Konvergenskulturen och prosument

En synvinkel inom konvergenskulturen är att nya medier inte ersätter de gamla utan kolliderar istället med varandra och fortsätter existera (Jenkins 2008:17). Applikationen TikTok kan vara ett exempel på detta då den sociala plattformen tillhandahåller tekniska funktioner som ljud, bild, rörlig bild och text. Funktionerna känner antagligen medieanvändare till från andra format och plattformar och därför kan TikTok ses som konvergens av olika medieformer.

Jenkins betonar dock att konvergens inte bör ses som en teknisk process där olika funktioner förs samman till en och samma apparat. Konvergens uppstår genom social interaktion och motiverar individer till att söka ny information och föra samman innehåll från olika medier (Jenkins 2008:15). När Lina, Anna, Emma och Johanna förklarar varför de använder TikTok gör de en jämförelse med deras användning av andra sociala medier.

Emma (17) – Nej men jag är inne på TikTok ganska ofta. Det är typ när jag inte gör någonting och det är ganska ofta *fnissar*. Ee och då sitter jag ändå ganska länge.

Alltså det är ju lite såhära att med en Youtubevideo kan man ju tröttna på liksom men det gör man inte på TikTok för man ser nya saker hela tiden.

Intervjuare – Och vad är det med TikTok som gör att du inte tröttnar?

Emma (17) – ja men, man ser ju nya människor och nya saker hela tiden och typ med Youtube är det en människa som lägger ut en vlogg typ. Eeh aa.

Lina (17) – Ja, man tröttnar ju inte. Alltså det blir ju inte så att man klickar ut från TikTok för de är ju så korta

Lina (17) - Och man har kvar sin uppmärksamhet så länge och det känns inte som man kan hålla uppmärksamheten så länge på Youtube.

30 De unga respondenterna Rut, Filip, Oscar och Paul gör en jämförelse med den sociala

plattformen Instagram när de motiverar varför de använder TikTok.

Intervjuare - Varför använder ni TikTok?

Rut (18) - Roliga videos.

Filip (17) - Ja man fördriver tiden lätt. Om man väntar på något så går tiden rätt snabbt om man kollar TikTok liksom.

Rut (18) - Men det är ju lite roligare än Instagram tycker jag.

Rut (18) - Jag vet egentligen inte varför. Det är bara det att de kommer upp mer skumma grejer.

Filip (17) - Det känns som att på TikTok så vågar folk mer visa.. eeeh..de hittar på mer konstiga grejer som man kanske inte skulle lägga ut på eeh jaa..

Oscar (18) - På Instagram. Där är det mer seriöst.

Paul (18) - Ja det har ju blivit en grej att TikTok är mer oseriöst.

Konvergens uppstår i individers sociala interaktion och inbegriper hur makten mellan

producenter och konsumenter interagerar med varandra (Jenkins 2008:14). Utifrån svaren från de unga respondenternas finns liknande format av innehåll på andra sociala plattformar men TikTok tilltalar dem för att applikationen bevarar deras uppmärksamhet, vilket kan tolkas som makt. Jargongen i innehållet på TikTok tilltalar dem mer än jargonen på plattformen

Instagram, vilket kan förstås som någonting som är skapat ur sociala interaktioner mellan producenter och konsumenter på TikTok. Uttryckssätt på sociala plattformar är även något som deltagarna i Eek-Karlssons studie betonar. Studien uppdagar en speciell jargong och spelregler som användare förhåller sig till (Eek-Karlsson 2015:91).

31 Jenkins menar att medieproducenter och mediekonsumenter bör ses som olika aktörer men samtidigt har en interaktion mellan aktörerna uppstått i samband med digitaliseringen (Jenkins 2008:15). Jenkins betonar dock att det inte finns någon jämlikhet mellan aktörerna och menar vidare att mediebolag har mer makt än konsumenten. En tolkning av detta är att användare av TikTok kan förstås som att de tillsammans utgör applikationens existens utifrån positioner som både konsument och producent. Denna förändring kan benämnas med begreppet

prosument som beskriver kombinationen av begreppen producent och konsument (Bengtsson et al. 2017:181). TikTok möjliggör att användare kan välja att ha ett eget konto eller att bara använda applikationen till att konsumera innehåll som andra producerar. Genom ett eget konto så finns möjlighet att producera, konsumera, vara privat eller ha ett öppet offentligt konto. Informationen om TikToks användarmöjligheter har framkommit i samband med textanalysen kring TikTok samt genom de unga respondenterna. Samtliga respondenter är användare av TikTok och har egna konton men skillnader finns i hur de använder

applikationen. En av intervjupersonerna har ett öppet konto och producerar innehåll som är tillgängligt för det gemensamma flödet. De resterande åtta respondenterna har privata konton men endast två av dom producerar mikrovideos.

