Kandidatuppsats
Samhällsanalys och kommunikation - medie- och kommunikationsvetenskap 180 hp
När blir den digitala leken allvar?
- En kvalitativ studie om innehåll och
användarinteraktion på applikationen TikTok
Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp
2020-06-11
Andrea Blixt och Ida Eriksson
När blir den digitala leken allvar?
- En kvalitativ studie om innehåll och användarinteraktion på applikationen TikTok
Andrea Blixt och Ida Eriksson
2020-06-11
Kandidatuppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp
Samhällsanalys och kommunikation – medie- och kommunikationsvetenskap 180 hp Högskolan i Halmstad
Författare: Andrea Blixt och Ida Eriksson Handledare: Martin Danielsson
Examinator: Linus Andersson
Abstract
Titel: När blir den digitala leken allvar? - En kvalitativ studie om innehåll och användarinteraktion på TikTok.
Författare: Andrea Blixt & Ida Eriksson Handledare: Martin Danielsson
Examinator: Linus Andersson
Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap [15 hp]
Termin: 6
Antal ord: 16117
Nyckelord: TikTok, Trend, Mikrovideo, Applikation, Användare
Studien syftar till att undersöka vad fem identifierade trender på applikationen TikTok förmedlar samt vilken respons som trenderna bemöts med. Vidare syftar studien till att förstå och förklara det gemensamma flödet på TikTok. Studien undersöker även hur barn och ungdomar mellan 12-18 år upplever social interaktion genom TikTok, hur de beskriver användningen av applikationen samt eventuella risker och möjligheter. Studien tillämpar en kvalitativ metod genom en textanalys och intervjuer. Resultatet visar att trenderna består av innehåll som relaterar till verkligheten och även innehåll som användare återskapar.
Responsen på trenderna är kommentarer om det som händer i mikrovideornas innehåll. Det framkommer även att TikToks gemensamma flöde och funktioner möjliggör stor spridning av innehåll och digitala beteenden. De unga respondenterna använder TikTok som
underhållning, ett tidsfördriv och som ett socialt verktyg i vänskapsrelationer. Jargongen på TikTok ska vara ironisk enligt de unga respondenterna men samtidigt förekommer det hat och kränkningar. Slutligen kan innehåll på TikTok spridas viralt vilket utgör både möjligheter och risker. Opassande innehåll kan även vara en risk men samtidigt uppfattas TikTok som en arena för social interaktion.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
1.1 Bakgrund och problemformulering ...1
1.2 Syfte och frågeställningar ...2
1.3 Centrala begrepp ...3
1.3.1 Mikrovideo ...3
1.3.2 Trend...3
1.3.3 Klistermärke ...3
1.3.4 Pek-trend ...3
1.3.5 Dans-trend ...4
1.3.6 Berättelse-trend ...4
1.3.7 Mima-trend ...4
1.3.8 Challange-trend ...4
1.4 Avgränsning ...4
1.5 Disposition ...4
2. Tidigare forskning ...6
2.1 Sociala mediers möjligheter och begränsningar ...6
2.2 Mikrovideoapplikationer ...7
2.3 Sammanfattning ...9
3. Teoretiskt ramverk ... 11
3.1 Medielivperspektivet ... 11
3.2 Konvergenskulturen ... 12
3.3 Spridbar media ... 13
3.4 Onlinerisker ... 13
4. Metod... 15
4.1 Kvalitativ metod ... 15
4.1.1 Insamling av data till textanalysen ... 16
4.1.2 Intervjuer ... 17
4.2 Kodning ... 19
4.3 Etiska aspekter ... 20
4.4 Validitet & reliabilitet ... 21
5. Analys ... 23
5.1 Medieliv ... 23
5.2 Konvergenskulturen och prosument ... 29
5.3 Spridbar media ... 34
5.4 Onlinerisker ... 38
6. Resultat... 41
6.1 Vad förmedlar de fem trendernas innehåll på TikTok och vilken respons bemöts trenderna med? ... 41
6.2 Hur kan spridning av innehåll på TikTok förstås utifrån teorin spridbar media och virusmetaforen? ... 41
6.3 Hur uppfattar de unga respondenterna TikTok utifrån ett användar- och innehållsperspektiv? .. 42
6.4 Vilka risker och möjligheter upplever de unga respondenterna med TikTok? ... 42
7. Slutsats och diskussion ... 43
7.1 Slutsats... 43
7.2 Diskussion ... 43
8. Referenslista ... 46
9. Bilaga ... 49
9.1 Intervjuguide ... 49
1
1. Inledning
Kapitlet presenterar inledningsvis det utvecklade medielandskapet samt barn och ungdomar som flitiga användare av sociala medier. Därefter berör bakgrunden olika typer av sociala medier och hur kommunikationen online är i ständig förändring. En till synes ny applikation blir presenterad vilket är TikTok. Det leder till problemformuleringen för studien och vidare presenterar kapitlet studiens syfte och frågeställningar, till följd av en redogörelse för studiens centrala begrepp. Slutligen beskriver kapitlet studiens disposition och avgränsning.
1.1 Bakgrund och problemformulering
Det utvecklade medielandskapet kan idag benämnas som ett digitalt samhälle som präglar människors liv och vardag, speciellt barn och ungdomar (Statens medieråd 2019). Enligt en undersökning, utförd av Internetstiftelsen (2019), använder 99% av barn och ungdomar mellan 11-19 år mobiltelefonen och 90% använder sociala kanaler dagligen. De använder sociala medier för att bygga sin digitala identitet samt för att socialisera genom
kommunikation med andra användare (Internetstiftelsen 2019). Sociala medier genererar även nya förhållanden i kommunikation via tal och skrift. De digitala plattformars tekniska
funktioner möjliggör snabb och tillgänglig kommunikation samtidigt som de begränsar
utrymmet för uttryck. Sociala medier möjliggör kommunikation med bilder, förkortningar och emojis samtidigt som normer präglar och utvecklar kommunikationen (Statens medieråd 2019). Användare av sociala medier kan därför vara i ständig process med att lära sig hantera etablerade applikationer som Facebook, Instagram och Snapchat. När vi tror att vi har lärt oss de tekniska funktionerna, normer och spelregler i den digitala kommunikationen så dyker det upp ett nytt fenomen, applikationen TikTok.
TikTok är en applikation som från början var benämnt som Musical.ly (Häggberg 2019).
Applikationen innehåller funktioner där användaren skapar filmklipp, skickar meddelanden och livesänder. TikTok grundades i Kina år 2014 (Statens Medieråd 2020) och året då applikationen fick sitt genomslag i Sverige är svårt att identifiera men det rör sig om åren 2018 - 2019 (Häggberg 2019). Cirka 500 miljoner TikTok-konton är aktiva i månaden och videoklipp som användare skapar, delar de till vänner och även till övriga användare (Statens medieråd 2020). Vid en närmare undersökning av innehållet på TikTok så uppstår frågor om applikationens kommunikativa konventioner. Det finns i skrivande stund ett antal
återkommande mikrovideos med liknande innehåll som cirkulerar i det gemensamma flödet
2 på TikTok. Användare tolkar och återskapar mikrovideornas innehåll vilket kan tyda på att trender uppstår. Det är barn och ungdomar som till stor del publicerar innehåll på TikTok och applikationen har tagit viral spridning till en ny nivå. TikTok har en funktion i form av ett gemensamt flöde där alla användare har chans att synas och eftersom cirkulationsflödet är så omfattande så kan innehållet bli exponerat inför en stor publik (Häggberg 2019). På TikTok finns det även möjlighet för publiken att reagera på innehållet genom kommentarsfält och gillamarkering. Det gemensamma flödet på TikTok möjliggör även att alla användare kan bemöta och sprida innehållet vilket innebär att deltagandet kan bli omfattande.
