Kopplingen till högskolan

Hänvisar du någonsin till högskola eller universitet i undervisningen för att betona nyttan av ett visst moment?

Skulle du kunna ge något exempel på hur du gör för att låta eleverna arbeta med hänvisning till ett mer formellt eller akademiskt skrivande?

Läser man någonsin texter som är akademiskt utformade, som innehåller ett språk som har en högre nivå?

Händer det att du ger exempel på ”riktiga” akademiska texter som eleverna får titta på? 4. Anpassning mot eleverna

Hur mycket är du beredd att anpassa din undervisning för att möta elevernas genomsnittsnivå? Formellt sett ska kärnämnena vara likvärdiga rent kunskapsmässigt på de olika programmen. Är de det?

5. Formalia

Om man säger formellt språk då, vad lägger du in i ”formellt språk”?

Använder man här på skolan Harvard- eller Oxfordsystemet som referenssystem vid uppsatsskrivning?

Bilaga 2

Transkription av intervju med L3

Int: Jag frågade igår (vid telefonsamtal om tid och plats för int.) om du är bekant med begreppet diskurs … och jag tycker själv att det är lite vagt, men , men …

L3: det är väldigt vagt, att man kan ju kanske behöva definiera egentligen vad vi pratar om när vi säger det, för att det … paradigm, vad är ett paradigm? Det är lite likt.

Int: Precis, vi skulle kunna göra det, som första fråga här. Frågan är egentligen hur anser du att de olika diskursernas språkliga krav skiljer sig åt, och då menar jag gymnasiets diskurs kontra universitetets eller högskolans diskurs, om du har någon uppfattning om det?

L3: mm jag är ju inte så bekant med högskolan nu, för det är ju ett tag sen jag gick där själv, men jag kan ju tänka mig … i svenska A t.ex. får man ju fortfarande lov att skriva lite ”berättande”, men på högskolan är det ju det diskursiva skrivandet, helt och hållet det formella språket, som jag ser det, så att … beroende på vilken utbildning man går naturligtvis, för det finns alltså, ja, numera är ju allting högskola, du kan ju lära dig att bli författare! Så jag kan tänka mig att … väldigt brett även på högskolan egentligen om man tittar på olika utbildningar. Men om jag är fördomsfull och tänker att … högskolan så som … i mer traditionell betydelse, då så tänker jag mig att det är mycket mer formellt på högskolan, men det borde inte vara det.

Vi borde ju egentligen ha det språket här också, men det är svårt att anamma, tror jag, för eleverna. Vi kämpar väldigt med att de ska ta till sig det här lite mer formella språket.

Int: Om man säger formellt språk då, vad lägger du in i ”formellt språk”?

L3: I formellt språk, nu är jag väldigt påverkad av engelskan också, och i det formella språket; då är man mindre personlig, man har en högre abstraktionsnivå, ehh… du kanske använder… om man ska gå in och peta i själva språket… du kanske använder dig av mer passiva satser, du kanske har färre pronomen, du har fler substantiv, färre verb, alltså såna saker, i din text.

Int: Om man säger såhär; om man konstaterar att det finns ett glapp, jag tror det är det hon kallar det för [Sofia Ask], ett språkligt glapp mellan [gymnasieskolan och universitetet]… som behöver fyllas eller överbryggas… Om jag ställer frågan; på vilket sätt arbetar du för att överbrygga såna skriftspråkliga skillnader som kan finnas mellan …

L3: Mellan olika elever?

Int: Nej, jag menar mellan gymnasiet och högskolan.

L3: Jag tycker jag kämpar ständigt med att få de till att försöka anamma det här mer formella… och så blir de ledsna och tycker vi får aldrig göra nånting roligt… aldrig skriva historier… utan att de… mer sakinformation, mer som de får skriva då, mer små miniprojekt som vi har, där de ska skriva utredande, där de ska skriva problemformulerande, där man inte ska skriva Jag, Jag, Jag hela tiden utan där man kanske till slutsats sen får lov att dra sina egna reflektioner om vad man kommit fram till. Jag tycker nog att vi tränar… och på idrottsprogrammet där jag jobbar nu, där har vi en … så vi börjar ju redan i ettan redan där alla lärare som har dem, så en vecka håller de på att jobba intensivt hela tiden med att skriva små, vi kallar det miniprojekt då. Och då jobbar de intensivt med det och sedan gör de det en gång i tvåan, ytterligare en gång och sen kommer det stora projektarbetet i trean. Så så jobbar vi med det strukturerat, det skulle man kunna göra mycket mer alltså, de, behovet är ju

oändligt. Jag skulle behöva träffa dem kanske, varje grupp då som skriver, och verkligen diskutera språket och så, men det hinner jag inte.