En utvecklad deltagarkultur innefattar en del av konvergenskulturen och synsättet på interaktion mellan medieproducenter och mediekonsumenter. I takt med att dessa aktörer samspelar skapas nya koder och regler som de förhåller sig till (Jenkins 2008:15). Detta är även något som Eek-Karlsson lyfter i sin studie där respondenterna hävdar att det finns informella regler och normer som styr beteenden på sociala medier. Det blir omedvetet bestämt genom interaktioner och om för privat innehåll blir publicerat, kan det upplevas som ett normbrott (Eek-Karlsson 2015:95). Dessa svårförstådda koder, normer och regler kan kopplas till de definierade trenderna på TikTok. Genom textanalysen framkommer det att trenderna får olika typer av respons. Det går inte att säkert fastställa om responsen på specifik trend alltid är av liknande karaktär då de mikrovideos som ingår i studien inte är en generell representation samt så ingår även endast de tio första kommentarerna. Responsen på pek-, berättelse- och mima-trenden, utifrån textanalysen, är kommentarer som stöttar, relaterar eller inte relaterar till innehållet. I challenge-trenden förekommer respons på innehållet som kan tolkas som att de som kommenterar är imponerade samt andra kommentarer om själva

utmaningen som genomförs. Respondenten Elin nämner i samband med berättelse-trenden att det förekommer kommentarer som stöttar i form av att användare kommenterar att de känt samma sak eller uttrycker att personen är modig som vågar berätta och dela innehållet. Utifrån textanalysen skiljer sig responsen mellan dans-trenden och responsen på de andra trenderna

32 som ingår i studien. Responsen på dansinnehållet är till stor del kommentarer om

producenters kläder och utseende. Det är även något som de unga respondenterna uppmärksammat i kommentarsfälten på dansinnehåll.

Intervjuare – Vad är det för typ av kommentarer som du har sett då, till vilket innehåll och vad är det folk skriver?

Lina (17) – Ja, men det är ju mest till tjejer typ och om dom dansar så är det väl ”jävla hora” eller typ såhär ”she said” och så är det typ en pinne. Alltså det menas med typ så här att hon ser ut som en pinne i kroppen. Alltså det är ju mycket internationellt och mycket engelska så det är ju så här ”du kan inte röra på dig” ”du är skitstel när du dansar”. Sådana där grejer. Men det där hittar du ju på vilken du än går på.

Intervjuare – skulle du säga att det är mycket påhopp kring utseende?

Lina (17) – Ja, verkligen. Det känns ju som det bara är alltså om utseende känner jag typ.

Anna (17) – ja alltså det är ju inte så mycket annat att kommentera eller alltså.

Något som är värt att poängtera är att exemplet på kommentarer, skiljer sig från det som framkommer i textanalysen. De dokumenterade kommentarerna från textanalysen är

övergripande av positiv karaktär men samtidigt så är inte textanalysen representativ och det är möjligt att negativa kommentarer och innehåll, som flera respondenter beskriver, faktiskt förekommer. Varför responsen på trenderna är av olika karaktärer beroende på innehåll, kan återigen förklaras med konvergens och att det uppstår koder för sammanhanget mellan individer genom deras sociala interaktioner i nätverkande miljö. Konvergens beskriver även förändringar utifrån kulturella, teknologiska och sociala aspekter där vem som talar och vad man talar om styr (Jenkins 2008:15), vilket även kan förklara varför respons och innehåll skiljer sig åt.

