5.2.1 Situationsaspekter
Szulanski (1996) och Argote & Ingram (2000) menar att kompabiliteten skiljer mellan olika aktörer vad gäller kunskapsöverföring och att ett projekt eller en enskild kunskap som överförs väl i ett sammanhang inte nödvändigtvis gör det i ett annat. Eftersom BI har många medlemmar är det oundvikligt att de agerar inom olika kontexter. Företagen är inte bara olika stora utan de är specialiserade på olika delar av byggbranschen eller agerar inom olika geografiska områden och så vidare.
Som redan nämnts är storleken på företaget avgörande för hur bra kunskapsöverföringen från BI går. Då är det särskilt intressant att de små företagen som visats ta till sig kunskapen i mindre utsträckning inte heller upplever det som ett problem. Som Nonaka och Krogh (2009) beskriver är överförandet av tyst kunskap (exempelvis värderingsförändringar) särskilt svår. Detta belyses av svårigheten att överföra kompetensförsörjningsprojektet till de mindre företagen. Detta resultat är i enlighet med Argote och Ingrams (2000) argument om kunskapsreservoarer vilket innebär att en mindre kunskapsreservoar begränsar möjligheten till kunskapsöverföring i termer om absorptionskapacitet. De mindre företagen uppfattar i flera fall inte att en förändrad kompetensförsörjning är något som angår dem och de anger att de på grund av sina begränsade resurser inte har möjlighet att delta i BI:s aktiviteter och sammankomster. Ändå är det inget av företagen som uppger att de missgynnas inom BI till följd av sin lilla storlek.
På frågan om delbranschen spelar någon roll för kunskapsöverföringen svarade alla företagen att de inte gör det utom, talande nog, det enda företaget som har en tydlig delbransch. Företag D, som är ett plattsättarföretag, anger under intervjun flera gånger att regelverken är anpassade för generella byggföretag och inte delentreprenörer. De menar att BI inte gör tillräckligt för att driva förändring . Detta pekar på en sådan kompabilitetsbrist som Argote och Ingram (2000) samt Szulanski (1996) pratar om. Det särskiljer företaget från de andra
42 av 52 företagen och gör möjligen att de tar till sig kommunikationen i andra projekt sämre eftersom företagets kompabilitet med BI följaktligen är lägre än de andra av BI:s företagsrelationer som undersökts.
5.2.2 Kanaler
Företagens upplevelse av informationskanalerna som BI använder stämmer väl överens med BI:s egen beskrivning. Dock använder inte alla företagen alla kanaler. Nyhetsbrev och mejlkommunikation är kanalen för majoriteten av kunskapsöverföringen medan intranätet genom hemsidan endast används i större omfattning av ett av företagen. Många av respondenterna menar att personlig kontakt över telefon och även personliga möten är att föredra. När de själva söker kontakt sker det normalt utanför ramen för de pågående projekten och rör ofta frågor av praktisk, ofta arbetsrättslig, natur. Szulanski (1996) menar att goda relationer mellan sändaren och mottagaren gagnar kunskapsöverföringen generellt. Sålunda är det troligt att företagens goda erfarenheter från kontakter med BI utanför projekten leder till att en framgångsrikare kunskapsöverföringen även inom projekten.
Gupta och Govindarajan (2000) lyfter att informella kommunikationskanaler stärker relationen mellan sändare och mottagaren eftersom de tillåter en större rikedom och variation av kommunikationsflöden än endast formell kommunikation. Två av företagen som säger att de på grund av tidsbrist har svårigheter att delta i BI:s möten säger samtidigt att de efterfrågar personlig kontakt i form av personliga möten på plats ute i deras verksamhet.
Detta innebär att de efterfrågar en anpassning av den i dagsläget bristande kompabiliteten mellan deras egen och BI:s verksamhet. De efterfrågar fysiska möten men de fysiska möten som redan finns har de sällan möjlighet att närvara vid, vilket pekar på bristande kompatibilitet. Resonemanget om en personlig och situationsanpassad kommunikation stärks även av att tre av respondenterna efterfrågar mer sammanhållna och interaktiva digitala lösningar, exempelvis föreslår en respondent att hemsidan kunde ha en chattfunktion. En lösning på denna kompatibilitetsproblematik är den typ av kommunikationsplattform, en app, som Företag A redan har investerat i. Detta beskrivs av Ellison (2015) som pratar om ESNS (Enterprise Social Network Sites). Dessa tekniska hjälpmedel gör kunskapsöverföringen effektivare genom att de erbjuder interaktiva lösningar och möjligheter till inte bara överföring av explicita kunskaper utan även feedback direkt från användarna till BI (Argote &
43 av 52 Fahrenkopf, 2016). Vidare erbjuder interaktion direkt mellan användarna effektivare kunskapsöverföring då BI inte måste ta varje steg utan ibland endast initiera överföringen. Dock måste BI ha i åtanke att ett öppnande för interaktion mellan företagen också introducerar en del av den incitamentsproblematik som uppstår då konkurrenter utbyter kunskap med varandra. Hussinger och Wastyn (2016) menar att kunskapsöverföring som sker mellan enheter som liknar varandra fungerar sämre eftersom det kan uppstå incitament för aktörerna att inte dela med sig av informationen eller till och med förmedla falsk information. Gupta och Govindarajan (2000) nämner att en sådan kunskapsöverföring fungerar bättre mellan två likartade individer än mellan två likartade organisationer.
5.2.3 Påverkansmöjligheter
Alla företagen anger att påverkansmöjligheterna är goda och att BI är en lyhörd organisation. De formella påverkansvägarna är dock relativt outnyttjade av företagen vi har intervjuat. Två av företagen har någon form av engagemang och deltar i arbetsgrupper inom BI. Övriga företag anger tidsbrist som anledning till att de inte engagerar sig i organisationen. Samtidigt har företagen synpunkter på frågor som BI borde driva där man uppfattar att engagemanget idag är bristande. Detta gäller de politiska frågor (sjuklöneansvar, säkerhetskrav, fackliga frågor och så vidare) som BI själva anger att de har begränsade möjligheter att påverka.
Som regionchefen poängterar ägs BI av sina medlemmar och tanken är att alla ska ha samma möjlighet att påverka organisationen. Trots att så inte är fallet med tanke på att ett påverkansengagemang verkar ta så mycket tid i anspråk att de mindre företagen inte uppfattar sig ha tid för det, så uppfattar alla företagen i studien ändå att de har likvärdiga påverkansmöjligheter. Problemet ligger i Szulanskis (1996) initieringsfas då sändaren ska fånga upp olika problem och möjliga lösningar på dem som kan kommuniceras till mottagarna. Denna initieringsprocess verkar gynna de större företagen som har möjlighet att arbeta aktivt mot BI tack vare större resurser. Som vi har sett resulterar det i att de mindre bolagen är de som också drabbas mest av att säkerhetsreglerna är anpassade för större arbetsplatser och exempelvis inte för ett företag som enbart sysslar med plattsättning.
44 av 52
6 Slutsats
Här presenteras resultaten av studiens analys samt våra förslag till förbättringar av kunskapsöverföringen mellan BI och dess medlemsföretag. Till sist föreslås några uppslag för vidare forskning.
___________________________________________________________________________