Int: alltså, ser du det som ett problem, att de, ja om jag tolkar det rätt här, att väldigt många inte verkar behärska eller förstå det här, vikten av ett formellt språk, ehh?

L3: ja för att man om sen tänker på, om man kallar det för, bloggspråket, det gör inte det heller lättare, för de tycker ju räcker att jag kan sitta såhär [skriver maskin med fingrarna mot bordet] och skriva och det är ju så otroligt informellt. De ser kanske inte behovet lika tydligt som jag gör. Nu generaliserar jag naturligtvis!

Int: Ja, naturligtvis, det är tillåtet …

L3: För det finns ju elever som gör det [ser behovet av ett formellt språk], och de hamnar ju på sina MVG, då här, men de som, de som, äh… står på sina G:n och kanske VG – och så, de förstår det inte riktigt, de tycker det är onödigt.

Int: Händer att du hänvisar direkt till högskola eller universitet i undervisningen, att du …? L3: Sällan, rätt sällan. Ibland till högskoleprovet, att man hänvisar till det, för att… högskolan är långt borta för dem, även om den inte är det i realiteten, så tycker de att det är avlägset. Int: Jag tänkte kanske mer till, om man säger att du skulle ta med något exempel på en facktext eller nånting …

L3: … som man har skrivit på högskolan? Int: ja precis.

L3: Nej, det har jag aldrig gjort, utan de texterna som de kommer i kontakt med det är populärvetenskapliga texter i så fall och sen om de kommer i kontakt via andra kurser, det vet jag faktiskt inte… eller om de hittar själva, när de gör sina små projekt. Men, stöter de på en för svår text då så hoppar ju över den. Men det kanske jag skulle göra! Haha …

Int: Jag bara ställer frågan … vi har en fråga som är ganska specifik, om skolan här och det är om det finns någon form av gemensam plan för, ehh, när man skriver formella texter, tex att här använder vi Harvardsystemet för hänvisningar osv?

L3: Det vi gör är att vi använder Harvardsystemet i ettan, och Oxfordsystemet i tvåan och sen får det själva välja i trean. Så de ska lära sig … och nu pratar jag utifrån mig och mitt arbetslag, så jag kan inte säga för hela skolan, men så gör vi.

Int: Det är nog det mest direkta svar jag fått på den frågan, det har tidigare mest … det känns som om det verkligen är upp till varje lärare …

L3: Vi gör så i arbetslaget då, men sen i svenska B, när de skriver nationellt prov i svenska B, då är det ju Harvardsystemet till viss del som man använder, så att jag har ju ibland funderat på att man skulle byta så att vi hade Oxford i ettan och Harvard i tvåan, för att sen läser de svenska B i trean och då kan de bli lite förvirrade vad de ska göra, när de skriver sitt nationella prov i svenska B.

Int: Det viktiga kanske är att man är konsekvent? L3: Precis! Och det säger vi ju också till dem.

Int: Skulle du kunna ge något exempel på, eller några exempel på hur du låter elever arbeta med tydligt språkutvecklande syfte, alltså om vi pratar om riktning mot formellt skrivande?

L3: Jag tror att jag … det är mycket med disposition och struktur som vi jobbar i ettan sen språkutvecklande … jag går ju inte in och petar … vi kan prata om stil, men att säga att först tar jag den övningen och sen den och sen den, det är svårt att säga. Utan mycket disposition och mycket stil, vilken stil man har när man skriver. Och sen i trean kan det bli mer att jag är mer konkret och visar på skillnaderna, framförallt i engelskan faktiskt, att man … man ska inte ha så mycket ”phrasal verbs”, tex ja, fler substantiv, som jag sa innan, och där är jag strukturerad och visar med övningar, så att de förstår : vad är ett formellt språk och vad är ett icke-formellt, att man har, när man har sammandragningar [som exempel] det är ett informellt språk och när man inte har det så är det ett mer formellt språk, alltså bara en liten del … men alltså många såna. Så att de själv kan lista en … det här kännetecknar en formell text och det här kännetecknar en informell text.

Int: Ehh… ska vi ta mer… följdfrågan då egentligen; hur kommer det sig att du lägger upp arbetet på just det sättet?