Vid efterforskning om applikationen så framstår ett outforskat område. Det finns inte några förklaringar till vad innehållet i de olika trenderna förmedlar, vilka kommunikativa normer som gäller på plattformen och hur det gemensamma flödet på TikTok fungerar. Den frånvarande forskningen om TikTok lämnar även flera kunskapsluckor om hur barn och ungdomar upplever social interaktion genom TikTok, om det finns eventuella risker eller möjligheter med att använda applikationen samt deras användarupplevelser genom TikTok.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att undersöka och förstå vad de fem trenderna, som studien behandlar, förmedlar samt hur användare av TikTok bemöter trenderna. Vidare syftar studien till att förstå och förklara det gemensamma flödet på TikTok. Studien syftar även till att undersöka hur barn och ungdomar mellan 12-18 år upplever social interaktion och användning av TikTok samt vilka eventuella risker och möjligheter som de kan erfara. Då TikTok framstår som ett outforskat område, ingår det även i studiens syfte att förmedla ett forskningsbidrag om TikTok.
Utifrån studiens syfte och problemformulering så är följande frågeställningar formulerade.
1. Vad förmedlar de fem trendernas innehåll på TikTok och vilken respons bemöts trenderna med?
2. Hur kan spridning av innehåll på TikTok förstås utifrån teorin spridbar media och virusmetaforen?
3. Hur uppfattar de unga respondenterna TikTok utifrån ett användar- och innehållsperspektiv?
4. Vilka risker och möjligheter upplever de unga respondenterna med TikTok?
3
1.3 Centrala begrepp
Det här avsnittet förklarar begreppet mikrovideo och trend eftersom de utgör en förförståelse för att kunna förstå och förklara studiens fem utvalda trender. Därefter beskriver avsnittet vad ordet klistermärke innebär i relation till innehåll på TikTok, följt av en vidare redogörelse för de fem trenderna.
1.3.1 Mikrovideo
Videoklippen på TikTok kan vara upp till 60 sekunder långa (Häggberg 2019). Tidigare forskning om TikTok använder begreppen kortfilm (Zhang, Wu & Liu 2019:1) eller mikrovideos (Zhu, Xu, Zhang, Chen & Evans 2019:2) när de talar om videoklippen på TikTok. Den slutliga benämningen mikrovideo är ett centralt begrepp som den här studien använder.
1.3.2 Trend
Definitionen av trender på TikTok innebär när flera användare återskapar liknande innehåll.
Användare publicerar innehåll och därefter tillämpar andra användare liknande kontext eller en tolkning av liknande innehåll i sina egna publiceringar (Häggberg 2019). Därefter
cirkulerar liknande innehåll på plattformen, vilket innebär att en trend uppstår (Häggberg 2019).
1.3.3 Klistermärke
TikTok tillhandahåller inte bara funktioner som inspelning av video, utan användare kan även bruka ljudspår, klistermärken, emojis, effekter och filter när de skapar innehåll (Basun 2019).
I den här studien utgör begreppet klistermärke allt grafiskt innehåll som användare lägger till i sina producerade videoklipp som exempelvis textrutor och emojis.
1.3.4 Pek-trend
Pek-trenden består av innehåll där användare filmar sig själva rakt framifrån. De använder först ett klistermärke där det formulerar en mening och sedan uppstår ytterligare
klistermärken med ord, meningar eller bokstäver som, i relation till det första klistermärket, förklarar sammanhanget. Användaren pekar med fingret på klistermärken i takt till musiken men det förekommer även att användare låter takten till musiken avgöra när varje
klistermärke visas i mikrovideon.
4 1.3.5 Dans-trend
Dans-trendens innehåll består av användare som utför danser till musik. Danser på TikTok kan både variera samt att användare kan reproducera samma typ av dans.
1.3.6 Berättelse-trend
Berättelse-trendens innehåll innebär att användare förmedlar en berättelse med sin egen röst.
1.3.7 Mima-trend
Mima-trendens innehåll består av att användaren mimar till en musiktext. Ofta mimar användaren till de sista sekunderna av musiken och det kan även förekomma klistermärken som förtydligar innehållet i videon och som hänger samman med den musiktext som användaren mimar till.
1.3.8 Challange-trend
Challange-trendens innehåll inbegriper att användare utför olika utmaningar. Precis som i de andra trenderna så kan denna typ av innehåll också innefatta musik, klistermärken eller att producenten pratar.
1.4 Avgränsning
TikTok har en stor andel användare, tillhandahåller ett gemensamt flöde för innehåll och omfattar ett mångsidigt innehåll. Utifrån det så är studien avgränsad till fem trender.
Trenderna är indelade i fem kategorier där innehållet i mikrovideos tillämpar liknande funktioner. Det går inte att uttala sig om de valda trenderna är de mest förekommande på TikTok men en avgränsning är tillämpad för att minska omfattningen av studien. Målgruppen för studien är även avgränsad och studien undersöker barn och ungdomar mellan 12-18 år.
Det finns en medvetenhet om åldersskillnaden mellan respondenterna vilket diskuteras vidare i metodavsnittet.
1.5 Disposition
Detta avsnitt redogör upplägget för studien. Efter inledningskapitlet följer kapitel två som behandlar tidigare forskning som berör TikTok och ungdomars sociala medieanvändning.
Kapitel tre presenterar studiens teoretiska ramverk som består av medielivperspektivet,
5 konvergenskulturen, spridbar media samt onlinerisker. Därefter följer ett metodkapitel som beskriver val av metod, tillvägagångssätt, analysprocessen samt etiska aspekter. Slutligen diskuteras studiens validitet och reliabilitet i samma kapitel. Studiens analys är presenterat i kapitel fem och består av underrubriker som är utformade efter studiens fyra teorier. Kapitel sex presenterar studiens resultat och för ett tydligt upplägg så är kapitlet indelat i rubriker efter de frågeställningar som studien besvarar. Slutligen redogör kapitel sju studiens slutsats, följt av en diskussion.
6
2. Tidigare forskning
Tidigare forskning om TikTok är begränsad och därför beskriver studien befintlig
medieforskning ur ett bredare perspektiv. De redovisade forskningarna i avsnittet är indelade i två underrubriker, vilka är sociala mediers möjligheter och begränsningar samt
mikrovideoapplikationer. Den förstnämnda innefattar forskning om ungdomars relationer, sociala uppbyggnad och interaktioner via sociala medier. Rubriken mikrovideoapplikationer behandlar den ursprungliga applikationen musical.ly som sedan utvecklats till TikTok, följt av forskning som studerar mikrovideoapplikationer med en avgränsning till TikTok.
