I detta avsnitt presenteras de slutsatser vi dragit efter att ha analyserat resultatet och de iakttagelser vi gjort, samt vad det resultatet har för betydelse för samhället i stort.
Slutligen presenteras svagheterna med vår studie och vad vi hade kunnat göra annorlunda.
TikTok. Det nya stället att hänga på.
Speciellt för generation Z, en plattform där de växer upp, men även tar del av kommentarsfält fyllt av såväl kärlek som hat. TikTok skiljer sig från andra sociala plattformar på flera plan. Här kan du gå från privat till offentlig över en natt med en viral video, samtidigt som du kan gå från älskad till hatad på en timme. En applikation som på flera plan länge varit outforskad, något som vi ville ändra på.
Syftet med denna undersökning var att skapa en ökad kunskap om applikationen TikTok kring hur unga kvinnor i åldrarna 16–25 bemöts i applikationen. Samt undersöka om det finns skillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig, vad de fokuserar på, och hur sambandet mellan videoskaparens innehåll och kommentarerna. Detta har vi gjort genom en kvalitativ innehållsanalys för att analysera vilka sorts kommentarer de unga kvinnorna får under sina videor på applikation TikTok.
På vilket sätt uttrycker sig kvinnor och män olika?
De undersökta kvinnornas kommentarsfält på TikTok visade ett resultat som på många sätt chockerade, samtidigt som mycket följde samhällets alla normer. Det visade att kvinnor är generellt mer positiva än män och står för en klar majoritet av dem positiva kommentarerna. Men trots detta är det även kvinnor som är mest negativa mot andra kvinnor när det gäller deras utseende.
Männens negativa kommentarer ser annorlunda ut. De ifrågasätter i stället kvinnornas kroppsbehåring, samt i princip allt som kan beröra dem själva. Ämnen som behandlar feminism eller ätstörningar är även något som männen mer frekvent kommenterar negativt om än kvinnorna. Det tolkades som att dem ser det som sin chans att uttrycka sig, och de betvivlar många gånger kvinnors åsikter. Något som kan ha sin grund i genusteorin samt den genusforskning som Yvonne Hirdman publicerat genom åren (Hirdman 2001). Att mannen ses som norm och är överordnad kvinnan förklarar varför
Sida 36 av 48
männen kan känna ett behov av att på olika sätt trycka ned och ifrågasätta kvinnornas kunskap för att i stället höja sig själva. Ofta är det då om videons innehåll eller kvinnans personlighet för att visa sin dominans.
En annan tanke är att detta beror på en jakt på uppmärksamhet i det uppmärksamhetssamhälle vi lever i. Detta både från videoskaparnas och från dem som kommenteras håll. En strävan efter såväl fler följare som kommenterar och gillamarkeringar är något vi anser detta har sin grund i.
När det gäller de sexuella kommentarerna är det även här framför allt männen som framför dem. Vi fann här att det kan kopplas till objektifieringen av den kvinnliga kroppen som Anja Hirdman (2015, s.59) talar om. Det har en stor inverkan på hur människor ser på den kvinnliga kroppen och därmed på vad som anses vara olämpligt eller inte (ibid).
Även könsmaktsordningen blev här relevant (Fagerström & Nilson 2008, s.7), samt det stereotypiska genuskontraktet som Hirdman talar om (2001, s.87–88). Men även att människor nuförtiden kan uppfatta det som att de känner någon på grund av videoskaparens online-närvaro, och därför har svårare att identifiera vart gränsen går. Alternativt en känsla av anonymitet i dessa offentliga samt halvoffentliga forum (Dilon 2020).
Samtidigt fanns det inte något mönster bland kvinnor och män när de rasistiska kommentarerna analyserades. Där såg vi i stället ett mönster av ignorans och att uttrycka sin åsikt utan att presentera fakta. Det var inte heller mängder av grov rasism, utan det handlade då främst om okunnighet samt vardagsrasism, något som förklaras med den postkoloniala teorin (Nayar 2010).