Utifrån Jenkins (2008) perspektiv på deltagarkulturen så har vissa individer större möjlighet att komma till tals i samband med den digitaliserade miljön (Jenkins 2008:15). Individerna kan innebära de personer som är offentliga sen innan och som använder TikTok samt personer

33 som blivit kända genom TikTok, vilket är något som diskuteras i intervjuerna. Kändisskap genom TikTok är något som alla respondenter är överens om och ser som en möjlighet.

Respondenterna Emma, Anna och Johanna betonar dock att de stör sig på en del kändisar.

Emma (17) – Jag stör mig typ på vissa kändisar. Dom som typ är kända och så ska dom gö så hära. *blir avbruten av Johanna*

Johanna (17) – Jag stör mig jättemycket på Ida Warg för hon gör ju typ bara danser.

Intervjuare – Vad är det som gör att ni stör er på kändisarna som ni har nämnt?

Anna (17) – Alltså jag tycker det är pinsamt alltså.

Johanna (17) – Jag stör mig på. Alltså jag vet egentligen inte varför jag stör mig men jag stör mig allmänt på kändis Sverige.

Lina (17) – det är väl det som det bygger på. Man irriterar sig lite på att folk kan slå och typ göra pengar på att stå och göra korta videos.

Johanna (17) – Om man typ lägger det på Youtube så får man ändå se lite mer så här av människan och den måste ha lite talang. Men på TikTok kan man ju bli känd för vad som helst och det har jag typ alltid stört mig på. Plus att det är massa Youtube-kändisar som jag redan stör mig på lite, som ska försöka gå med i TikTok för att få mer status.

Då stör jag mig bara ännu mer.

Offentliga personer som brukar TikTok är även något som kan kopplas till konvergens och de olika förändringarna i både sammansmältning av medier men även i interaktioner mellan deltagare (Jenkins 2008:14). Utifrån det empiriska materialet kan TikTok betraktas som en plattform där alla användare har möjlighet till kändisskap genom applikationen tack vare det gemensamma flödet som når en stor publik. En reflektion är att kändisskap i media har genomgått en förändring i samband med TikTok. I andra sociala medier, som Johanna

nämner, kan det krävas någon typ av talang eller som det också går att tolka, mer engagemang från producenten. För att bli känd på TikTok krävs det möjligtvis inte lika stor ansträngning.

Det kan förklaras med konvergens och de tekniska samt sociala förändringar (Jenkins

34 2008:15) som har skapat nya möjligheter för alla användare att bli offentliga vilket även gör att när redan etablerade kändisar vill synas på TikTok upplevs det störande.

5.3 Spridbar media

Medieinnehåll idag kan spridas inom större gemenskaper och nätverk samt långt utanför individens geografiska område (Jenkins et al. 2014:20). Detta är även något som Björk och Eek-Karlsson berör i sin forskning då de hävdar att sociala mediers funktioner möjliggör delning av innehåll och att det kan bli synligt för en stor publik samt spridning av sociala interaktioner (Björk 2017:124; Eek-Karlsson 2015:94). Under granskning av innehåll på TikTok upptäcktes en funktion som möjliggör spridning av mikrovideos i form av ”FYP” och

”Foryou” som återkommande kommentarer. Därmed väcktes en nyfikenhet om ordens betydelse. Sociala mediers möjliggörande till spridning av innehåll skulle kunna förstås utifrån det gemensamma flödet på TikTok som alla användare kan komma åt, dels som åskådare, producent eller att hashtaga “FYP” eller “Foryou” för att sprida innehåll.

Funktionen på TikTok kan förklaras utifrån diskussioner mellan respondenterna där de bekräftar att användare känner till funktionen #Foryou och #FYP och att de använder den för att dela sitt eget eller andras innehåll. Därmed möjliggör alltså funktionen stor spridning av innehåll och samtidigt kan det betraktas som en social interaktion då användare hjälper varandra att sprida innehåll genom att kommentera detta. Det kan även förklaras utifrån spridbar media som behandlar hur digitala medier möjliggör delning av innehåll inom kulturer (Jenkins et al 2014:19).

Jenkins betonar att det är individerna själva som avgör om de vill sprida innehållet eller inte (Jenkins 2014:20). #FYP” och #Foryou” är ett av många sätt som innehåll kan spridas på men det finns även andra spridningsfunktioner på TikTok, vilket respondenterna pratar om i intervjuerna.

