, större men tillfälliga och reversibla konsekvenser.

Liten negativ konsekvens (-) Höga värden försämras i liten grad, påtagliga värden försämras, måttliga men tillfälliga och reversibla konsekvenser.

Ingen – Obetydlig konsekvens (0) Värden påverkas inte eller i endast obetydlig grad

Liten positiv konsekvens (+) Mindre värdeförstärkning

Måttligt positiv konsekvens (++) Påtaglig värdeförstärkning, t ex genom att bef. påtagligt negativ miljöpåverkan åtgärdas. Nyskapande av påtagliga värden.

Stor positiv konsekvens (+++) Stor värdeförstärkning. T ex genom att bef. stor negativ miljöpåverkan på höga värden åtgärdas. Nyskapande av höga värden.

Tabell 9. Graderingsskala för miljökonsekvensbedömningen.

6.5.1. Naturmiljö

Vid nollalternativet bedöms att naturmiljön och naturvärdena i utredningsområdet i stora drag bibehålls. Den befintliga vägens barriäreffekter för djurlivet kommer dock successivt att öka i takt med de prognostiserade trafikökningarna. Nollalternativet bedöms sammantaget resultera i inga eller obetydliga konsekvenser för naturmiljön.

Utbyggnadsalternativens gemensamma konsekvenser

Alla studerade utbyggnadsalternativ bedöms orsaka ökad negativ påverkan på den art- och individrika fladdermusfaunan i området genom att vägen breddas och hastigheten höjs, vilket ökar barriäreffekterna och olycksriskerna. Hur stor försämringen blir varierar dock

mellan alternativen där alternativ 1 har minst, och alternativ 3 störst, negativ påverkan (se vidare under respektive alternativ).

Alternativ 1

Alternativ 1 innebär ett visst ingrepp i blandlövskogsområdet (objekt 06 i utförd NVI) i höjd med korsningen E22-Snedstigen. Ingreppet innebär lokalt viss negativ påverkan genom att södra delen av området tas i direkt anspråk eller fragmenteras vid breddningen av väg E22 och vid anläggningen av ny lokalväg. Lokalvägen innebär också ett visst ingrepp i ett mindre område med ett 14 gamla, grova tallar väster om Ekohallen (naturvärdesobjekt 11).

Ingreppet innebär troligen att någon eller några av tallarna behöver fällas. Flertalet tallar bör dock kunna sparas förutsatt att erforderlig hänsyn tas i anläggningsskedet.

Alternativ 1 innebär även ingrepp i flera tallskogsplanteringar i Jarls Fure norr och öster om EKO. Framför allt gäller detta där en ny trafikplats skisserats (inom NVI-objekt 17 och 19).

Ingreppen kan kortsiktigt nedsätta de befintliga värdena i några äldre tallbestånd. Dessa värden är dock förhållandevis måttliga och dessutom temporära, genom att bestånden ändå ska slutavverkas inom en relativt nära framtid. Motsvarande ingrepp och konsekvenser sker även vid anläggningen av ny lokalväg genom tallplanteringen på östra sidan av Trolle Ljungbyvägen (NVI-objekt 29).

Vidare kan enstaka grövre lövträd komma att behöva fällas vid anläggning av ny lokalväg på sydsidan av väg E22, mellan Stärkelsen och Trolle Ljungbyvägen. Denna konsekvens bedöms dock som liten.

Den negativa påverkan på fladdermusfaunan i området bedöms med alternativ 1 bli förhållandevis liten. Detta eftersom väg E22 ligger kvar i oförändrat läge och att lokalvägen anläggs nära intill denna. Motorväg, lokalväg och järnväg samlas därmed i ett sammanhängande infrastrukturstråk, samtidigt som fragmenteringen av skogsområdena kring Jarls Fure för övrigt minimeras. De områden som i utförd inventering identifierats som de mest värdefulla för fladdermöss undviks nästan helt i alternativ 1.

Vid Trolle Ljungbyvägen dras ny lokalväg genom två äldre tallplanteringar (NVI-objekt 29 resp. 28) som fragmenteras påtagligt av åtgärden.

Sammantaget bedöms alternativ 1 resultera i små negativa konsekvenser för naturmiljön.

Alternativ 2

Alternativ 2 sammanfaller med Alternativ 1 förutom i den västligaste tredjedelen av utredningsområdet där alternativ 2 löper i en sydligare bana. Inledningsvis (sett från väster) går vägen över brukad åkermark och därefter passerar den genom naturmiljön i nordvästra delen av Snedstigen och vidare genom tallplanteringarna i Jarls Fure, söder om EKO.

