Situationsaspekter

Olika företagsspecifika aspekter är för de flesta av företagen inte en viktig fråga. De tycker att de får god hjälp av BI och att organisationen är utformad så att företag längre från storstäderna eller små aktörer inte missgynnas. Företag B anser att de på grund av sin storlek inte hinner delta i seminarier och möten utan väljer att göra det vintertid när de inte har lika mycket jobb (Intervju B, 2018). De som kommenterar att de inte kan delta på grund av sin storlek använder ofta formuleringen att “de får skylla sig själva” eftersom möjligheten att delta finns. Företag D är det enda företaget som är nischat mot en specifik subverksamhet (plattsättare) och de har en annan uppfattning om BI och mer generellt om regelverket som de anser missgynnar deras firma. I och med att de ofta kommer in i byggen som är nästan färdiga upplever de att regelverk om säkerhet är oproportionerliga och inte anpassade för dem.

“Vi håller på med plattsättning och många säkerhetsregler känns därför

överflödiga. Ofta kommer vi till ett i princip färdigbyggt hus och ska sätta kakel men när vi står där i ett nybyggt badrum måste vi ändå ha hjälm och skyddshandskar och så vidare. Vi vill BI ska påverka så att kraven ställs utifrån var man är på bygget och hur långt man kommit i byggprocessen. För mycket skyddsutrustning på grund av stelbenta regler bidrar i sig till stress bland byggarna och gör arbetet svårare. (Intervju D, 2018).

Det är alltså tydligt att regelverken inte är anpassade efter underbranscher och att detta drabbar företag som inte sysslar med hela byggprocessen. Däremot upplever företagen inte att de gynnas eller missgynnas på grund av sin storlek.

34 av 52

4.5.1 Kanaler

Informationen som företagen tar del av från BI kommuniceras huvudsakligen genom mejl och infoträffar. Alla företagen har också ofta kontakt med lokalchefen på BI. Företag A nämner även att de tar del av innehåll genom Facebook och hemsidan. “Är man intresserad finns info att hämta.” (Intervju A, 2018). Företag C och D efterfrågar mer digital information och nämner att de inte har tid att delta i möten. “Gällande mötena kan jag tänka mig att det är

samma personer som är där varje gång.” (Intervju D, 2018).

Företag A, som är det av företagen som verkar ha mest kontakt med BI och som använder flest av BI:s kanaler tycker att hemsidan skulle kunna användas mer (Intervju A, 2018). De saknar även en kunskapsbank liknande online-encyklopedin Wikipedia där informationen som kommuniceras på möten och i nyhetsbrev kan samlas. De efterlyser även en chattfunktion på hemsidan vilket skulle vara effektivare än mejl. Företag C och D efterlyser mer personlig kontakt och vill gärna se att BI gör fler besök ute hos bolagen eftersom det är lättare att kommunicera personligt än via mejl (Intervju C och D, 2018).

Alla företagen tar upp att det vore bra med fler och effektivare digitala lösningar eftersom de inte har tid att gå på möten. De vill gärna kunna se all information på ett och samma ställe. Dock är det bara Företag A som anger att de regelbundet använder medlemsportalen på BI:s hemsida. Kritik riktas mot att informationen ibland är spretig och kommer genom flera kanaler i olika former, mer enhetlighet efterfrågas. Det nämns även att hemsidan är effektfull och marknadsförande snarare än informativ. “Det är ibland svårt att hitta rätt på hemsidan

och information saknas ibland” (Intervju A, 2018)

När företagen tar kontakt med BI sker det för det mesta på telefon till lokalchefen i enskilda sakfrågor kring de tvingande regelverken, exempelvis nu nyligen om personuppgiftslagen GDPR (Intervju A, 2018). Alla företagen tar upp personal- och avtalsfrågor som de viktigaste frågorna när de kontaktar BI. Flera respondenter anger hjälp med kollektivavtal samt konkreta frågor kring arbetsmiljö som de viktigaste enskilda frågorna. Frekvensen på kontakten varierar mellan flera gånger i veckan (Intervju A, 2018) till någon gång i månaden (Intervju C och D, 2018).För alla företagen utom Företag A gäller att de endast kontaktar BI om de har konkreta fråga, och då sällan under de pågående projekten utan vanligen om personal, löner,

35 av 52 konkret arbetsmiljö och så vidare. Företag A ser BI som ett bra bollplank att diskutera med (Intervju A, 2018). Företag D kommenterar att telefontjänsten med arbetsrättsexperter någon gång i veckan är ett bra hjälpmedel (Intervju D, 2018).

