De kategorier vi identifierat av negativ karaktär, som varit mest framstående, är sexuella och rasistiska kommentarer, samt kommentarer kopplat till kvinnornas utseende.
Sexuella kommentarer
Det tydligaste resultatet hos alla konton sammanlagt var att majoriteten av de värsta kommentarerna kommer från män eller anonyma när det gäller sexuellt laddade kommentarer.
Av de kvinnor vars konton som undersökts, så var det en utav dem som fick betydligt mer sexuellt laddade kommentarerna än de andra. Hon fick kommentarer som “vem suger
Sida 30 av 48
bäst” - detta under en video där två unga kvinnor dansar. Mannen antyder att han undrar vem som ger bäst avsugning. En annan man kommenterade “hoppa en gång”. Detta tolkas som att mannen antyder att han vill att hon ska hoppa så att hennes bröst studsar.
Att just denna kvinna fick fler sexuella kommentarer ser vi kan kopplas till flera olika faktorer. En sådan kan vara att många av den här kvinnans videor var av ett “Musical.ly”
format. Med det syftas till att personen ej pratar i videon och endast mimar till en låt / dansar. Vilket flyttar fokuset mer till personens utseende, då det blir det mest framträdande i innehållet. Detta anser vi inte bör speglas tillbaka på videoskaparen, hennes val av videoformat borde inte påverka mängden sexuella kommentarer hon får.
Trots detta hamnar fokusen när någon dansar på TikTok ofta på kroppen. Anja Hirdman talar, exempelvis, om hur bilder på kvinnligt kodade kroppar i medier har bidragit till hur en normativ uppfattning av kvinnokroppen skapats (Hirdman 2015). En bild av hur kvinnans kropp är där för att bedömas och beskådas. Att detta påverkar hur kvinnor ser på sin egen kropp, då kroppen alltid ska jämföras med andra kvinnliga kroppar (ibid).
Detta kan tänkas sig ha liten betydelse för varför män väljer att rikta sina sexuella fantasier mot dessa kvinnor. Vi menar då att detta inte bara konstruerar kvinnors syn på sig själva, utan att det även har en inverkan på alla i dagens samhälle. Bilder av kvinnor finns för alla att se och om dessa bilder, och rubriker / texter kring bilderna, har betydelse för kvinnans egna kroppsuppfattning, så kan det även ha betydelse för hur män ser på kvinnor. Bilden av kvinnokroppen blir ytterst objektifierad när man i medier exponeras för texter som plockar isär kvinnors kroppar för att sedan lägga värderingar kring olika kroppsdelar (Hirdman 2015). Alla lär sig av detta och får då en bild av vad som är normen, vad som är bra (ibid). Det är i vår mening att det även då skapar en social acceptans för att kommentera kvinnors kroppar. Vilket i sin tur då leder till att fler faktiskt också gör det.
Att det just är män som till synes verkar stå för en stor del av de sexuella kommentarerna kan förklaras med könsmaktsordningen. Alltså de olika fastställda normer som män och kvinnor förväntas leva efter (Fagerström & Nilson 2008, s.7). Till exempel så uppmuntras män redan i tidig ålder till att ta mer plats och vara självgående (ibid). Det ser vi kan leda till att de senare i livet, alltså när de börjar lämna “pojk-stadiet”, antar att de fortfarande kan ta denna plats och visa framfötterna på det sätt de anser är passande. Männen är alltså vana vid en nivå av acceptans kring att de uttrycker sig utan större eftertanke.
Sida 31 av 48
En del av de sexuellt laddade kommentarerna var även från konton där vi ej kunnat säkerställa könstillhörighet på individen bakom konton. Dessa konton kan vara män, och då gäller ovanstående resonemang. En annan tanke, kring de anonyma kommentarerna, är att det grundar sig i det Dilon (2020, s.140) nämner om att vara “modigare”. Att en stor del av de han intervjuade angav att de upplevde sig modigare på TikTok på grund av en känsla av anonymitet (ibid).