Sydväst om Snedstigen går den nya vägsträckningen genom två NVI-objekt (08, och 09) av visst värde. En biotopskyddad trädridå (objekt 04) och ett flertal stenmurar blir också direkt berörda. Stenmurarna bedöms, med något undantag, inte vara biotopskyddade, då de inte kantas av åkermark, men hyser likväl ett visst naturvärde.

Den mest påtagliga negativa effekten av vägdragning enligt alternativ 2 ligger dock i fragmenteringseffekter. Passagen av Snedstigen innebär en splittring av det i

naturvärdesinventeringen utpekade landskapsobjektet (Odlingslandskap rikt på stenmurar).

Även skogsmiljön i Jarls Fure splittras i högre grad än vid alternativ 1. Detta genom att E22 får en sydligare bana, samtidigt som nuvarande E22 ligger kvar (om än avsmalnad) som lokalväg. Den negativa påverkan på fladdermusfaunan bedöms därmed bli större än i alternativ 1.

Sammantaget bedöms alternativ 2 ge måttligt negativa konsekvenser för naturmiljön.

Alternativ 3

Alternativ 3 avviker från alternativ 1 i ungefär samma punkt som alternativ 2, men går från Snedstigen och vidare mot väster ytterligare längre söderut. Alternativ 3 korsar därmed Snedstigen och dess naturmiljöer samt omgivande landskapsobjektet i de mest värdefulla, centrala delarna, med störst negativ påverkan som följd. NVI-objekt 11 (värdeklass 2) liksom klass 4-objekten 04, 05, 09, 13 och 15 blir alla direkt påverkade av den nya vägdragningen.

Flera stenmurar berörs, varav flertalet är biotopskyddade. Fragmenteringseffekten av Jarls Fure bedöms bli ungefär likvärdig med alternativ 3 som med alternativ 2.

Söder om Stärkelsefabriken går alternativ 3 genom två NVI-objekt (22 och 24) av visst naturvärde. Även den långa trädridån (NVI-objekt 26) berörs såtillvida att vägen löper längs med denna på en sträcka av cirka 1,5 kilometer. Ridåns funktion och värde som livsmiljö för fladdermöss med flera djur, och som viltrefug, minskar därmed påtagligt. Vid passagen av Trolle Ljungbyvägen går alternativ 3 på hög bank, genom ett för fladdermöss viktigt stråk där såväl barbastell som sydfladdermus förekommer. Ett par grövre värdeträd kommer att försvinna på platsen. Slutligen går alternativ 3 genom de två äldre tallplanteringarna öster om Trolle Ljungbyvägen (NVI-objekt 30 och 31) som därmed fragmenteras starkt.

Sammantaget bedöms alternativ 3 ge stora negativa konsekvenser för naturmiljön.

6.5.2. Vilt

I rapporten ”Bristanalys natur och kulturmiljö: barriärer: hjortdjur/utter/groddjur/fisk (Vägverket, 2009) pekas E22 mellan Fjälkinge till Bromölla ut som en sträcka med behov av viltåtgärder, med inriktning mot hjortdjur. Detta bland annat på grund av viltolycksfrekvensen, trafikflöden och tidigare utpekade barriärer. Trafikverket har därför låtit utföra en åtgärdsvalsstudie om faunapassager på sträckan. Studien, som slutförts under 2015, pekar ut två platser som intressanta för anläggning av faunapassager, alternativt anpassade vägportar. Detta gäller korsningen Nymövägen/E22 (vid Bäckaskog) respektive där Trolle Ljungbyvägen korsar E22:an. Därutöver föreslås även anpassningsåtgärder av befintlig vägport vid östra gränsen av utredningsområdet i kombination med kompletterande viltstängselsättning utmed E22 öster därom (utanför utredningsområdet).

Nollalternativet

Vid nollalternativet bedöms att den påtagliga barriäreffekt för vilt, som väg E22 har på den aktuella sträckan, består och långsamt ökar ytterligare i takt med ökade trafikflöden.

Eftersom Trafikverket har pekat ut den aktuella sträckan som i behov av viltåtgärder bedöms att vissa av de åtgärder som föreslås i viltstyrningsplanen kan komma att utföras även i nollalternativet. Bedömningen är dock osäker och sannolikheten för att viltåtgärder utförs är mindre än vid utbyggnadsalternativen, eftersom samordningsvinsterna i plan- och

anläggningsprocess uteblir. Möjligheten att skapa en fungerande viltpassage i anslutning till Jarls Fure, vid Nymövägen, är dock bättre i nollalternativet än i utbyggnadsalternativen.