Intervjuare - Vad har ni för tankar om TikTok som socialt verktyg för att umgås med vänner?

Filip (17) - Men det är ju de igen att man kan känna igen en koppling med en kompis i en TikTok, så skickar man den videon till kompisen och tycker det är kul. Sen när man är med varandra så kan man kolla TikToks och visa varandra och bara “Det är här ju du” typ.

35 Intervjuare – Umgås ni på TikTok genom att skriva eller så där eller blir det att ni använder andra sociala medier för att kommunicera?

Elin (12) – Väldigt många lägger ju ut så här ”kolla min Instagram” så kan man börja följa varandra på Instagram eller så kan man börja skriva i. Om jag följer en person och den följer mig tillbaka så finns det något som heter typ DM och så kan man trycka på den och skriva med massa personer där. Det är som DM på TikTok ungefär och där kan man typ lära. Alltså säger någon typ eller man kan skicka videos till varandra som är roliga typ också.

Spridbar media handlar om flera olika sätt som innehåll kan cirkulera på (Jenkins et al.

2014:19), vilket kan kopplas till de olika delningsfunktionerna som finns på TikTok och som möjliggör spridning av innehåll. Snapchat är en återkommande applikation som de unga respondenterna talar om som delningsverktyg på TikTok. Paul förklarar att det finns en funktion på TikTok i form av en ikon för Snapchat, vilket kan utgöra grunden till varför ungdomarna använder Snapchat för att sprida vidare TikTok-innehåll. Respondenterna förklarar att syftet med denna delningsfunktion är att sprida innehåll till vänner som de finner roligt och kan relatera till. Det kan även förstås utifrån spridbar media som inbegriper en utvecklad deltagarkultur som möjliggör individers sociala interaktioner och nätgemenskap (Jenkins et al. 2014:20).

Det går dock inte att uttala sig om spridning av innehåll på sociala medier endast är positivt eftersom det även beskrivs som en begränsning i den tidigare forskningen. Sociala mediers funktion att fota av något innehåll i syfte att sprida det vidare, kan eventuellt bidra till stora konsekvenser för en liten händelse och skulle därför kunna ses som en begränsning (Eek-Karlsson 2015:97).

Virusmetaforen inbegriper synsätt på hur innehåll får spridning. Respondenterna sparar ner mikrovideos för att dela de med sina vänner genom att skicka innehållet till varandra eller visa det på annat sätt. Det kan förklaras utifrån virusmetaforen som inbegriper att människor har möjlighet att delta på en gemensam digital plats även fast de inte är fysiskt nära varandra (Bengtsson et al 2017:78). Utifrån de unga respondenternas svar kan man tolka det som att de använder delning av innehåll som ett socialt redskap.

Kategoriseringen av trenderna på TikTok kan anses komplex då det förekommer stor

variation av innehåll. Det som går att identifiera för att närma sig en typ av kategorisering är

36 kontexten i olika videos. Trenderna som studien behandlar har identifierats genom hur

innehåll liknar varandra utifrån uppbyggnad av kontext. Det kan förstås utifrån virusmetaforen som innebär hur digitala beteenden inom medievärlden sprids och att

människor tenderar att efterlikna förekommande beteenden (Bengtsson et al 2017:78). Det är även något som de unga respondenterna diskuterar när de pratar om hur olika trender uppstår.

Intervjuare - Varför tror ni det blir sådana trender? Att folk lägger upp samma typ av dans till samma typ av låt?

Filip (17) - Dom ser väl att den videon som först la upp den dansen fick jättemycket visningar, likes eller någonting.

Elin (12) – Man kan typ. Den var lite svår. Man får typ tänka lite själv vad man tycker om det och om jag tycker en grej så kan ni tycka en helt annan grej om det för att alla har olika åsikter. Det finns inte en grej som är rätt. På dans är det ju att man kan lära alla personer eller lära sig dansa mer. Att göra en grej som någon gjorde på skoj kan bli en jättestor grej och det kan bli att alla gör det. Den dansen kan bli väldigt väldigt stor och då kan man typ få pengar på sin egna dans.