Sambandet mellan TikTok-videornas innehåll och kommentarsfält
TikTok-videornas kommentarsfält tycktes ha ett samband med videons innehåll. Men även om videornas innehåll hade en viss betydelse för hur kommentarsfälten utformades fanns det fler betydelsefulla faktorer. I de allra flesta fallen hade individen bakom videon nämligen en mer avgörande roll för sortens kommentarer än själva videon i sig. Ett samband kunde ses mellan TikTok-kanalens syfte och sortens kommentarer. De kvinnor som kontinuerligt publicerade videoinnehåll som tog upp ämnen som rasism och feminism var även dem som mer frekvent fick den typen av kommentarer. Till synes kan alltså reflektionen göras att det har ett starkare samband vem kvinnan bakom videon är
Sida 37 av 48
än videons faktiska innehåll. Alltså att individer oftast uttrycker sig om något relaterat till ämnet, oavsett om det är positivt eller negativt. Samt att en del av kvinnorna fick fler negativa yttranden än andra, vilket var svårare att fastställa en anledning till då vi inte utfört intervjuer.
Ytterligare ett framhävande resultat kopplat mellan videornas innehåll och dess kommentarer var att de videor som hade ett mer känsligt ämne, exempelvis rasism, ätstörningar eller feminism, var de videor som även fick flest provocerande kommentarer.
Det var alltså i princip endast under dessa videor som dessa typer av kommenterar existerade. Kanske upplevs då dessa sorters videor som en “safe zone” för dem som kommenterar att yttra sig i och med att videoskaparen gjort det.
Så är detta då bara ytterligare en applikation som bidrar till samhällets normer och unga kvinnors dåliga självkänsla samt skeva kroppsuppfattning? Mycket möjligt, men resultatet visar även mer, med vår nya kunskap och med vårt bidrag till forskningsfältet kan vi säga att det är något större än så som kan vara orsaken till detta.
Varken hatfulla, sexistiska eller rasistiska kommentarer är något nytt men vi anser då alltså att TikToks annorlunda format gör att det får en ny betydelse för samhället. Det vi har sett är att åldern på de som använder TikTok ibland är väldigt låg, samtidigt som den är otroligt varierad. Detta då vi under undersökningens gång har stött på människor i såväl femårsåldern som 85+. Det är av vår erfarenhet mycket vanligare att det finns mer tydliga åldersgrupper som hänger i samma utrymmen online, men på TikTok är det inte så. Det handlar då om att den primära sidan man är på är For You Page (se avsnitt Centrala begrepp), man ser alltså videor som algoritmen väljer att man ska se. Vilket ger möjlighet för alla olika åldrar att mötas via kommentarsfälten. Vi anser att detta nya format, där det primära innehållet du ser inte längre är det du själv valt att följa, bidrar till en ny internetkultur. När barn befinner sig i samma sfär som de vuxna och tar del av dessa typer av, exempelvis sexistiska eller rasistiska kommentarer, är något som kan skapa problem med tanke på att det formar barn och de unga. Alltså har TikTok en annan inverkan på samhället än vad de tidigare sociala medierna har. Något som de som kommenterar antagligen inte har i åtanke. Videornas innehåll är dock inget vi ser påverkar i samma utsträckning, men att växa upp i denna internetsfär är något vi ser kan ha stora konsekvenser för barnens framtid.
Sida 38 av 48 Svagheter med vår studie
En insikt som skapats under detta arbete är hur resultaten skulle se ut om vi i stället hade gjort intervjuer med unga kvinnor om hur de upplever TikTok-kulturen. Kanske hade det gett bättre förståelse och mer ingående svar till våra frågeställningar, vilket i sin tur hade resulterat i mer tydliga resultat. Dock finns det en problematik med det också då vi för tillfället befinner oss i en pandemi.
Ett annat perspektiv vi insåg att vi missat under analysprocessen av vår studie var att vi kunde ha haft en större variation bland tjejernas etniska bakgrund och kroppsform.
Sida 39 av 48