Nollalternativet bedöms sammantaget resultera i inga eller obetydliga konsekvenser för viltet. Bedömningen är en avvägning där negativa effekter, genom ökad trafik, och positiva effekter, i form av vissa viltåtgärder, förmodas ungefärligen ”ta ut” varandra.

Bedömningen är dock osäker av ovan nämnda orsaker.

Utbyggnadsalternativens gemensamma konsekvenser

Ombyggnad till motorväg, helt utan plankorsningar, och sannolikt med viltstängsel på hela sträckan, innebär att vägens allmänna barriäreffekt för djurlivet förstärks betydligt, och blir i det närmaste total, vid samtliga utbyggnadsalternativ. Om välfungerande viltportar, eller anpassade vägportar, kan skapas kan dock denna barriäreffekt minskas och rimligt god konnektivitet uppnås åtminstone för klövdjur och en del andra större däggdjur. I kombination med en minskad trafikdöd, till följd av stängsling, kan då utbyggnadsalternativen sammantaget leda till bättre förhållanden för viltet än idag.

I åtgärdsvalsstudien rekommenderas att viltportar/anpassade vägportar skapas vid Nymövägen och Trolle Ljungbyvägen. Där påpekas också att dessa åtgärder bör integreras i den nya vägplanen för sträckan. I samtliga tre utbyggnadsalternativ har också viltanpassningar av den planskilda korsningen i anslutning till Trolle Ljungbyvägen skisserats. Anpassningarna består i ökad bredd av vägporten (totalt ca 15 meter, där vägbredden är 7 meter). Med en längd av cirka 25 meter och en höjd av 4,7 meter innebär detta ett öppenhetsindex (höjd*bredd/längd) på 2,8. Även om vägbanan kommer att asfalteras bedöms att den extra bredden medför goda förhållanden att skapa en fungerande viltpassage med denna utformning. Förhållandena för en faunapassage i denna punkt bedöms inte vara alternativskiljande, varför vidare detaljutformning av viltpassagen hänskjuts till nästa skede (vägplan för valt alternativ).

Beträffande det föreslagna läget vid Nymövägen bedöms det i samtliga presenterade utbyggnadsalternativ ej längre vara aktuellt, då läget sammanfaller med placeringen av ny trafikplats. Förhållandet är i viss mån problematiskt, då det innebär att inget konkret förslag till faunapassage av E22 i anslutning till Jarls Fure, föreligger. Inte heller i detta fall bedöms förhållandet vara alternativskiljande. I vägplaneskedet rekommenderas att en fördjupad analys görs av möjligheterna att hitta en fungerande viltpassage i anslutning till Jarls Fure.

Sammantaget bedöms att samtliga utbyggnadsalternativ resulterar i små positiva konsekvenser för viltet. Även här är bedömningen osäker, framför allt på grund av kvarvarande frågetecken kring möjligheterna att skapa en fungerande passage i anslutning till Jarls Fure och på viltets framtida möjligheter att i så fall även kunna passera kustbanan.

6.5.3. Kulturmiljö

Nollalternativet innebär att förhållandena avseende kulturmiljön består i oförändrat skick.

Inga konsekvenser för kulturmiljön förutses därmed vid nollalternativet.

Utbyggnadsalternativens gemensamma konsekvenser

Samtliga utbyggnadsalternativ medför, trots eventuell anpassning inom fastlagda korridorer, att minst ett par registrerade fornlämningar och utredningsobjekt påverkas. Hur stor påverkan som kan komma att uppstå på grund av ännu inte bekräftade eller påträffade

fornlämningar är inte överblickbart vid upprättandet av denna handling. Samtliga alternativ innebär också att planskildheter, en företeelse som historiskt sett aldrig funnits i området, tillkommer. Dessutom innebär samtliga förslag att en trafikplats, som tar förhållandevis stort visuellt utrymme i kulturmiljön, tillkommer. Även om trafikplatserna har förlagts till, för kulturmiljön anpassade lägen och utformats så att de bedöms ge minsta möjliga inverkan på kulturmiljön, kommer de att bli ett nytt, oönskat visuellt inslag i kulturlandskapet. Samtliga alternativ kommer också, totalt sett, att medföra fler vägsträckningar i området och att fler vägkorsningar med historisk koppling klipps av, än vad som är fallet idag.

