Innehållet på TikTok varierar oändligt och är en applikation där du kan hitta i princip vad som helst. Den höga publiceringstakten som gör att innehållet i det offentliga ständigt byts ut gör att innehåll som tidigare sågs vara privat, idag finns på sociala medier (Gillberg 2014, s.50). Även innehållet bland kommentarerna varierar enormt och är inte alltid kopplat till videons innehåll. Men när är det egentligen kopplat och inte? Och vilket typ av videoinnehåll är mer mottagligt att gå ifrån för att i stället kommentera hat?
När vi har analyserat om en kommentar är kopplad till videons innehåll har vi inkluderat såväl videons faktiska innehåll, alltså vad personen gör i videon, som videons rubrik och ljud. Nedan följer några tydliga mönster vi såg angående när kommentarerna var kopplade till videornas innehåll och när de inte var det.
Politiskt innehåll
Av de tio TikTok-kontona vi analyserade var det i huvudsak ett konto som fick politiska kommentarer på videor som inte annars var politiskt laddade. Detta var under den enda kvinnan som publicerade videor med något typ av politiskt innehåll. Under videor som tolkats neutrala fick hon då fem politiskt kopplade kommentarer. Exempel på sådana kommentarer kan vara: “vad tycker du om att vänsterpartierna i riksdagen inte vill höja straffen för våldtäktsmän?”. Detta under en vlogg där hon inte pratar om något politiskt överhuvudtaget. Ett resultat som med största sannolikhet beror på att hon även är den enda som lägger ut videor med politiska budskap, och att publiken därför ser det som en plattform att fråga efter hennes åsikt. Trots att det inte är kopplat till den specifika videons innehåll.
Gemensamt för de andra kvinnorna var att de varken laddade upp politiskt innehåll eller fick politiskt kopplade kommentarer.
Komplimanger - kopplat eller inte?
Om komplimanger och kommentarer om videoskaparnas utseende är kopplade till videons innehåll eller inte, fann vi kan bero på om videon har något riktigt budskap eller
Sida 27 av 48
syfte. På dem videor där utseendet anses vara i fokus är alltså kommentarer som “asså hur vacker” och “Så fin, älskar dig ❤️ ” kopplade till videons innehåll. Exempel på sådana videor kan vara när en av kvinnorna mimar till en låt och filmar sig själv eller dansar. På samma sätt har vi inte kopplat kommentarer om videoskaparnas utseende till innehållet om videon har något annat syfte. Vilket innefattar i princip alla pratvideor och liknande videor där videoskaparna inte öppet pratar om just sitt utseende. Detta kan då uppfattas som att kommenterarna ignorerar videons faktiska syfte och endast kommenterar bara för att, åtminstone i dem flesta fallen.
Ett tydligt mönster som identifierades under de videor som hade ett fokus på utseende, var att en majoritet av kommentarerna då alltid var kopplade till just videoskaparnas yttre.
I och med det då alltså kopplade till videons innehåll. Endast 2 – 3 kommentarer under varje sådan video var inte direkt kopplad till videons innehåll.
Den sortens videor som innefattar mimande eller dansande är något som frekvent syns på applikationen TikTok. Där många av dessa videor är publicerade av kvinnor i olika åldrar.
I dagens mediekultur verkar det inte som något män väljer att publicera. Medierna är alltså med och skapar nya bilder av femininitet och maskulinitet, med framför allt nya normer och värderingar dem emellan (Hirdman & Kleberg 2015, s.10). Den mediekultur som finns på applikationen TikTok skiljer sig en del från andra sociala medier i flera aspekter. Dels är tempot snabbare än andra medier, det som ena dagen är en trend kan den andra dagen vara passé. Sedan finns det inte heller trender i den mån det gör på TikTok på andra applikationer eller sociala medier. Trenderna gör det lättare för användare av applikationen att veta vad som är inne och vad det är som skapar uppmärksamhet. Att dessa utseendefixerade videor får just sådana kommentarer ser vi som en följd av det Anja Hirdman (2015, s.59) beskriver, nämligen en objektifierande bild av kvinnans kropp, som att den existerar för att betraktas och bedömas. Det kan då möjligen upplevas som en “safe zone” att kommentera kvinnornas utseenden, när de valt att visa upp sig.
Detta kan även förstås genom det uppmärksamhetssamhälle som Gillberg talar om, närmare bestämt kommodifieringen av jaget. Alltså att privatpersoner idag blir något kommersiellt som både köps och säljs med valutan uppmärksamhet (Gillberg 2014, s.85).
