Medieliv

I det empiriska materialet som behandlar innehållet på TikTok observerades ett

återkommande mönster i pek-, mima- och berättelse-trenden. Där förekommer innehåll i form av att producenten förmedlar en åsikt, ett påstående eller en berättelse. Vilka ämnen som framkommer i innehållet varierar mellan trenderna men något vanligt förekommande i pek- och mima-trenden är åsikter, påståenden och berättelser kopplat till sexuella relationer, kärleksrelationer eller avslutade relationer. Liknande ämnen tenderar att förekomma i berättelse-trenden men där är ämnet mer varierat.

Utdrag från textanalysen:

Pek-trenden

Beskrivning av innehåll: Tjej sitter i en säng och pekar på klistermärken.

Klistermärken: “1: My ex broke up with me literally the morning after we got back together” “2. Because he decided he needed to focus on lacrosse” “3. Then Corona entered the chat” “4. And it took me this long to realise that…” “5. Lacrosse season is basically cancelled”.

Mima-trenden

Beskrivning av innehåll: Tjej filmar sig själv, mimar till slutmeningen av låten ”What am Im a suppose to do when the best part of me was always you”. Klistermärken: När allt man vill ha är att ha ett fint vardagsrum men bor i en tvåa och har en gamer som pojkvän”.

Berättelse-trenden

Beskrivning av innehåll: Tjej filmar sig själv och berättar att hon träffade en kille ute på krogen som anklagat henne för att vara en catfish. Anledningen till detta är att hon hade plattat håret den kvällen hon varit ute och efteråt duschat vilket resulterade i att hennes hår fick sina naturliga lockar. Killen hävdar då att hon är en catfish.

24 En tolkning av de innehåll som användare publicerar är att de beskriver en upplevelse eller deras verklighet utanför sociala arenor. Användare delar med sig av händelsen genom TikTok och återberättar den med hjälp av klistermärken och tal som berättarteknik, beroende

på kontexten i videon. Medielivperspektivet kan förklara varför användare väljer att producera och dela den här typen av. Perspektivet lyfter aspekter om ett liv i media (Deuze 2011:137) och hur människor reproducerar sina liv genom media (Dezue

2012:14). Ytterligare en aspekt som kan motivera denna tolkning är ett utdrag från respondenten Anna som beskriver ett typ av mima-innehåll som hon publicerade på sin TikTok.

Anna (17 år) – Ja alltså det var kaos i mitt rum och jag tog hem en kille efter en fest men mina föräldrar var hemma. Då var det så här att jag bor i källaren och det är bara mitt rum som är renoverat och ingången är jättejätte ful och jag hade inte städat på hur länge som helst. Så då var det de här soundet som sjunger ”I’m in the ghetto”, när han kommer in i mitt rum och när han kommer ut.

Annas beskrivning av situationen som utgör innehållet i hennes mikrovideo kan även tolkas som en reproduktion av en händelse från verkligheten och hon använder sig av låttexten för att beskriva känslan i situationen. Användare återskapar verkligheten genom att producera innehåll på TikTok, vilket även går att tolka från responsen på mikrovideorna via

kommentarsfälten. Utdraget som redovisar pek-trenden bemöts med respons som ”Good”,

”Right back at him”, mima-trenden bemöts med respons som ”Min värsta mardröm”,

”Relaterar” och ”Har en 1:a och min gaminghörna är det snyggaste i rummet”. Vidare bemöts berättelse-trenden med respons som “hahaha han kan kasta sig i väggen” och “Du ser bättre ut i lockigt”. Responsen på innehållet kan tolkas som stöttande och att användare kommenterar att de kan relatera till det. Det kan förstås utifrån medielivperspektivet på så sätt att innehållet reproducerar deras verklighet och de kan känna igen sig i innehållet.

Motivationen bakom publicering av personligt innehåll kan förklaras med begreppet mediecentrism och det relaterar även till den tidigare forskningen som studien behandlar.

Mediecentrism inbegriper människors föreställning om en förmånlig relation till media (Deuze 2012:15). Användare kan sägas förvänta sig stöttande respons på personligt innehåll och väljer därför att publicera. Mediecentrism behandlar även människors påverkan eller

25 upplevda påverkan på sina liv genom media (Deuze 2012:15), vilket kan förklara att

personliga berättelser är förekommande på TikTok. Genom att berätta om exempelvis en avslutad relation söker användarna stöd via TikTok som eventuellt kan ha en påverkan på eller upplevs påverka deras livssituation. En stöttande kultur på sociala medier är något som Eek-Karlsson redovisar i sin studie och kan generera samhörighet och bekräftelse (Eek-Karlsson 2015:87). Det kan även kan förklara varför den här typen av respons förekommer.