Är det så att det var en kvinna som uttryckt sig sexuellt så är en tanke att det även här har koppling till den tankegång Anja Hirdman (2015) lägger fram. Att verkligheten som kvinnor lever i, där de uppmuntras att jämföra sin kropp med andra kvinnors, går så djupt att det skapas en avund i samband med att man jämför sig med andra kvinnor. Att en kvinna då skulle kommentera något sexuellt med ett syfte att uppröra / chockera.
Utseende
Mängden kommentarer som riktade sig mot kvinnornas utseende, då ofta på ett negativt sätt, var många. "Gör dom ej så långa 🤮", fick en av kvinnorna till exempel höra om sina naglar. Det var ofta vi såg kommentarer riktade mot videoskaparens utseende, även om videon i sig inte ens handlade om exempelvis kläder, smink eller skönhetsrelaterade ämnen. Majoriteten av kommentarer kopplat till utseende handlade om smink och då i synnerhet att kvinnorna ansågs ha för mycket smink. Några exempel på dessa kommentarer är:
1. "svårt att välja när båda har halloween mask på sig"
2. "2 ton smink"
3. "so now that the filter is turned off, when will the make-up? 🤣".
4. "Fint, vill se dig utan 5 kg smink"
Detta är då bara ett fåtal av de kommentarer som på något vis uttalat sig om kvinnornas smink. När vi tolkat dessa har vi utgått från att det ses som negativt med mycket smink, att man då gömmer sitt “riktiga” ansikte. Den utgångspunkten gör att alla ovanstående kommentarer kategoriseras som negativt laddade. Anledningen till varför så många hade anmärkningar på just smink kan relateras tillbaka till tidigare nämnda resonemang.
Exempelvis kring objektifieringen av kvinnors kroppar i media (Hirdman 2015, s.59).
Sida 32 av 48
Men en intressant bakgrund till denna trend att kommentera kvinnors smink hittades även bland kommentarsfälten. Termen “face reveal” stöttes på flertal gånger, oftast i de yngre kvinnornas kommentarsfält. När termen först stöttes på så uppstod funderingar på vad det innebar. Initialt tolkades det som att det efterfrågades att någon som ej visat sitt ansikte i en video skulle göra det. Dock var alla kvinnor helt öppna med att visa sitt ansikte. Vi insåg sedan att det som efterfrågades var att kvinnorna skulle “avslöja” hur deras ansikte såg ut, utan smink.
Nanna Gillberg (2014, s.50) talar om hur definitionerna av privat och offentligt förändrats i och med digitaliseringen av samhället. Då med att betydelsen av individuella inlägg ska ha blivit mindre på grund av en ökad publiceringstakt (ibid). En tanke är då att eftersom betydelsen av innehållet av inlägg i medier sägs avtagit, så förändras mottagarens uppfattning kring innehållet också. Att det då inte upplevs som särskilt negativt att uttrycka sig om någons utseende. Något som stärker detta är de kommentarer som lägger till emojis som tolkas positivt, exempelvis den skrattande emojin, efter en kommentar som annars väldigt tydligt gör negativa anmärkningar (se exempel ovan, kommentar 3).
Rasistiska kommentarer
Två av de tio kvinnorna i urvalsgruppen är inte vita. Vilken exakt bakgrund och etnisk tillhörighet de har nämner de inte själva och är därför inte heller något analysen lägger vikt vid. Något som det däremot läggs vikt vid är den rasism dessa två kvinnor möts av i deras kommentarsfält. En iakttagelse var att en av kvinnorna fick fler rasistiskt laddade kommentarer än den andra. Dock fick hon endast dessa typer av kommentarer när hon själv publicerar videor som handlade om rasism. Totalt publicerade hon två sådana videor där den ena hade följande text i bild:
“Saker folk har sagt till mig för jag är mixad i Sverige: Är du adopterad, din mamma är ju vit? Vart är du EGENTLIGEN från??? Omg jag vill ha mixade bebisar, de är så söta. Kolla! Jag har solat och är mer brun än dig nu”.
Rubriken till videon är “Nej. Bara nej.”. Under denna video fick kvinnan alltså flertalet rasistiska kommentarer. Några exempel är: “mixed babies are beautiful”, “ingen av dessa saker verkar vara något att bli upprörd över, eller? väldigt harmlösa påstående och frågor.” och “tycker inte att det är fel att mixade barn är så söta för de är det verkligen.