L3: Det är för att kurserna ligger så …

Int: men just den här strukturen som du pratar om, den har ingen annan nämnt, så …

L3: Men det beror på att jag har den här kursen CAE i engelska som alltså är en Cambridgekurs där man … där stor vikt ligger på formellt skrivande, de måste kunna skriva formellt, annars klarar de inte den här externa examen som de då gör, och sen tar jag ju med mig lite av det till svenskundervisningen, kommer jag att göra.

Int: Jag tror inte jag har hört talas om den där CAE …

L3: Nej det är en ganska avancerad kurs som man … alltså, vi har den som lokal kurs, och då får man ett betyg här, men sen kan man om man vill anmäla sig till en examen där det kommer examinatorer från England och bedömer dem och den går över hela världen samma datum varje år.

Int: ehh … sen har vi lite undringar här om själva språkinlärningen, vad du har för tankar om vad språkinlärning ska innefatta, ganska vag fråga, men om du får spåna lite fritt vad du menar att språkinlärning ska … vad ska finnas med?

L3: Alltså, jag tror ju att man lär sig språk genom att använda sitt språk, och att utsättas för mycket ny input då, så att olika typer av texter tex. Men sen tror jag att man lär sig skriva genom att skriva och få bra respons på sina texter. Och det är ju ett dilemma i skolan, för att jag som lärare kan ju inte ständigt ge respons till alla mina elever. Att få fungerande responsgrupper tycker jag är jättesvårt. För eleverna har svårt för att vara riktigt seriösa som responsgrupper, men man får ju kämpa vidare. Ehhh och sen vad var frågan igen?

Int: Ja, vad språkinlärning ska innefatta …

L3: Ja, alltså, med risk för att jag kanske säger emot mig själv, så tror jag egentligen inte att språkinlärning är så mycket att man kanske sitter och mer lär sig ”form” eller ”svåra ord” eller så, för jag tror att man lär sig ord i dess sammanhang, så att allting måste vara i ett sammanhang och ju mer det berör, desto mer lär du dig. Sen kan man kanske, om man väl nått en viss nivå, så att man själv som elev känner en väldig lust att nu vill jag verkligen anamma det formella språket, då kan det vara dags att komma in och säga: fler substantiv! Färre pronomen! Osv men man kan inte börja med det, för då knäcks de.

Int: Vi har lite grann tittat på det som man inom pedagogik kallar för de fyra F:n är du bekant med det?

L3: Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet!

Int: Precis, precis. Ehh, vad tänker du om de här olika sidorna av kunskap så at säga?

L3: Jo men det kan jag ställa upp på, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, och alltså, de samverkar ju, ja det ställer jag upp på. Och det var väl det jag sa när jag sa att det måste vara ett sammanhang, och du måste bli berörd och självklart ju mer du känner till från början, ju fler spår har du i hjärnan, desto mer kan du ta till dig, osv, så att … De som inte är så förtrogna med nånting, de måste ju först utsättas för … påverkan är fel ord, men de måste utsättas för texter som gör dem intresserade, så att de då kan känna att jamen, det här kanske är nånting för mig också.

Int: Jag har märkt att de här, om vi tittar på framför allt färdighet och förståelse som två sidor, och de är uppenbarligen inte entydiga begrepp, alla tolkar dem lite olika. Jag skulle vilja veta, om vi tar de två här, med färdighet, vad lägger du in i det begreppet?

L3: Färdigheter lägger jag i det jag producerar, det jag kan få fram med min egen färdighet när jag använder handen eller pennan, det menar jag är en färdighet när vi nu pratar om skriftlig produktion, ehhh… och så förståelse sa du?

Int: Ja

L3: Du menar om de förstår vad de gör när de skriver? Int: Jag undrar lite grann vad du tänker om begreppen

L3: Vad har jag tänkt? Jag har inte tänkt på begreppen i kombination med skriftlig produktion, men förståelse … jag tror i och för sig att man kan ha god färdighet utan att ha förståelse, när man skriver, man behöver inte kunna verbalt analysera vad man gör och då har man kanske inte förstått den mer formella processen, men man har färdigheten. Säger jag då såhär spontant.

Int: ja det är lite sånt vi är ute efter också, vad man associerar till, för just det att de … ibland i kurslitteratur används begreppen nästan slentrianmässigt och knappt definieras och det är därför vi undrar lite hur lärare som jobbar med det här ser på begreppen.

Om vi går vidare här: om man tittar på den skriftspråkliga nivån, om man tar generellt. Som sagt så verkar det finnas ett glapp mellan de här två stadierna gymnasiet och högskolan. Sen undrar vi lite grann hur mycket du som lärare är beredd att anpassa dig till en klass´ genomsnittsnivå, om man säger.