Mediecentrism innebär även media som en plats som möjliggör individens upprätthållning av sitt yttre och som gör att vi känner oss speciella (Deuze 2012:15). Genom att publicera innehåll som väcker stöttande reaktioner eller att konsumenterna kan relatera till det, kan producenterna eventuellt uppleva sig speciella när andra användare uppmärksammar deras innehåll. Det kan även Björks studie bekräfta då den lyfter uppmärksamhet som väsentlig prägel i identitet och relationsbyggande på digitala arenor (Björk 2017:126) samt med en tidigare forskning som menar att mikrovideoapplikationer påverkar interpersonell koppling positivt (Zhang et al. 2019:12).

Innehåll på TikTok som reproducerar verkligheten behöver inte vara någonting som verkligen har hänt. Utifrån textanalysen förekommer det förmedling av påståenden och åsikter i pek- och mimatrenden.

Utdrag från textanalysen:

Pek-trenden

Beskrivning av innehåll: En kille sitter i ett rum och pekar på klistermärken i takt till musik. Klistermärken: ”If he does these things he’s falling for you”, ”Goodmorning and goodnight texts<3”, ”Never dry on texts”, ”Compliment things other than you're body<3”.

Mima-trenden

Beskrivning av innehåll: Tjej mimar till en låttext. Först omvandlar hon sig till en karaktär som ska föreställa en kille och använder klistermärket “Hur vill du att jag ska behandla dig under sex?”. Sedan byter hon från karaktären till sig själv och använder klistermärket “Me” samtidigt som hon mimar till låttexten “Hate me hate me, tell me know you hate me, tell me how Im trash and you can esaly replace me”.

26 Utdragen från textanalysen behöver nödvändigtvis inte tolkas som producenternas verklighet men däremot kan responsen i form av kommentarerna kopplas till reproduktion av

verkligheten och hur media förmedlar livet, som medielivsperspektivet behandlar (Deuze 2012:14). Utdraget från Pek-trenden ovan bemöts med respons som ”I think Im beeing played”, ”I got played”, ”When he does non of this” och ”haha that never happened and it’s never going to”. Vidare bemöts mima-trenden med responsen ”Same girl” “Wow so you like it rough as well” och “Sorry but this is true”. Återigen är en upptäckt att användare uttrycker hur de applicerar innehållet på sin verklighet genom att relatera eller inte relatera utifrån sina egna upplevelser.

När de unga respondenterna pratar om de trender som textanalysen behandlar är det viktigt att poängtera de mångfald av innehåll som finns i trenderna. Innehåll som de unga

respondenterna refererar till när de talar om de fem trenderna, tenderar att skilja sig från de innehåll som textanalysen behandlar. När Elin pratar om pek-trenden så refererar hon till ett innehåll som även förekommer men som inte är av genomgripande karaktär i textanalysen.

Elin (12) - Den är ju på skoj men säg att någon tycker om en person så vet man inte om det är killen eller tjejen som ger bokstäverna och det kan bli väldigt mycket bråk om bokstäverna. Typ ”varför tog du inte den bokstaven, jag tycker ju om den killen”. Jag tycker inte den är bra för fem öre om det inte är på kul om vad man tycker om.

Elin (12) – Exempel om vi tar er, A och I och så lägg ihop er. Antingen så är det att ni passar bra ihop eller så tycker dom att ni borde vara ett par. Ibland kan det bli mycket dåligt med det och det kan bli bråk med två namn. Ibland kan det vara bra för då tycker fler personer att ni passar. Det är väldigt olika och den frågan är svår att svara på genom TikTok i alla fall.

Elin menar att innehåll som pek-trenden förmedlar inte behöver vara något som speglar verkligheten, utan det beror på vad det är för innehåll. Vidare säger hon att konflikt kan uppstå mellan användare om bokstäverna som paras ihop inte stämmer överens med vilka personer som tycker om varandra i verkligheten. Paul beskriver att om hans namn skulle ingå i ett pek-innehåll så upplever han det som roligt, vilket kan tolkas som att han relaterar till sig själv.

27 Paul (18) - Men jag skulle nog säga att det kan vara lite kul, alltså om vi säger att man kollar på det och så är det typ “Dom här är snygga” och så kommer mitt namn upp, liksom.