De unga respondenternas svar kan förklaras utifrån spridbar media som innebär att

deltagarkulturen styr vilket innehåll som får spridning (Jenkins et al. 2014:19). Filip menar att användare härmar innehåll för att de har bevittnat den popularitet som innehållet belönades med. Han känner en dragningskraft till att härma innehåll i danser som tilltalar honom. Elin menar att dans är en rolig trend som alla kan lära sig, vilket kan förklaras utifrån att spridning av dansinnehåll skapar en gemensam deltagarkultur. Vidare kan spridning av liknande

beteende mellan användare förklaras med att flera faktorer styr och spelar roll i spridningen (Jenkins et al. 2014:19). TikToks tekniska funktioner som användarna tillämpar är begränsade till längden på videoklipp och utrymmet för text. Det gör att användare måste förhålla sig till det samtidigt som de skapar gemensamma ramar för konstruktion av innehåll och vad som blir populärt att publicera. Detta kan förstås utifrån att användare inte bara konsumerar utan de kan även dela och forma innehåll (Jenkins et al 2014:20).

Det finns flera typer av innehåll som får spridning via TikTok och det kan förklaras med virusmetaforen. Trenderna som ingår i textanalysen visar inte enbart tendenser på liknande kontexter utan även likheter i innehållets handling. Eftersom textanalysen utgår från innehåll i det gemensamma flödet innebär det att videoklippen har fått viral spridning och når en stor

37 publik. Virusmetaforen förklarar vikten av meddelandets utformning och egenskaper som kan vara avgörande för spridning (Bengtsson et al 2017:78). Det kan förklara varför det finns återkommande innehåll på TikTok av de tidigare nämnda karaktärsdragen. De unga

respondenterna bekräftar även att TikTok är en arena där användare framför sina åsikter via innehållet men de lämnar även andra intressanta svar som kan kopplas till virusmetaforens fokus på själva meddelandet.

Elin (12) – Nej. Den är bara bråkframkallande och dom vill ha bråk. Den är inte seriös men om det är folk som är seriösa så ska dom låtsas att dom är seriösa på en TikTok typ men så går det inte. Så kommer alla typ säga ”du är så himla seriös just nu” och så kommer hon ba ”aa” och då blir det bara att alla bråkar över att hon inte sa så eller att hennes åsikt är si. Det blir väldigt mycket dåligt med det och jag tycker inte den är bra.

Filip (17) - Ja det är många som försöker förmedla en åsikt eller någon grej via den appen, det är ju mest ungdomar som använder appen så att, då klickar jag bara förbi det. Så det hade jag också sagt att det är inte riktigt det jag tycker om.

De unga respondenterna diskuterar även att det som motiverar producenter till att deras innehåll ska synas på det gemensamma flödet är för att få likes, visningar, följare och kändisskap.

Intervjuare - Varför vill man vara i det flödet då?

Paul - Visningar.

Filip - Visningar och Likes och allt möjligt skit.

Rut - TikTok kändis.

Innehåll som tenderar att väcka reaktioner kan förklaras utifrån virusmetaforen och intresset i vad som gör att innehåll får viral spridning (Bengtsson et al 2017:78). En reflektion är att användare har, genom det gemensamma flödet, fått bekräftat vad som blir populärt. De ser det gemensamma flödet som en möjlighet till kändisskap, vilket gör att de efterliknar innehåll som fått hög deltagaraktivitet.

38

5.4 Onlinerisker

Forskningen om onlinerisker betonar en diffus gräns mellan möjligheter och risker online. En av de identifierade onlineriskerna är mobbning (Staksrud & Livingstone 2009:380), vilket kan kopplas till att respondenterna upplever mobbning som förekommande på TikTok både i innehållet men främst i kommentarsfälten.

Intervjuare - Kan ni beskriva mer konkret? Är det positivt, negativt? Trevligt, otrevligt?

Filip (17) - Vissa kan ju va...inte dom som publicerar videos är otrevliga men i så fall är det dom som lägger kommentarer som kan vara det.

Paul (18) - Men det kan ju också bero på vad man lägger ut.

Filip (17) - Ja speciellt dom som lägger sina åsikter eller rent av mobbar någon.

Filip (17) - Ja speciellt dom som lägger sina åsikter eller rent av mobbar någon.