2.1 Sociala mediers möjligheter och begränsningar
Sociala medier som plattformar för nätmobbning och med brister på sociala gränser är en föreställning som Liselott Eek-Karlsson (2015) lyfter i sin avhandling. Eek-Karlsson menar att de uppfattningarna, tillsammans med föreställningar om ungdomars ansvarsbrist för varandra i interaktioner via sociala medier, ofta uttrycks av vuxna. Eek-Karlsson genomför därför en studie som syftar till att förmedla en mer nyanserad bild och kunskap om sociala samspel på sociala medier mellan ungdomar (Eek-Karlsson 2015:12). Studien bidrar med flera intressanta aspekter som bland annat att ungdomar använder sociala medier till stor del för att stötta och prata med sina vänner (Eek-Karlsson 2015:76). Kommunikationen som sker online blir betydelsefull då den möjliggör ungdomars utveckling och upprätthållning av social tillhörighet (Eek-Karlsson 2015:85). Ungdomar som stöttar sina vänner via sociala medier blir ofta bemötta med liknande respons, vilket genererar en känsla av tillhörighet och bekräftelse (Eek-Karlsson 2015:87). En liknande studie har Åsa Björk (2017) utfört och som även i sin forskning lyfter sociala mediers betydelse för ungdomar när de knyter vänskapsband, skapar relationer och identitet samt blir en viktig del i kamratkulturer (Björk 2017:3). Det samband som Eek-Karlsson identifierar mellan att ungdomar som stöttar varandra också tenderar att få stöd tillbaka visar sig även när det handlar om kränkningar. Ungdomar som upplever att de blir kränkta tenderar att kränka tillbaka då det anses som moraliskt korrekt. Eek-Karlsson vill dock poängtera att den kulturen inte är lika vanligt förekommande som den stöttande kulturen på sociala medier (Eek-Karlsson 2015:87). Ungdomarna som deltar i studien menar att det förekommer en speciell jargong i kommunikationen som sker på sociala plattformar samt att det uppstår spelregler som användare förhåller sig till (Eek-Karlsson 2015:91). Även Björk diskuterar drama och hat i sin forskning. De deltagande ungdomarna menar att förekomsten av drama är en del av det sociala spelet och något som användare lär sig att hantera. De menar
7 även att kommentarer och handlingar kan upplevas som kränkande av vuxna samtidigt som ungdomarna vet hur de ska hantera det och förstår den delen av sociala interaktioner på digitala arenor. Social interaktion via sociala medier innebär både möjligheter och
begränsningar i en komplex digital värld. En tidskrävande insats ligger bakom relationsarbetet för att upprätthålla, etablera och avsluta relationer (Björk 2017:125). Ungdomar konstruerar även sin identitet via social interaktion på digitala arenor där jakten på uppmärksamhet är väsentlig och detta pågår parallellt med att socialisera sig i vänskapskretsar (Björk 2017:126).
Sociala interaktioner sprids, delas och blir synliga för en stor publik tack vare funktioner på sociala medier som möjliggör delning av innehåll (Björk 2017:124). Funktioner som spelar in i social interaktion är även något som Eek-Karlsson lyfter i sin studie och menar att via det utvecklade sättet att interagera på, så uppstår en kollektiv lärdom om sociala regler mellan ungdomar. Genom att vara mottagare av kamraternas innehåll lär sig ungdomarna
karaktärsdrag av positiva och negativa interaktioner (Eek-Karlsson 2015:94). Interaktioner via sociala medier kan användare uppleva som komplicerade. Deltagarna i Eek-Karlsson studie menar att det ibland kan vara svårt att avgöra vart gränsen går för alltför privat innehåll och innehåll som kan delas med andra användare. Ungdomarna menar att det finns informella regler och normer att förhålla sig till, vilket blir omedvetet fastställt via interaktioner. När för privat innehåll publiceras så kan det upplevas som ett normbrott (Eek-Karlsson 2015:95). En begränsning med sociala medier är förekommande av funktioner som exempelvis att fota av och sprida vidare innehållet, vilket kan möjliggöra stora konsekvenser för en liten händelse (Eek-Karlsson 2015:96-97). Samtidigt menar ungdomarna att de fortfarande besitter ett ansvar och moraliskt handlande när de använder sociala medier (Eek-Karlsson 2015:111) och att de positiva aspekterna överväger de negativa (Eek-Karlsson 2015:98). De två studierna utgör en bredare förståelse och perspektiv på interaktioner via sociala medier men samtidigt upplevs det som ett brokigt område med flera nyanser. Björks avslutande kommentar hävdar att studien inte redogör ett konkret svar på ungdomarnas användning av sociala medier (Björk 2017:126). Det ger utrymme för vidare forskning inom området.
2.2 Mikrovideoapplikationer
Applikationen Musical.ly lanserades i Shanghai år 2014 och tillhandahöll funktioner där användare kunde skapa 15 sekunders långa videoklipp där de dansar samt mimar till musik.
Videoklippen delades med andra användare och applikation blev mycket populär bland barn och ungdomar (Walker Rettberg 2017:2). Jill Walker Rettberg (2017) bidrar med en forskning om Musical.ly där handtecken och gester är i fokus i innehållet. Skribenten gester och
8 handtecken som förekommer i nutida sociala medier med informella tecken och språk som förekommer i historien (Walker Rettberg 2017:1). Forskningen bidrar till flera intressanta fynd och placerar det till synes nya fenomenet där användare av applikationer som musical.ly, kommunicerar via att läppsynka och gestikulera i en kontext som bidrar till nya perspektiv för att förstå den här typen av kommunikation. Studien betonar att den typen av informella tecken går att spåra till 1700-talets skådespelare då de behövde använda sig av gester som
förstärkning till sina repliker eftersom publiken kunde befinna sig på långt avstånd. Walker Rettberg menar att det är jämförbart med den typ av kommunikation som sker via Musical.ly där konceptet är detsamma, alltså att handtecken och gester blir en förstärkning av innehållet.
Användare tillämpar även filter och emojis som förstärkning av vad låtarna beskriver. Walker Rettberg menar att emojins betydelse vid textkommunikation, har fått ett nytt sammanhang där det krävs att mottagaren förstår olika emojis kommunikativa betydelse för att placera den i relation till ljudet och förstå sammanhanget. Vidare menar Walker Rettberg att handtecken blivit en väsentlig del i den här typen av videobaserad kommunikation och teckensystemet är under utveckling i takt med nya typer av sociala medier som baseras på mikrovideos (Walker Rettberg 2017:9). Det slutliga resonemanget av Walker Rettberg är väsentlig för
forskningsområdet som den här studien behandlar. Applikationen Musical.ly utgick från att läppsynka och använda sig av handtecken som förstärkning av låttexter och som vidare utvecklades till TikTok. Tecken som kommunikation är fortsatt förekommande på TikTok men innehållet har uppnått en betydligt omfattande variation av innehåll. Utvecklingen av ett mångsidigt innehåll och kommunikativa tecken motiverar därför den här studiens bidrag.