På frågan om företagen litar på BI:s expertis och arbetssätt är samtliga företag positiva. Framförallt den personliga kontakten med lokalkontoren tycker företagen fungerar utmärkt. Det som fungerar mindre bra är enligt Företag E den juridiska rådgivningen. Trots att de är en liten firma har de valt att ta in en egen jurist eftersom de uppfattar att hjälpen från BI är tunn i dessa frågor (Intervju E, 2018).

4.5.3 Påverkansmöjligheter

Vad gäller möjligheterna att påverka arbetet inom BI är alla företagarna positiva och nöjda med situationen. De anser att organisationen är lyhörd och att de åsikter som lyfts blir sedda och omhändertagna (Intervju A, 2018). Vidare är en vanlig tendens att företagen inte är så insatta i organisationen eller engagerade i sina lokalavdelningar (Intervju B och D, 2018). Företag C tar upp att det känns tryggt och bra att kommunicera med BI jämfört med när han talar med fackförbundets representanter och han känner sig som en fiende och måste vara på sin vakt (Intervju C).

På frågan om BI driver rätt typ av projekt eller om det är andra frågor som borde drivas mer är företagen mer oense. Generellt är de nöjda och anser att det som drivs är bra men det finns också de som tycker att fokus från BI borde ligga mer på att förbättra byggmarknadens spelregler, framförallt med förenklingar av regelverk (Intervju A och B, 2018). Företag C och D och E lyfter att lönebildning och regelbördan borde diskuteras mer och att andra värderingar än vinst borde beaktas i bostadsbyggande. De lyfter också att vissa aspekter inte är relevanta för deras företag på grund av nisch eller storlek.

“Det är framförallt bra med sund konkurrens eftersom vi får högre kvalitet på det som byggs, allt kan inte hela tiden handla om profit. Jag kan tycka att det är för mycket fokus på kompetensförsörjning, för mig är inte det något problem. En

36 av 52

relevant fråga att driva enligt mig hade varit mer fokus på lönebildning, de är för höga idag.” (Intervju C, 2018).

”ID06 mot svart arbetskraft är bra men men borde driva mer fackligt mot Byggnads. Tycker också att sund konkurrens är bra, utländsk arbetskraft med dumpade löner snedvrider marknaden!” Säkerhetsreglerna borde anpassas till var man är på bygget, hjälm och varselväst när man kaklar ett badrum är orimligt.” (Intervju D, 2018).

“Det kostar för mycket att bygga i Sverige, inte bara arbetskraft utan allt från material till detaljplaner. Avtalsjuridiken och regelverken kring entreprenadavtal håller på att kantra. Särskilt inom LOU [Lagen om offentlig upphandling] går beställarsidan helt på pris och inte andra kvaliteter. Avtal förhandlas om och förändras vilket blir knepigt och svårt att förhålla sig till vilket gör att egen juristexpertis måste tas in.” (Intervju E, 2018).

Vad gäller relationen mellan medlemskapet och insatsen i BI är meningarna lite skilda i företagen. Alla företagen tycker att möjligheterna att påverka arbetet är tillräckliga och de är nöjda med den direktkontakt som de har med BI. Däremot är det andra tjänster och förhållanden som kritik riktas mot. Vanligast är att den information som produceras av BI ändå inte kan utnyttjas eftersom de mindre företagen inte har tid. Företag C och D säger om förutsättningarna att påverka organisationen att “de är tillräckliga, men ska jag påverka måste

jag hinna prata med dem.” (Intervju C, 2018). Den som är mest kritisk mot organisationen är

Företag E som ställer frågan om det är värt att vara med eftersom de ändå tar in extern hjälp med mycket av det som BI har som ambition att bistå med, bland annat avtalsjuridik mot fackförbunden (Intervju E, 2018). Han nämner också att mycket av informationen ändå inte hinner processas i hans företag.