I alla tre alternativen är de nya vägsträckningarna, liksom de riktigt gamla vägarna i området, framdragna där de, med anpassning till havsnivån och befintlig bebyggelse, leder den rakaste vägen mellan målpunkterna. Skillnaden är att dagens och det kommande seklets havsnivå ligger lägre än under andra delar av historien. Därför kan vägarna dras genom låglänta odlingslandskapet, istället för på de topografiska höjdryggarna. Förhållningssättet för den nya vägplaceringen har därför mycket gemensamt med hur markförflyttningsstråk växte fram i förhistorisk och tidig historisk tid, men det sker på bekostnad av det rätvinkliga jordbrukslandskap, som skapades med skiftena under framför allt 1800-talet. Vägar som anlagts under denna tidsperiod är istället anpassade till den, i huvudsak, rektangulära markuppdelningen, varför dessa vägar följer ägostrukturer och därför kan vika av vinkelrätt på ett sätt som inte är organiskt framvuxet. Vägsträckningarna i de tre alternativen skär alla, mer eller mindre, genom det rätvinkliga jordbrukslandskapet.

I samtliga alternativ finns möjlighet att gestaltningsmässigt förbättra dagens övergång från 2 + 1-väg till motorväg söder om Gualöv. Då kan även den visuella kopplingen mellan Trolle Ljungbys östra allé och den gamla vägen till Gualöv återställas, så att den återspeglar förhållandet i enlighet med vägdragningen från mitten av 1800-talet.

Alternativ 1

Breddningen av den befintliga E22 och delar av de nya lokalvägarna innebär att registrerade fornlämningar och utredningsobjekt för arkeologin berörs, även om omfattningen tycks kunna bli mindre än i de båda andra alternativen.

De fyra planskildheterna, där lokalvägen går under E22 vid Eko och Västra Ljungby, men över E22 vid trafikplatsen Bäckaskog och Trollasten, kommer att påverka upplevelsen av vägsträckningen på ett negativt sätt.

Korsningen, med lång historisk kontinuitet, mellan E22 och den västra allén mot Trolle Ljungby förändras och blir mer diffus. Denna punkt tycks enligt gamla kartor ha fungerat som en distinkt startpunkt för den stegrande upplevelsen att resa i allén fram till godset.

Den historiskt betydelsefulla passagen förbi Trollasten förändras något, då en planskildhet tillkommer i detta läge. I förslaget har utformningen av lokalvägens dragning över motorvägen anpassats så långt det är möjligt, för att upplevelsen av Trollasten ska bibehållas.

Gården Drottningtorp, med lång historisk kontinuitet, belägen strax norr om dagens E22 i den östra delen av utredningsområdet, kommer att försvinna.

Alternativ 1 erbjuder flest möjligheter att undvika konflikt mellan en kommande vägutbyggnad och kända samt presumtiva forn- och kulturlämningar.

Sammantaget bedöms alternativ 1 ge måttligt negativa konsekvenser för kulturmiljön.

Motiveringen är att alternativ 1 har färre negativa konsekvenser, som dessutom är av mindre allvarliga karaktär, än alternativ 2 och 3.

Alternativ 2

Framför allt den nya sträckningen för E22, men även delar av de nya lokalgatorna innebär att ett flertal registrerade fornlämningar och utredningsobjekt för arkeologin berörs.

De tre planskildheterna, där lokalvägen går under E22 vid Västra Ljungby, men över E22 vid trafikplatsen Bäckaskog och Trollasten, kommer att påverka upplevelsen av vägsträckningen på ett negativt sätt.

Korsningen, med lång historisk kontinuitet, mellan E22 och den västra allén mot Trolle Ljungby förändras och blir mer diffus. Denna punkt tycks enligt gamla kartor ha fungerat som en distinkt startpunkt för den stegrande upplevelsen att resa i allén fram till godset.

Den historiskt betydelsefulla passagen förbi Trollasten förändras något, då en planskildhet tillkommer i detta läge. I projekteringen har utformningen av lokalvägens dragning över motorvägen anpassats så långt det är möjligt, för att upplevelsen av Trollasten ska bibehållas.

Vägsträckningen innebär nya genombrott genom murar och vallar i sockengränser.

Snedstigen, med tillhörande småskaligt åker- och ängsområde, omgärdat av stenmurar, berörs då den nya motorvägsdragningen går genom området.

Vägsträckningen för långväga transporter förskjuts ut i odlingslandskapet, bort från det område där människan i många hundra år valt att förflytta sig i öst-västlig riktning.

Gården Drottningtorp, med lång historisk kontinuitet, belägen strax norr om dagens E22 i den östra delen av utredningsområdet, kommer att försvinna.

Sammantaget bedöms alternativ 2 ge stora negativa konsekvenser för kulturmiljön.

Alternativ 3

Den nya sträckningen för E22 innebär att ett flertal registrerade fornlämningar och utredningsobjekt för arkeologin berörs.

De båda planskildheterna, där lokalvägen går under E22 vid Västra Ljungby (men i samma

De båda planskildheterna, där lokalvägen går under E22 vid Västra Ljungby (men i samma