Utvecklingen av mikrovideo-industrin är stor och i China är TikTok den populäraste mikrovideo-applikationen utav 40 liknande applikationer på den kinesiska marknaden (Ma, Feng, Feng & Wang 2019:1). Trots expansionen av applikationerna identifierar forskarna Lijun Ma, Jingqiang Feng, Zhiyan Feng och Lan Wang (2019) en kunskapslucka om
användarmotivationer gällande TikTok (Ma et al. 2019:1). Forskningen visar att den främsta motivationen till att använda TikTok är att det genererar tillfredsställelse genom upplevd användbarhet, underhållningsvärde samt socialt värde. Ett annat fynd som forskningen redovisar är att TikToks egenskap, att vara tidsflexibel, förmedlar otillfredsställande känslor eftersom flera användare upplever att de använder applikationen istället för att fokusera på arbete eller studier (Ma et al. 2019:5). Detta resultat kan placeras i relation till en studie av forskarna Xing Zhang, You Wu, Shan Liu som identifierar faktorer som gör att användning av mikrovideoapplikationer blir ett beroende (Zhang, Wu & Liu 2019:2). Forskningen visar att
9 anpassning och underhållning är faktorer som har positiv inverkan på
mikrovideoapplikationernas befogenhet. Vidare fokuserar forskningen på de tekniska och sociala aspekterna och resultatet visar att applikationernas tekniska funktioner har en positiv inverkan på användares relation till mikrovideoapplikationer. De tekniska funktionerna som produktion, uppladdning och konsumtion av mikrovideos är intresseingivande och skapar ett funktionellt beroende. Samtidigt spelar även sociala faktorer in i beroendet och individer med sociala svårigheter som ångest och social isolering använder applikationerna då de påverkar deras interpersonella anknytning på ett positivt sätt. Mikrovideoapplikationer möjliggör social interaktion genom att nya vänskapsband med andra användare uppstår och detta motiverar därför användningen då det uppstår en interpersonell koppling till applikationerna (Zhang et al. 2019:12).
2.3 Sammanfattning
Det som framkommer i Walker Rettbergs studie är att gestikulering som
kommunikationsform redan existerade under 1700-talet och används nu som nya former i den digitala kommunikationen. Det motiverar den här studien eftersom gester och tecken
förekommer på TikTok och studien syftar till att undersöka vad innehållet på TikTok förmedlar. De två tidigare studierna som behandlar mikrovideoapplikationer, med
avgränsning till TikTok, visar att applikationen genererar tillfredsställelse men samtidigt kan det upplevas som ett störningsmoment då användare fokuserar på applikationen istället för studier eller arbete. Det framkommer även att TikTok kan framkalla ett beroende eftersom det har en positiv inverkan på användares socialisering och vänskapsband och därmed uppstår en interpersonell koppling till applikationerna som motiverar användningen (Zhang et al.
2019:12). Björk och Eek-Karlsson lyfter även funktionernas roll i spridning av innehåll och att de har en betydelse för sociala interaktioner (Björk 2017:124; Eek-Karlsson 2015:94).
Detta är något som studien även behandlar men samtidigt syftar studien till att förklara faktorerna bakom spridning av innehåll på TikTok.
De tidigare forskningarna är även baserade på en kvantitativ metod, vilket kan innebära att resultatet inte utgör en djupare förklaring utan är anpassad till studiens miljö (Bruhn Jensen 2012:255). Ma, Feng, Feng och Wang noterar detta i den slutliga kommentaren i deras studie och menar att deras forskning betraktar givna variabler baserat på deras hypoteser om vad som påverkar användarnas lojalitet mot applikationen. De menar att framtida forskning kan studera flera variabler som påverkar användning av TikTok samt studera användare ur ett bredare perspektiv som belyser en mer nyanserad bild av vad som motiverar användning av
10 applikationen (Ma et al. 2019:5). Det motiverar den här studien som tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt för att undersöka hur ungdomar upplever social interaktion och användning av TikTok. En vidare motivering till studien är att det finns få studier som behandlar TikTok, vilket ger utrymme för vidare forskning och utgör en del av studiens syfte samt så har inte möjligheter och risker med TikTok behandlats i den tidigare forskningen. Vidare identifieras ungdomars sociala interaktioner på sociala medier som ett komplext och mångsidigt område.
Forskningen beskriver ungdomar som både sociala ansvarstagare och moraliskt korrekt handlande på sociala medier samtidigt som den digitala världen är präglad av normer och regler som genomgår en ständig social förändring. Björk hävdar att resultatet i sin forskning inte ger alla svar och därför finns utrymme för ytterligare bidrag.
11
3. Teoretiskt ramverk
Studiens teoretiska ramverk består av fyra teorier. Kapitlet inleder med ett perspektiv på medieliv och därefter följer konvergenskulturen som kopplas samman med begreppet prosument. Vidare beskriver avsnittet spridbar media, där även virusmetaforen ingår och slutligen är möjligheter och risker online redovisade. Teorierna erbjuder en tolkningsram i relation till empirin eftersom de behandlar viral spridning av innehåll, hur vi människor lever i media, hur media ständigt utvecklas samt de eventuella risker och möjligheter som finns i det digitala medielandskapet. Studiens syfte och frågeställningar behandlar fem trender på TikTok samt vad innehållet förmedlar och vilken respons som trenderna bemöts med. Syftet och frågeställningarna behandlar även hur spridning av innehåll kan förstås utifrån teorin spridbar media, användarupplevelser och social interaktion på TikTok samt eventuella möjligheter och risker med applikationen. Teorierna är därför relevanta som tolknings- och förklaringssystem för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.
3.1 Medielivperspektivet
Media har blivit ett regelbundet inslag i vår vardag och människor investerar en stor del av sin tid i media. Mark Deuze (2011) menar att vi kan förstå media som något vi lever i snarare än något som vi lever med. Media inkluderar allt vi gör med media vid sidan av olika tekniker och innehåll. Deuze uttrycker att medielivperspektivet kan vara ett riktmärke att förhålla sig till i 2000-talets mediestudier (Deuze 2011:137), vilket motiverar till att medielivperspektivet utgör en del av studiens teoretiska ramverk.
Media genomgriper våra liv vilket innebär att de ständigt är närvarande och går inte att stänga av. Detta kan i sin tur påverka att vår användning av media blir omedveten i samband med intensiv användning av media (Deuze 2011:137). Medielivperspektivet beskriver media som något obestämt, dynamiskt och som är präglat av en ständig utveckling. Hård och mjukvara interagerar med varandra bredvid interaktioner med individerna, som även investerar sig själva i media. Media blir en emotionell del av oss och den värld vi lever i blir reproducerad via mediala kommunikationsplattformar (Deuze 2012:14). Kommunikation och konversation är centrala delar i perspektivet på medieliv men samtidigt präglas det av en sammansatt uppsättning av verkligheten från alla håll vilket gör att livet i media skiftar. Vi måste därför anpassa oss och återskapa livsstilar eftersom ramarna för nätverkande är i ständig förändring (Deuze 2012:29). Livet i media kan definieras med begreppet mediecentrism som innebär att
12 vi skapar en inbillad föreställning som övertygar oss själva och andra att vi lever i en
gynnsam relation till media. Människor blir påverkade eller upplever påverkan genom media.
Slutligen kan media beskrivas som en arena där människor håller sitt yttre levande, vilket gör att vi känner oss speciella (Deuze 2012:15).