TikTok är en applikation där en privatperson kan gå från privat till offentlig över en natt - då en video snabbt kan bli viral utan en tidigare stor följarbas. Detta är något varje
Sida 28 av 48
enskild individ som finns på applikationen har chans / risk att uppleva. Genom gillamarkeringar, kommentarer och visningar får videoskaparna bekräftelse och kan då identifiera vilket innehåll som andra tycks gilla. Detta skapar en mediekultur på TikTok som uppmanar till just en strävan av uppmärksamhet och är något som kan identifieras hos flera av kvinnorna.
Sponsrat innehåll
Totalt av de 100 videorna vi har analyserat fanns det tio videor som var tydligt sponsrade och märkta med #ad eller liknande. Dessa videor var fördelade mellan fyra olika konton.
Ett intressant resultat när det gäller dessa videor var att många av dem som kommenterade ignorerade det faktum att videon var sponsrad. Dock syntes det här en tydlig skillnad mellan kontona. En av kvinnorna hade exempelvis publicerat tre sponsrade videor, men det var endast på en av dessa som det förekom kommentarer om detta. Den video där det förekom var i samarbete med en applikation där privatpersoner kan sälja begagnade kläder. Exempel på sådana kommentar var bland annat: “Vad heter du på (företagets namn)?” och “Do you sell to Denmark on (företagets namn)? 🤍”
En annan av kvinnorna hade två sponsrade videor. Den ena videon var sponsrad av ett glassföretag och under den videon var i princip alla kommentarer kopplade till videons innehåll. Något som kan förklaras genom att videons innehåll var en tävling och tävlingsreglerna inkluderade att kommentera en viss typ av innehåll. Dock var det inte någon kommentar som anmärkte på att det var just sponsrat innehåll, varken i positivt eller negativt syfte. Däremot förekom det att produkten kommenteras positivt, exempelvis, “Gott med glass”. Under den andra sponsrade videon var hälften av kommentarerna kopplade till innehållet och den andra hälften inte. Den videon var dock sponsrad av en låt, en så kallad #musicad. De kommentarer som var kopplade till videons innehåll var där aldrig kopplade till låten. Det sponsrade innehållet fick då alltså ingen uppmärksamhet. De kopplade kommentarerna handlade då i stället om något hon gjorde i videon eller liknande. Kvinnan gick även själv ifrån det faktum att hon gjorde ett samarbete, då det bara skrevs i videons rubrik och videons innehåll var något helt annat.
Kommentarerna under en annan kvinnas sponsrade videor skiljer sig däremot från de ovanstående i det faktum att hon i högre utsträckning får kommentarer om att videon är sponsrad. Detta kan bero på att hon är den utav alla dem konton vi undersökt som själv
Sida 29 av 48
uttrycker att hon är influencer, och gör även flest sponsrade videor. I en video pratade hon exempelvis om nackdelarna med att vara influencer och att “alla vill bli influencer tills dom inser…”. Ett exempel på att hon får mer kommentarer kopplade till samarbetet är på en video där hon gör reklam för ett företag som säljer hårprodukter och hon får kommentarer som: "en influencer som gör reklam för en influencer" och "inte märkt med
#add", dessutom får hon kommentarer om produkten generellt, både positiva och negativa.
Att det skiljer sig på det här sättet visar att det är mer än bara videons innehåll som spelar roll för hur kommentarsfälten utformas. Hur videoskaparna är i videon och vad deras TikTok-konto har för syfte i stort har även det en inverkan. Att exempelvis en av kvinnorna öppet talar om sig själv som en influencer upplevs som att fler då verkar göra anmärkningar om det.
Att dela med sig av såväl åsikter och relationer, som känslor och vardag bidrar till det uppmärksamhetssamhälle som Gillberg diskuterar (2014). Det är just denna oändliga innehållsvariation som öppnar upp för en offentlighet där alla är inkluderade och kommentarerna varierade. Även fast TikTok inte ses som ett fullt offentligt forum av alla parter. Trots detta faktum går det alltså ner på en individnivå när det gäller vilket typ av innehåll som får mest hat. Det handlar alltså inte om att dansvideor eller videor när unga kvinnor pratar om kvinnoförtryck är mer mottagliga för negativt laddade kommentarer.
Utan det kan handla om vem personen bakom videon är samt vad den personens TikTok-kanal har för syfte, och hur detta upplevs av publiken.