L3: Du måste anpassa dig annars når du inte fram och då blir det kaos i klassrummet. Så du måste möta gruppen där den är och börja där. Sen är det ju en otrolig spridning i alla grupper och tyvärr blir det så att då lägger man sig i mitten, ungefär, och sen kan man försöka … man skickar de svagaste till någon form av hjälp och de riktigt starka kanske man försöker ge något extra, men du måste anpassa dig. Här har vi ganska duktiga elever på Polhemskolan, men jag har ju även jobbat många år på tex barn- och fritidsprogram där man har svaga elever. Så, nä, behöver de gå igenom när man ska sätta stor bokstav och punkt, s får man börja där.

Int: och ändå är ju kärnämnena formellt sett likvärdiga i alla kurser, hur ser du på det?

L3: De har inte samma undervisning i svenska A, på tex olika program, men det är inte fel, tycker inte jag, alltså de ska nå vissa mål och man ser ju det i betygsstatistiken att vissa program når inte så högt betygsmässigt som andra program Och där blir ju också skillnaden sen på högskolan självklart, och högskolan får ju in fler och fler , även de som tidigare inte

började på högskolan, så det är säkert därför också som det är en sån väldig skillnad i deras, eller diskrepans mellan skrivandet.

Int: Och det visar sig också i betygsystemet om man tänker på det här att ett G kanske representerar olika saker , beroende på var man fått det? Skulle du vilja utveckla dina tankar om det lite?

L3: Det har vi diskuterat mycket, men jag kan ju bara prata utifrån mig själv, och då skulle jag nog vilja påstå att eftersom jag nu har mycket erfarenhet, så är ett G ett G, oberoende av vilket prg man går på ehh.. men det är ju jättesvårt om man som ny lärare hamnar på en viss typ av skola, då per automatik så blir det ju att man kanske vill använda hela betygskalan på den elevgruppen, men det gör inte jag. Längre. Jag kanske gjorde det i början, men då hade vi ett annat betygsystem. Men jag sätter ju mycket färre G och IG än vad jag gjorde för tio år sedan, på barn- och fritidsprogrammet Jag sätter fler MVG idag. Men jag hade elever på barn och fritid som fick MVG, men jag försöker komma ihåg det de gjorde när jag nu sätter betyg här. På nåt sätt handlar det om att man måste ha med sig hela spännvidden av elever, när man sätter betyg, men det är jättesvårt.

Int: Är det risk att det blir inflation om man går efter betygskriterierna i styrdokumenten? L3: Ja för de är alldeles för flummiga! Alldeles för flummiga! Jag tycker synd om eleverna, nu sticker jag ut hakan här, men jag tycker synd om eleverna som ska behöva läsa de här kriterierna och då kan inte förstå dem för det första, och vi försöker konkretisera dem, men då kan det bli så väldigt … form… de kanske då tycker att vi baserar det på formalia, för det är enkelt. Det kan man peka på att: kan du inte göra en källhänvisning, så kan du inte få ett VG, medans deras textproduktion kanske egentligen är bra.

Jag tycker det är skrämmande egentligen att vi på varje skola ska sitta och konkretisera betygskriterierna. Sen förstår jag att om de skulle vara mer konkreta så hade vi fått … så hade blivit mer styrda … men de behöver vara konkreta. Jag har läst några förfärliga avarter, jag tror det var i turism, där ett MVG bara krävde att man var intresserad och positiv och då blev jag arg!

Int: Är det något mer allmänt du skulle vilja säga om språkutveckling om man säger riktat mot högskolestudier?

L3: Ja det skulle väl vara att jag tror att viljan finns säker hos många lärare att man skulle vilja satsa mer och så vidare, men att utbildningen planeras i samråd med eleverna, jag säger inte att eleverna inte vill ha det, men eleverna behöver också väckas väldigt mycket och det är inte säkert att … ehh… det är ju rätt så jobbigt att behöva kämpa med sitt språk så det är ju lite tungt, men arbetar i motvind. Det är inte lätt att hamna rätt mot varje individ.

Int: Jag tänker också på det här med att varje program formellt är studieförberedande, vad tänker du om det?

L3: Det är de inte. Alltså, formellt sett är de det, men i realiteten är de det inte. För att de eleverna som ska läsa vidare på högskolan, 99,9% av dem går ju på de tre NV, T och SP. Och sen om man ska bli byggare då går man bygg och då räknar man inte med att gå på högskola så småningom.