3.2 Konvergenskulturen
Medieforskaren Henry Jenkins (2008) beskriver konvergens som ett flöde mellan
medieplattformar och som skapar ett samarbete mellan diverse mediebranscher. Konvergens innebär även rörligheten hos mediepubliken i deras sökande efter upplevelser på mediearenor.
Konvergenskulturen inbegriper också beskrivning på industriella, kulturella, teknologiska och sociala förändringar beroende på vem som talar och vad de tror att de talar om (Jenkins 2008:15). Konvergens kan alltså stå för många olika förändringar som att gamla och nya medier kolliderar samt att mediekonsumenters och medieproducenters makt interagerar med varandra (Jenkins 2008:14). Jenkins argumenterar för att konvergens inte bör ses som en teknisk process som för samman ett stort antal funktioner till en och samma apparat, utan konvergens handlar istället om att konsumenter blir uppmuntrade till att söka ny information och föra samman innehåll från olika medier. Konvergens uppstår alltså inte på grund av nya tekniska apparater utan de uppstår hos enskilda individer genom deras sociala interaktion (Jenkins 2008:15).
Konvergenskulturen sägs handla om förhållandet mellan begreppen deltagarkultur,
mediekonvergens och kollektiv intelligens. Deltagarkulturens innebörd är förändrad och har gått från att skilja på medieproducenter och mediekonsumenter som två enskilda grupper till att numera se dem som aktörer som interagerar i enlighet med nya koder och regler som ingen riktigt kan förstå (Jenkins 2008:15). Jenkins anser dock att det inte finns någon jämlikhet mellan aktörerna och förklarar vidare att mediebolagen och enskilda personer inom mediebolagen besitter mer makt än en enskild konsument eller till och med hela
konsumentgrupper. Det innebär att vissa individer har större möjligheter att komma till tals i den digitaliserade miljön (Jenkins 2008:15).
Förändringen och sammanflätningen mellan medieproducenter och mediekonsumenter kan definieras med begreppet prosument och flera forskare använder begreppet för att beskriva aktiva publiker i dagens digitala medielandskap. I takt med digitaliseringen och de nya aktiva användarna av sociala medier så kan användare bli betraktade som konsumenter samtidigt
13 som de på egen hand kan producera innehåll vilket gör dem till både konsumenter och
producenter, alltså prosumenter (Bengtsson et al. 2017:181).
3.3 Spridbar media
Spridbar media handlar om meningsskapande och värde i en nätverkande kultur som uppstår i det digitala medielandskapet. Spridbar media inbegriper flera olika sätt som innehåll kan cirkulera på. Vidare kan spridning av media beskrivas som en blandning av krafter underifrån och ovanifrån vilket ligger till grund för hur material delas mellan och inom kulturer på ett deltagarinriktat och rörligare sätt. Det är vi som omformar medielandskapet efter beslut som var och en av oss fattar om vilka medieinnehåll som ska föras vidare (Jenkins, Ford & Green 2014:19-20).
Utvecklingen och övergången från distribution till spridning speglar en utvecklad deltagarkultur. Publiken besitter en roll som konsumenter av innehåll men även som
producenter som delar och formar innehåll. Innehåll har även möjlighet att få spridning inom stora gemenskaper och nätverk samt utanför individens geografiska närområde (Jenkins et al.
2014:20). Spridningen påminner om ett virus som smittar från person till person vilket kan kopplas till en metafor för medierad kommunikation, vilken är virusmetaforen. Precis som namnet antyder så kan en jämförelse mellan snabb spridning av ett virus liknas med hur olika typer av medieinnehåll kan spridas eftersom virusmetaforen grundas i hur ett meddelande sprider sig mellan användare. Meddelanden, bilder, videos eller berättelser kan spridas omfattande och på kort tid genom det digitala medielandskapet (Bengtsson, Bolin, Forsman, Jakobsson, Johansson & Ståhlberg. 2017:78). Virusmetaforen kan även förknippas med hur beteenden sprider sig från person till person i stora folkmassor. Jämförelsen uppstår, då de inom internetteknologin, ser människor som en massa även när de befinner sig på olika platser i praktiken fast samtidigt på samma digitala plats. En annan viktig aspekt inom
virusmetaforen är att det är meddelandet, alltså det som kommuniceras, som står i fokus och därmed spelar utformningen av meddelandet och dess egenskaper en stor roll (Bengtsson et al. 2017:78).
3.4 Onlinerisker
Children and online risk (2009) är en typologi som handlar om onlinerisker. Studien jämför resultat från Europeiska studier med forskning som är genomförda i Norge och Storbritannien (Staksrud & Livingstone 2009:366). De onlinerisker som barn löper störst risk att utsättas för
14 är pornografiskt innehåll, våldsamt innehåll, mobbning och fysiska möten med
onlinekontakter (Staksrud & Livingstone 2009:380). Möjligheter och risker online är nära besläktade med varandra då exempelvis sociala nätverk kan möjliggöra nya
vänskapsrelationer online men samtidigt utgöra en risk då det inte alltid går att identifiera vem som egentligen finns bakom skärmen (Staksrud & Livingstone 2009:381). Forskningen tyder på att de som upplever fler möjligheter online också löper större risk för att uppleva risker online samtidigt som ett motverkande av risker kan utgöra hot mot möjligheter (Staksrud &
Livingstone 2009:364-365).
Medvetenheten finns om att det är en forskning som ingår i det teoretiska ramverket och däför följer en motivering för detta. En teori består bland annat av begrepp och perspektiv där perspektiv kan användas för att betrakta det som studeras och vidare inverkar även perspektiv på hur det som studeras ser ut (Svensson 2015:214-215).
15
4. Metod
Det här kapitlet presenterar studiens metod genom att motivera valet av kvalitativt
tillvägagångssätt. Därefter följer en redogörelse för processen av studiens datainsamling samt en beskrivning av tillvägagångssättet för kodningen av materialet. Kapitlet inbegriper även en redogörelse för de etiska aspekterna som studien tar hänsyn till i samband med
datainsamlingen och därefter diskuteras studiens validitet och reliabilitet.