37 av 52 Tabell 3. Resultat

Sändaren: BI Mottagaren: Företagen Projekten BI har naturligtvis en god kännedom

om projekten och stöttar dem fullt ut. En av cheferna är dock mest insatt i kompetensförsörjningen och mindre i de andra. De är dock överens om att projekten är bra och kommer leda framåt. De är medvetna om

problematiken med att implementera tyst kunskap (ex

mångfaldsvärderingar) även om de inte använder termen tyst kunskap.

Bland företagen var kännedomen generellt låg om projekten även om medvetenhet fanns kring sakfrågorna hos alla respondenter. Typiskt märks det att det är Kompetensförsörjning som är minst känt. Säker arbetsplats är det mest konkreta projektet med mest märkbara åtgärder vilket också innebär att det är det projekt som företagarna är mest medvetna om.

Konkurrens När det kommer till konkurrensläget är de två cheferna samstämmiga om att alla projekten r till företagens fördel. De syftar till att göra det lättare att rekrytera, förenkla regler samt göra arbetsplatserna säkrare.

Konkurrensen är företagen inte överens om att BI bidrar till i samma utsträckning som BI framhåller. Tendenser finns till att enbart se praktisk service som råd i personal och lönefrågor som BI:s främsta förtjänst. Implementering Åter konstateras att konkreta åtgärder

är lättare att genomföra än vaga förändringar av arbetsplatskultur eller värderingar. Olika grad av

implementering av projekten

konstateras samt att BI saknar makt att tvinga igenom förändringar.

Implementeringsgraden varierar mycket mellan företagen. Flera säger rakt ut att de implementerar sånt som lagen kräver medan andra har en mer pragmatisk syn på BI och

kommunikationen som kommer därifrån.

Kontext BI anser att alla bolagen har

möjligheter att delta i deras seminarier eller liknande. Geografiska skillnader påpekas som kulturskiljande och att bolag i olika städer kan behöva olika sorters kommunikation. Vad gäller kanalerna kommunicerar BI genom många kanaler men förvånansvärt lite av kommunikationen tycks komma fram.

Företagen är överens om att de inte missgynnas eller gynnas av sin respektive storlek. Dock är det tydligt att de mindre företagen också har mindre inflytande på organisationen eftersom de inte har möjlighet att delta i den demokratiska processen som fattar beslut i organisationen. Vad gäller kanalerna tycker företagen att informationen ofta är överväldigande och de efterfrågar snabbare kontakt och mer personliga möten men helst utan att behöva gå på schemalagda träffar eftersom det inte finns tid till det. Flera nämner intranätsliknande lösningar, vilket ironiskt nog redan finns men inte används av flera av företagen.

38 av 52

5 Analys och diskussion

Här analyseras och diskuteras de resultat som studien gett upphov till vilka presenterats i Resultatdelen. Analysen går igenom resultaten och fokuserar på mottagaren och sändarens uppfattningar och projekten, konkurrensen och implementeringen. Därefter analyseras de kontextuella aspekterna som framkommit i intervjuerna.

___________________________________________________________________________

Medvetenheten hos företagen om de tre projekten varierar mellan företagen och mellan projekten. Ett par av företagen var väl medvetna om de flesta av projektens aspekter och även BI:s engagemang kring dem medan ett av de mindre företagen inte kände till projektformen alls men var bekant med några av de mer explicita sakfrågorna. De tre projekten är till sin karaktär olika och uppfattas olika av företagen. Säker arbetsplats och Sund konkurrens presenterar konkreta åtgärder för att leva upp till skärpta standarder medan Kompetensförsörjning är mer inriktat på utbildning och attitydförändring både inom företagen men även i samhället i stort om vem som kan vara byggnadsarbetare.