Och du är så vacker, skatta dig lycklig. ❤️ ”.
Sida 33 av 48
Alla dessa kommentarer tyder på en ignorans och fungerar som ett sätt för att förminska problemen och den rasism som kvinnan vittnar om i videon. Detta tyder på det som Nayar tar upp om den koloniala diskursen (Nayar 2010, s.2). I verkningarna av kolonialismen så har ett perspektiv av “icke-européer”, alltså i dagens syfte icke-vita människor, vuxit fram. Nayar nämner då hur den synen, som är negativ, påverkar livet för den icke-europeiska individen (ibid). Att exempelvis kommentera att mixade barn är vackra kan då uppfattas som ignorant och respektlöst. Detta då det grundar sig i en negativ syn som porträtterar européer (vita) som bättre än icke-européer (icke-vita). Vi menar då att detta skapar en dynamik där människor tar sig rätten att uttrycka sig om en annan människas upplevda rasism. Därför är det inte alltid en komplimang att yttra sig så, då det blir objektifierande och förminskande.
Samtidigt var cirka hälften av kommentarerna av mer positiv karaktär, där de ofta höll med kvinnan och exempelvis berättade om en liknande erfarenhet där de själva upplevt denna typ av vardagsrasism.
När det gäller grov rasism var det endast en person som uttryckte det. Den personen kommenterade "rasblandningen leder till rotlöshet". Detta under en video där samma kvinna pratade om att hon hade svårt att passa in med både vita och svarta barn när hon var liten, eftersom hon är mixad. Personen som kommenterade antyder då alltså att mänskliga “raser” existerar och att blandningen av olika “raser” leder till det som kvinnan beskriver i videon. I stället för att rasism skulle vara anledningen till att kvinnan ej kände att hon passade in någonstans. Andra rasistiska kommentarer under den videon var även
“du är typ vit”. Där personen alltså antyder att kvinnan inte upplever den rasism hon själv vittnar om på grund av att hennes hud inte är så mörk.
Under kvinnans resterande videor var det en klar majoritet positiva kommentarer och inte under någon av de tio undersökta videorna syntes ett tydligt mönster av om det var kvinnor eller män som stod för kommentarerna, varken dem positiva eller negativa.
Den andra kvinnan publicerade inget innehåll som gick att koppla till hennes ursprung och fick inte heller rasistiska kommentarer i lika stor utsträckning.
Ovanstående resultat kan då alltså förklaras med postkolonialismen och begreppet kolonial diskurs. Det stereotypa synsätt som har en påverkan på dagens Europa och dess makthavare. Ett synsätt som inkluderar fördomar och som följer icke-européer genom
Sida 34 av 48
livet (Nayar 2010, s.2). Att kvinnan får utstå dessa typer av kommentarer och vardagsrasism får sin grund i det synsätt som Nayar (2010) beskriver. Detta är en bild av icke-européer som de som kommenterar inte upplevs vara medvetna om, i de flesta fall.
Vissa av ovannämnda kommentarer upplevs ha kommenterats avsiktligt. Det handlar om en rasism som är djupt rotad i det europeiska samhället sedan länge, som nu framträder i form av ignorans och okunnighet, så kallad vardagsrasism. Vilket är något som många som har en utländsk bakgrund, har med sig hela livet och något som visar en ignorans hos de som kommenterar.
Detta är även ett resultat som styrker Dilons iakttagelser om att en stor majoritet av unga i åldrarna 16 – 25 känner att de blivit illa behandlade eller haft negativa interaktioner på applikationen. Samt att hela 61% tyckte att applikationen gav en sorts anonymitet (Dilon 2020, s.140). En känsla av anonymitet hos dem som kommentarer kan bidra till att de lättare publicerar negativt laddade kommentarer. Då TikTok kan upplevas som ett
“halvoffentligt” forum kan uppfattning hos publiken, om att det är anonymt, öka. Även om deras TikTok-konto är en öppen profil. Trots en öppen profil känns det alltså många gånger inte lika verkligt på internet som i verkliga livet, så frodas hatkommentarer av olika slag.
Sida 35 av 48