4.1 Kvalitativ metod
Studiens empiriska material är insamlat genom två fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju samt genom granskning av innehåll på TikTok. Metoden är av kvalitativ karaktär vilket lämpar sig bäst i studier som undersöker mening och förklaring av ett studieobjekt (Bruhn Jensen 2012:266). Det motiverar metodvalet eftersom studien syftar till att undersöka och förstå vad innehållet i de fem trenderna, som studien behandlar, förmedlar samt hur användare av TikTok bemöter trenderna. Syftet inbegriper även hur spridning av innehåll på TikTok kan förstås utifrån teorin spridbar media. Vidare syftar studien till att undersöka hur barn och ungdomar mellan 12-18 år upplever social interaktion och användning av TikTok samt vilka eventuella risker och möjligheter som de kan erfara. Därför lämpar sig en metod som bidrar till att forskarna får ta del av reflektioner från användare. Ahrne och Svensson (2015) redogör att metoden motiveras utifrån lämpligt sätt för att tillgå den data som är av intresse (Ahrne & Svensson 2015:21). En viktig aspekt i skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod är att tolkningen är genomgripande i ett kvalitativt tillvägagångssätt medan tolkningen i kvantitativ metod är begränsad (Bruhn Jensen 2012:266). Tolkningsramen för kvalitativ metod kan således medföra utmaningar eftersom det finns ett obegränsat utrymme för tolkning som sedan kan bli relaterad till förståelse (Bruhn Jensen 2012:267). De insamlade materialet representerar en social miljö och kultur där forskarens uppgift är att återberätta innehåll utan att förmedla privata uppfattningar (Bruhn Jensen 2012:267). För att minska risken för att egna tolkningar ska genomsyra studien och för att stärka studiens trovärdighet så är en kombination av metoder tillämpad. Det definieras med andra ord som triangulering, vilket innebär att studera ett fenomen genom flera tillvägagångssätt som bidrar till ett bredare perspektiv vilket genererar en objektiv beskrivning (Ahrne & Svensson 2015:25-26). Det motiverar metodvalet för studien som bygger på intervjuer, en textanalys samt flera teoretiska perspektiv som tolknings- och förklaringssystem. Genom att tillämpa två olika
tillvägagångssätt för att samla in data så kan det empiriska materialet jämföras och eventuellt
16 styrkas av varandra. Det kan även bidra till att utrymmet för forskarnas personliga
tolkningsram minskar när bevis från de båda tillvägagångssätten styrker varandra vilket genererar en objektiv beskrivning av materialet som kan styra studiens trovärdighet.
4.1.1 Insamling av data till textanalysen
Innan insamling av materialet till textanalysen observerades innehåll på TikTok enbart i syfte för att förstå applikationen och därefter genomfördes en pilotstudie. Det förmedlar en
övergripande förståelse för innehållet och riktlinjer för analys- och tolkningsprocessen (Ledin
& Moberg 2010:165). I ett tidigt stadie av en textanalys är det viktigt att studera en stor del eller hela textmaterialet för att få en tydlig överblick. Det kan vara en bra grund för att sätta igång tankar eller idéer hos forskaren och skapar förhoppningsvis ledtrådar till hur arbetet bör utföras (Boréus 2015:185). I samband med att TikTok studerades för att få en övergripande bild av applikationen uppmärksammades det omfattande gemensamma flödet på TikTok och de delningsfunktioner som applikationen tillhandahåller, vilket skapade en nyfikenhet som utvecklades till en frågeställning.
Efter den prövade pilotstudien avgränsades studien till fem trender, vilka kategoriserades i pek-, dans-, mima-, berättelse- och challange-trend. En textanalys kan användas för att förstå kategorier och vad som gör att en person kategoriseras och kan framställas på ett sätt genom olika egenskaper (Boréus 2015:185-186). Kategoriseringen av trenderna baserades på identifikation av framträdande strukturer som ljud, bild och klistermärken i innehållet som i princip var detsamma för respektive trend. De återkommande strukturerna har forskarna förhållit sig till vid kategorisering av trenderna. För att kunna placera innehållet i relation till vad för genre de ingår i samt om det finns något eller några teman (Ledin & Moberg
2010:165). Vidare kan det även vara till hjälp att analysera vad det finns för olika typer av funktioner (Ledin & Moberg 2010:165).
En del av det empiriska materialet består av 100 mikrovideos som är insamlat in genom det gemensamma flödet “För dig” på TikTok, som är tillgängligt för alla användare. När en mikrovideo tar plats i det gemensamma flödet exponeras den offentligt och alla användare kan därmed konsumera mikrovideon med viss påverkan av algoritmer. Tillvägagångssättet
baserades på att aktivt bläddra i det gemensamma flödet, vilket innebär att mikrovideos som inte tillhört någon av kategorierna sållades bort. Ett urval var nödvändigt eftersom innehållet på TikTok är av stor variation och om allt innehåll skulle ingå i studien hade det blivit för omfattande. Medvetenheten finns om att tolkning gällande vilket innehåll som tillhör eller inte
17 tillhör respektive kategori kan ha påverkats av egna åsikter men målet har varit att förhålla sig till kategorisering efter innehållets uppbyggnad.
4.1.2 Intervjuer
Intervjuer som verktyg för att samla in data möjliggör tillgång till TikTok-användares
perspektiv. Det verbala talet är primärt för sociala interaktion, så väl som i verkligheten som i medierna (Bruhn Jensen 2012:270). Genom att intervjua människor som är delaktiga i en specifik miljö förmedlas det en inblick i miljöer av kulturer, subkulturer och sociala nätverk (Ahrne & Eriksson-Zetterquist 2015:34). Det motiverar valet att använda intervjuer som en del av metoden eftersom studien syftar till att studera det sociala nätverket TikTok ur flera aspekter. Genom intervjuer kan människor förmedla upplevelser, känslor och kunskaper om sociala förhållanden (Ahrne & Eriksson-Zetterquist 2015:34), vilket är relevant information för studien eftersom den bland annat undersöker ungdomars upplevelser och förhållande till TikTok samt deras syn på TikToks spridningsmöjligheter.
Intervjuer anses som ett lämpligt instrument för studien men det kan även förekomma risker med denna typ av metod vilket kan vara att människor tenderar till att inte svara
sanningsenligt i intervjusammanhang. Konstellationerna av intervjufrågor, händelseförloppet av deltagares svar samt intervjuarens motfrågor kan styra utsagan av det insamlade materialet.
Därför är det viktigt att behandla svarens värde som representationer av deltagares åsikter snarare än en representation av verkligheten (Bruhn Jensen 2012:270). Det är även viktigt att poängtera att intervjuer inte ger generaliserande svar men en avgörande faktor för ett bra resultat är om de åtminstone är väl utförda och kan då bidra till viktiga insikter (Ahrne &
Eriksson-Zetterquist 2015:35).
Studien har tillämpat två fokusgruppsintervjuer samt en enskild intervju. Fokusgrupperna består av fyra deltagare i varje grupp och alla deltagare är användare av TikTok. I den ena fokusgruppen deltog fyra tjejer som är 17 år och i den andra deltog en tjej och två killar som är 18 år samt en 17 årig kille. I den enskilda intervjun deltog en 12 årig tjej. En
fokusgruppsintervju och den enskilda intervjun genomfördes digitalt via Facetime, vilket innebär att forskarna både sett och hört intervjupersonerna. Den resterande intervjun genomfördes i ett fysiskt möte men med hänsyn till rådande restriktioner gällande kontakt med människor i samband med covid-19 pandemin. Det innebär att mötet med
intervjupersonerna har skett med social distans samtidigt som en dialog om hälsotillståndet pågått för att få vara på plats. De unga respondenterna rekryterades genom ett
18 bekvämlighetsurval vilket innebär att urvalet är baserat på de som var tillgängliga (Bruhn Jensen 2012:268). Motiveringen bakom ett bekvämlighetsurval hänvisas även till de rådande omständigheterna gällande covid-19. Eftersom det förekommer restriktioner om social distansering anses det olämpligt med hänsyn till både respondenterna och forskare, att
kontakta exempelvis skolor för att kunna utföra fokusgrupper klassvis, men däremot hade det skapat ett jämnårigt urval. Det ansågs även som en utmaning då tillgången till respondenter eventuellt hade blivit mer komplicerad på grund av rådande omständigheter. Därför
kontaktades deltagare som redan är kontakter till forskarna eftersom det dels var
genomförbart samt att en smidig kommunikation om eventuella hinder, sjukdomssymptom och lösningar kunde genomföras. En problematik gällande respondenternas åldersskillnad kan vara att deras erfarenheter av TikTok genomsyras av märkbara skillnader.
