Detta kapitel redogör studiens slutsats utifrån resultatet och vidare förs en diskussion om resultatet i förhållande till metoden, teorierna och den tidigare forskningen. Kapitlet
inbegriper även en diskussion om studiens tillkortakommanden, vad studien bidragit med till forskningsområdet samt förslag på framtida forskning.
7.1 Slutsats
Trendernas kommunikativa betydelse handlar övergripande om att förmedla innehåll som relaterar till verkligheten samt innehåll som användare kan ta efter och återskapa. Responsen på trendernas innehåll varierar men handlar till stor del om respons på det som händer i innehållet. TikToks gemensamma flöde och funktioner möjliggör stor spridning av innehåll samt att innehåll kan spridas utan begränsning. Det är även digitala beteenden som sprider sig mellan användare vilket förklarar varför innehåll som cirkulerar i det gemensamma flödet liknar varandra. Utifrån ett användarperspektiv menar de unga respondenterna att användning av TikTok är ett tidsfördriv och socialt verktyg till att umgås med vänner. De menar att jargongen på TikTok ska vara ironisk och när de kan relatera till innehållet så är det underhållande. TikTok möjliggör stor och snabb spridning av innehåll vilket kan betraktas som en möjlighet då användare kan bli kända genom applikationen samt interagera med varandra. Samtidigt utgör spridningen en risk då användare inte kan styra spridning av eget innehåll samt så kan opassande innehåll cirkulera.
7.2 Diskussion
Den valda metoden för att besvara studiens syfte anses vara lämplig men samtidigt har TikToks komplexitet bidragit till utmaningar. Innehåll på TikTok är i ständig förändring då nya konventioner uppstår. Därför har det ibland varit svårt att identifiera ett förhållande mellan textanalysen och de unga respondenternas svar. I vissa fall har textanalysen och de unga respondenternas svar kompletterat varandra men det har ibland varit problematiskt att urskilja vilken typ av innehåll som de unga respondenterna refererar till. För att närma sig ett mer konkret resultat kunde intervjuguiden varit mer avgränsad till de material som
behandlades i textanalysen men i så fall hade flera intressanta svar från respondenterna uteblivit. Framtida forskning om TikTok kan därför, med tanke på applikationens
komplexitet, tillämpa en striktare avgränsning. Respondenternas åldersskillnad kan även ha påverkat skillnader i hur de upplever TikTok och innehållet. Deltagarna i studien kan heller
44 inte sägas representera en grupp som producerar innehåll då de flesta endast är konsumenter av TikTok. Därför är det svårt att uttala sig om vad innehållet förmedlar innehållets då deras tolkning ofta är baserad på vad de tror. En idé till framtida forskning är att endast rekrytera deltagare som producerar mikrovideos för ett annat perspektiv på vad innehållet förmedlar.
Genom resultatet besvaras vad trenderna förmedlar samt vilka normer och regler som de unga respondenterna definierar på TikTok. Det framkommer även svar på hur spridning av innehåll på TikTok kan förstås utifrån teorin spridbar media och virusmetaforen. Studien besvarar även vilka användarupplevelser och sociala interaktioner ungdomar kan uppleva via TikTok samt risker och möjligheter med applikationen. Någon att poängtera är dock att omfattningen av det empiriska materialet inte är representativt och därmed går det inte att uttala sig om en generalisering.
Studien är även ett bidrag till de forskningsgap som blev identifierat i samband med
observation av tidigare forskning om TikTok. Därför är det svårt att jämföra studiens resultat med det som framkommer i den tidigare forskningen. Studiens resultat finner vissa likheter med fynden som den tidigare forskningen har behandlat då de framkommer att barn och ungdomar interagerar med varandra genom sociala medier. Tidigare forskning visar att en motivation till att använda TikTok är upplevd tillfredställelse genom applikationens underhållningsvärde och socialt värde. Det framgår även i denna studien då deltagarna beskriver TikTok som en social och underhållande plattform.
Drama och hat som förekommande på sociala arenor är något som tidigare forskning
poängterat och som även de unga respondenterna har bevittnat på TikTok. Studien behandlar flera typer av innehåll där det visar sig att tecken blir en del av kommunikationen, vilket är en utveckling som Walker-Rettberg flaggade för i sin studie om musical.ly. Dock förmedlar användare på TikTok sin kommunikation genom text som ett väsentligt komplement istället för gester och handtecken. Studien kan därför bidra med en ytterligare förståelse om den utvecklade, eller en eventuellt bakåtsträvande kommunikation, via tecken i mikrovideos eftersom textbaserad kommunikation förekommer snarare än kroppsliga gester.
Eftersom innehåll på TikTok ständigt är i rörelse kan framtida forskning även fokusera på kommunikation via mikrovideos.
Det teoretiska ramverket som behandlar konvergens öppnar upp för reflektion. Jenkins
beskriver media som demokratiserat där medieproducenter och mediekonsumenter interagerar med varandra men samtidigt så är det mediabolagen som besitter den största makten. Efter den här studien om TikTok kan det reflekteras över en motsättning. TikTok tillhandahåller ett
45 gemensamt flöde som möjliggör spridning av innehåll till en ny nivå. Det är användarna på plattformen som styr hur och vad för innehåll som sprids vilket ger dem makten att forma vilka trender som uppstår och vilket innehåll som får delaktighet samt besitter makten för TikToks existens. Genom att applicera medielivsperspektivet förmedlas även en insikt i hur människor lever sina liv genom media och fynden i det empiriska materialet visar att personliga berättelser, åsikter, påstående och utmaningar är väsentligt i innehållet.
Medielivperspektivet menar även att användning av media kan ske omedvetet vilket öppnar upp för ytterligare en tolkning. De unga respondenterna beskriver klimatet på TikTok som skämtsamt men det är svårtolkat om allt innehåll på TikTok verkligen är ironiskt och är användarna alltid medvetna om hur publiken uppfattar innehållet som ett skämt eller inte. En tanke uppstår om att användares strävan efter likes och viral spridningen står i fokus samtidigt som medvetenheten om vad innehållet symboliserar upphör. Det kan reflekteras över ifall den skämtsamma jargongen på TikTok har blivit så normaliserad så det anses okej att publicera vad som helst. Frågan är om det verkligen är sunt att publicera personligt eller opassande innehåll inför en så stor och ung publik, även om det är ett skämt, eller när blir den digitala leker allvar?
46