Rekonstruktion av verkligheten genom TikTok är även något som de unga respondenterna beskriver. Flera av deltagarna beskriver att innehåll som tilltalar dem är innehåll som de kan relatera till och även tillämpa i sina sociala relationer. Elin beskriver responsen på sitt egenproducerade innehåll som hon delar privat med sin närmsta sociala krets.

Intervjuare – Så när dina kompisar säger att du fjantar dig så är det någon slags ironi mellan er?

Elin (12) – Ja. Vi har ju kommit grejer som vi skämtar om och då kan jag lägga upp de och då kommer dom att skratta. Man kan lägga upp någonting och bestämma att det bara är dom som ska se det och ingen annan och då kommer dom se det och skratta typ åt mig för att det är kul. Inte åt mig men med mig eller vad man säger.

Filip beskriver även hur innehåll på TikTok kan relatera till verkligheten och sociala relationer.

Intervjuare - Vad har ni för tankar om TikTok som socialt verktyg för att umgås med vänner?

Filip (17) - Men det är ju de igen att man kan känna igen en koppling med en kompis i en TikTok, så skickar man den videon till kompisen och tycker det är kul. Sen när man är med varandra så kan man kolla TikToks och visa varandra och bara “Det är här ju du” typ.

Medielivperspektivet behandlar hur programvara interagerar bredvid individuella interaktioner (Deuze 2012:14), vilket kan förklara hur TikToks uppbyggnad av tekniska funktioner möjliggör hur användare kan producera innehåll som publiken interagerar med varandra genom. De delar innehållet med vänner och TikTok kan fungera som en plattform för umgänge. Medielivperspektivet behandlar även hur individer investerar sig själva i media (Deuze2012:14), vilket kan förklara Elins innehåll då hon producerar humoristiskt innehåll

28 där kompisar kan skratta med henne. Även Filip beskriver hur han investerar sin

uppmärksamhet och tid genom att dela videos med kompisar och det kan även kopplas till Eek-Karlssons studie som framställer onlinekommunikation som en möjlighet för ungdomars sociala tillhörighet (Eek-Karlsson 2015:85). Björk redovisar även ett levnadssätt i media som innebär att knyta vänskapsband (Björk 2017:3) och forskning om mikrovideoapplikationer presenterar underhållningsvärde och socialt värde som främsta motivationer till användning (Ma 2019:5).

När de unga respondenterna talar om TikTok uppstår diskussioner om hur de upplever olika typer av innehåll och vad de anser är underhållande respektive opassande. Respondenterna diskuterar innehåll på TikTok nedanstående med bakgrund av innehåll som de eventuellt kan uppleva som stötande eller kränkande. Trenden challange diskuteras då utmaningarna ibland kan vara att utföra något opassande. Det innehållet som Lina och Johanna diskuterar handlar om att en kille utmanar sin publik att plocka en godisbit i en matvaruaffär och gör det med händerna.

Lina (17) – Alltså jag tycker typ det är kul. Alltså jag vet ju att det inte är rätt men alltså det där är ju säkert någonting som påverkar barn. Typ så här nu gör jag det med haha.

Jag gör en likadan. För mig är det så här att jag kanske inte tänker så djupt om det men jag tänker typ ”han tog godis, vad gör det”, liksom.

Johanna (17) – Jag kan tänka typ så här att om man är i våran ålder så är det inte så jättepåverkande med TikTok men jag vet att min lillasyrra som är 08:a och går i 5:an.

TikTok är för det första hela hennes liv och för det andra så påverkar det verkligen allt hon gör.

Svaren från de unga respondenterna kan tolkas och förklaras utifrån mediecentrism.

Människors liv påverkas genom media (Deuze 2012:15) eller som de unga respondenterna betonar, att barn kan bli påverkade. Deltagarnas svar kan tolkas som att de upplever sig själva som immuna mot innehåll som kan uppmana till opassande handlingar. De refererar till att de

“yngre” eller “barn” påverkas negativt vilket kan tolkas som en risk med TikTok. Det kan förklaras utifrån mediecentrism om att de själva lever i en gynnsam relation till media (Deuze 2015:15) eftersom de beskriver att innehållet för dem är underhållning. När det förekommer opassande eller negativt påverkande innehåll så anser respondenterna sig själva som resistenta

29 men menar att det kan påverka yngre användare. Det går inte att uttala sig om ifall de unga respondenterna tror sig ha en lämplig relation till media eller om de faktiskt har det eftersom respondenterna inte fick frågan om de upplever att de påverkas negativt av innehåll på TikTok.