Respondenter som redan är kontakter till forskarna behöver nödvändigtvis inte vara ett problem eftersom den optimala intervjusituationen är när deltagaren känner sig trygg med att besvara frågorna. Vid genomförande av intervjuer innebär det att olika konstellationer av människor ska föra ett samtal vilket både kan innebära att människor upplever det
skrämmande och problematiskt (Ahrne & Eriksson-Zetterquist 2015:44). En tanke är att konstellationen av de grupper som intervjuats har varit en sammansättning av människor som är trygga med varandra vilket kan bidra till öppenhet i svaren. Ytterligare en aspekt som kan bidra till ett bra samtalsklimat kan vara att ställa trevliga frågor och att formulera frågor så öppna som möjligt för att minska risk för påverkan av forskare. En annan teknik som tillämpats är att ställa följdfrågor som är formulerade utifrån deltagarnas egna ord (Ahrne &
Eriksson-Zetterquist 2015:45). De olika samtalsteknikerna har använts i intervjuerna men en medvetenhet finns om att en del följdfrågor tenderar till att bli ledande, vilket kunde uppstå när deltagarna inte förstod vissa frågor och en djupare förklaring krävdes.
Beskrivning av respondenterna:
19
4.2 Kodning
Det finns ingen självklar modell för hur en textanalys bör utföras eftersom det beror på vad för typ av text och innehåll som analyseras (Ledin & Moberg 2010:160). I samband med insamling av innehåll på TikTok upptäcktes ett upprepande tema i vad som förekom bland innehållet och så även bland kommentarer på innehållet. Temat speglar olika typer av innehåll kopplat till sexuella- och kärleksrelationer. Eftersom det var ett återkommande inslag i
trendernas innehåll, ibland mer förekommande i vissa trender än i andra, så började
färgkodningsprocessen. Det är ett bra sätt att använda olika färger samt att ha ett system för vad färgerna symboliserar (Lindstedt 2017:231). Det sexuella innehållet markerades med rosa färg och förstärktes med anteckningar. I transkriberingsprocessen kan det vara bra att skriva ned kommentarer eller idéer som dyker upp under tiden (Lindstedt 2017:231). Sexuellt- och kärleksrelaterat innehåll var ett logiskt mönster som gick att markera. Resterande innehåll sammanfattades genom anteckningar för att kunna tyda eventuella mönster. Det fanns en tanke om att använda samma typ av färgkodning vid analys av intervjutranskriberingarna men det uppstod ett problem då sexuellt innehåll inte var något som de unga respondenterna talade om speciellt ofta. Det förekommer ett fåtal gånger i intervjuerna och då markerades det för att kunna göra en jämförelse med innehållet i textanalysen. Det är också nämnvärt att ställa sig frågan om varför innehållet ser ut på olika sätt utifrån det som är analyserat av forskarna och hur respondenterna upplever innehållet. En sådan aspekt skulle kunna vara att ha i åtanke att innehållet på TikTok styrs av algoritmer, vilket kan utgöra skillnader i förekommande innehåll beroende på vem som använder applikationen. Forskarna har försökt undgå att algoritmer ska styra insamlingsprocessen men det är inget som går att garantera.
Vidare blev en annan upptäckt i textanalysen gällande responsen i kommentarsfälten
identifierad. Det blev något mer komplicerat att koda då ordvalen var av stor variation. Därför fördes anteckningar om kommentarsfälten på varje mikrovideo för att kunna se ett eventuellt mönster i responsen. I vissa fall var de tydligt om responsen var av positiv eller negativ karaktär och då markerades det med gul respektive blå färg. Färgkodningen vad gäller
innehållet som analyserats på TikTok är även applicerat på intervjutranskriberingarna men där har även andra färger tillkommit i samband med att andra mönster uppstod. Studiens fyra frågeställningar delades in i olika färger för att vidare markera eventuella svar på respektive frågeställning som framträdde i det insamlade materialet. Den första frågeställningen som behandlar vad de identifierade TikTok-trendernas innehåll förmedlar markerades med färgen lila och den andra frågeställningen, som berör vilken typ av respons som trenderna möts med
20 och om det finns skillnader beroende på innehåll, har markerats med orange färg. Den tredje frågeställningen som handlar om varför de unga respondenterna använder TikTok markerades med röd färg och den sista frågeställningen, som söker svar på vilka risker och möjligheter som de unga respondenterna upplever med TikTok, har markerats med grön färg. På så vis skapades en tydlig överblick om vad som kunde tänkas utläsas av det empiriska materialet och vidare antecknades idéer och tankegångar som uppstod under processen. Därefter
tillämpades ingen ytterligare färgkodning utan istället användes anteckningar för att förtydliga de jämförelser som uppstod mellan det empiriska materialet och den tidigare forskningen. Det utgör en bra grund att markera allt material som har en koppling till studiens syfte,
frågeställning, tidigare forskning samt vetenskapligt problem (Lindstedt 2017:231). Vidare fick analysens upplägg sin form utifrån studiens teoretiska ramverk och en tydlig överblick skapades genom färgkodning och anteckningar på det empiriska materialet. Slutligen finns transkriberingarna av textanalysen och intervjuerna att tillgå vid efterfrågan.
4.3 Etiska aspekter
Vid insamling av det empiriska materialet följer etiska aspekter som studien tar hänsyn till vilka är att informera deltagarna om studiens syfte, att behandla
personuppgifter konfidentiellt, samtycke från deltagarna samt modifiering av svar så att det inte är spårningsbart till deltagarna (Ahrne & Svensson 2015:29). I insamlingsprocessen av data för textanalysen, följer en del forskningsetiska utmaningar eftersom det insamlade materialet är producerat av användare på TikTok. Det är en diffus gräns huruvida
användarinnehåll på sociala nätverk är offentligt eller privat samt så är det svårt att avgöra användares ålder (Berg 2015:155). Forskarna har samlat in innehåll från TikTok utan användares godkännande men samtidigt har studien endast förmedlat en återgivande
beskrivning av innehållet. Användares konton är anonymiserade och vidare kan risken för att användare kan identifieras i studien bedömas som minimal och att skydda individernas identitet är ett av de forskningsetiska huvudkraven (Ahrne & Svensson 2015:29). Den grundläggande värderingen är även tillämpad på deltagarna i intervjuerna där samtliga deltagare är anonyma. Deltagarna i studien är informerade om studiens syfte och har godkänt deltagandet. Målsman till den deltagare som är under 15 år har godkänt hennes medverkan.
Målsman har även blivit informerad om studiens syfte och samtliga deltagare, inklusive målsman, har gett ett muntligt samtycke.
21
4.4 Validitet & reliabilitet
En del i forskningsprojektet innebär att utföra och redogöra för studiers kvalitetskontroller och kvalitetskontroller i forskningsprojekt talas i termer av reliabilitet och validitet (Bruhn Jensen 2012:295). Validitet handlar om att studien undersöker det som ska undersökas och reliabilitet handlar tillförlitlighet i forskningen (Lindstedt 2017:115-116). Vidare kan reliabilitet även handla om trovärdighet och det finns framförallt tre sätt för att stärka en studies trovärdighet. Det är bland annat att vara transparant genom studien, att återkoppla till fältet samt att kombinera metoder (Ahrne & Svensson 2015:25-26). Studien kombinerar en textanalys med fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju för insamling av material.
Textanalysen är baserat på täta anteckningar av innehåll och transkriberingarna för intervjuerna är antecknade utifrån ljudupptagning och är korrekt refererade, med vissa undantag då respondenterna pratade samtidigt eller när andra störningsljud i omgivningen uppstod. I intervjuerna fanns det en dialog mellan forskarna och respondenterna där även följdfrågor och upprepningar om vad respondenterna uttryckte för att vara säker på vad deltagna menade. Intervjuerna genomfördes endast en gång vilket gör att det inte går att jämföra respondenternas svar med en upprepad intervju.
Kodningen av materialet är baserat på tolkning av forskarna men samtidigt bygger tolkningen på referat från de unga respondenterna som har uttalat sig om TikTok. Intervjuerna jämfördes med några av fynden i textanalysen där forskarnas tolkning av sammanhanget även kan styrkas av svaren från respondenterna. Tolkning bör baseras på externa tolkningsmönster inom samma område (Alvesson & Sköldberg 2017:145) och därför kan det motivera studiens reliabilitet eftersom tolkning av innehåll från flera deltagare jämfördes med textanalysen som forskarna har tagit hänsyn till i tolkningen. Studiens empiriska material sammanställdes även med tidigare studier om social interaktion på sociala medier och mikrovideapplikationer där det uppmärksammades likheter. Det går dock inte, som nämnt ovan, att säkerställa att respondenterna är sanningsenliga i sina svar och uppsättningen av respondenterna är inte representativ. Ytterligare en aspekt är TikToks algoritmer som kan avgöra vad för innehåll som exponeras för varje individuell användare. Därför går det inte att med säkerhet säga att studien får samma resultat vid en omprövning.
Validiteten i kvalitativa studier bör utgå från den interna giltigheten i förhållande till
sammanhang. För att uttala sig om extern giltighet bör studien genomföras vid flera tillfällen och omfatta en större provtagning (Bruhn Jensen 2012:296). Studien uttalar sig endast om det
22 avgränsade empiriska material och mäter därför det som avses att mätas. Återigen kan
algoritmerna påverkat textanalysen vilket gör att det inte går att säkerställa om textanalysen återger en korrekt bild av innehållet på TikTok. Det går dock att tolka och redovisa ett relevant resultat utifrån det empiriska materialet i förhållande till studiens sammanhang men det går inte att uttala sig om en extern giltighet.
23
5. Analys
Detta kapitel förklarar tillvägagångssättet för analysprocessen av det empiriska materialet.
Kapitlet är uppdelat i rubriker som berör studiens fyra teoretiska perspektiv då empirin
analyseras och förklaras utifrån teorierna. Det empiriska materialet placeras även i relation till tidigare forskning, studiens syfte och frågeställningar samt problemformulering.
5.1 Medieliv
I det empiriska materialet som behandlar innehållet på TikTok observerades ett
återkommande mönster i pek-, mima- och berättelse-trenden. Där förekommer innehåll i form av att producenten förmedlar en åsikt, ett påstående eller en berättelse. Vilka ämnen som framkommer i innehållet varierar mellan trenderna men något vanligt förekommande i pek- och mima-trenden är åsikter, påståenden och berättelser kopplat till sexuella relationer, kärleksrelationer eller avslutade relationer. Liknande ämnen tenderar att förekomma i berättelse-trenden men där är ämnet mer varierat.
Utdrag från textanalysen:
Pek-trenden
Beskrivning av innehåll: Tjej sitter i en säng och pekar på klistermärken.
Klistermärken: “1: My ex broke up with me literally the morning after we got back together” “2. Because he decided he needed to focus on lacrosse” “3. Then Corona entered the chat” “4. And it took me this long to realise that…” “5. Lacrosse season is basically cancelled”.
Mima-trenden
Beskrivning av innehåll: Tjej filmar sig själv, mimar till slutmeningen av låten ”What am Im a suppose to do when the best part of me was always you”. Klistermärken: När allt man vill ha är att ha ett fint vardagsrum men bor i en tvåa och har en gamer som pojkvän”.
Berättelse-trenden
Beskrivning av innehåll: Tjej filmar sig själv och berättar att hon träffade en kille ute på krogen som anklagat henne för att vara en catfish. Anledningen till detta är att hon hade plattat håret den kvällen hon varit ute och efteråt duschat vilket resulterade i att hennes hår fick sina naturliga lockar. Killen hävdar då att hon är en catfish.
24 En tolkning av de innehåll som användare publicerar är att de beskriver en upplevelse eller deras verklighet utanför sociala arenor. Användare delar med sig av händelsen genom TikTok och återberättar den med hjälp av klistermärken och tal som berättarteknik, beroende
på kontexten i videon. Medielivperspektivet kan förklara varför användare väljer att producera och dela den här typen av. Perspektivet lyfter aspekter om ett liv i media (Deuze 2011:137) och hur människor reproducerar sina liv genom media (Dezue
2012:14). Ytterligare en aspekt som kan motivera denna tolkning är ett utdrag från respondenten Anna som beskriver ett typ av mima-innehåll som hon publicerade på sin TikTok.
Anna (17 år) – Ja alltså det var kaos i mitt rum och jag tog hem en kille efter en fest men mina föräldrar var hemma. Då var det så här att jag bor i källaren och det är bara mitt rum som är renoverat och ingången är jättejätte ful och jag hade inte städat på hur länge som helst. Så då var det de här soundet som sjunger ”I’m in the ghetto”, när han kommer in i mitt rum och när han kommer ut.
Annas beskrivning av situationen som utgör innehållet i hennes mikrovideo kan även tolkas som en reproduktion av en händelse från verkligheten och hon använder sig av låttexten för att beskriva känslan i situationen. Användare återskapar verkligheten genom att producera innehåll på TikTok, vilket även går att tolka från responsen på mikrovideorna via
kommentarsfälten. Utdraget som redovisar pek-trenden bemöts med respons som ”Good”,
”Right back at him”, mima-trenden bemöts med respons som ”Min värsta mardröm”,
”Relaterar” och ”Har en 1:a och min gaminghörna är det snyggaste i rummet”. Vidare bemöts berättelse-trenden med respons som “hahaha han kan kasta sig i väggen” och “Du ser bättre ut i lockigt”. Responsen på innehållet kan tolkas som stöttande och att användare kommenterar att de kan relatera till det. Det kan förstås utifrån medielivperspektivet på så sätt att innehållet reproducerar deras verklighet och de kan känna igen sig i innehållet.
Motivationen bakom publicering av personligt innehåll kan förklaras med begreppet mediecentrism och det relaterar även till den tidigare forskningen som studien behandlar.
Mediecentrism inbegriper människors föreställning om en förmånlig relation till media (Deuze 2012:15). Användare kan sägas förvänta sig stöttande respons på personligt innehåll och väljer därför att publicera. Mediecentrism behandlar även människors påverkan eller
