Följande rader står i kristna friskolan Sörgårdens informationsfolder, där man kan läsa om Europakonventionens syn på friskolor.
”Enligt Europakonventionen så har föräldrar själva rätt att välja skola och un-dervisning till sitt barn som överensstämmer med deras religiösa och filosofiska övertygelse. Även FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 26:3 säger att ‘Rätten att välja undervisning, som skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar’. Det finns idag ca 500 friskolor i Sverige, varav ca 50 är kristna. Ca 2 % av Sveriges grundskoleelever går i en friskola.” (Enligt
kristna friskolan Sörgårdens eget informationsblad.)
8.1 Gävles kristna skola - Sörgården
I Gävle kommun finns det idag en kristen friskola, och det är Livets Ords skola. Man har 17 elever i årskurserna 1-6, och två lärare anställda. (Uppgifterna gäller februari 1998) Knappt hälften av eleverna är utan församlingsanknytning, och några av barnen kommer från icke-kristna hem. Det enda som skiljer skolan från andra, är att man har en timme kristendom i veckan. Livets Ords föräldraförening driver skolan, och Bengt Nordström, pastor i försam-lingen, betonar föräldrarnas stora engagemang och inflytande, han ser det som en självklarhet att det i ett demokratiskt land ska finnas valmöjligheter vad gäller barnens skolgång. Då detta inte alltid ses som självklart, anser han Sverige vara underutvecklat på det området. (Intervju med Bengt i februari 1998)
Kristna skolan Sörgården vill enligt deras egen informationsfolder presentera sig på följande sätt:
”Kristna skolan Sörgården är en fristående grundskola som är öppen för alla. Skolan är byggd på en kristen värdegrund och livssyn. Skolan står under överin-seende och är godkänd av Skolverket, samt följer den allmänna läroplanen (Lpo 94). Enligt denna har varje skola (fri eller kommunal) rätt att välja område man vill profilera sig på, vi har då valt Kristendomskunskap.
Med Bibeln som rättesnöre arbetar skolan också för att forma samhällsmedbor-gare som på ett oegoistiskt sätt kan använda sig av den kunskap de inhämtat och påverka sin omgivning positivt. En kristen skola stärker inte bara demokratin utan är också en grundsten i det demokratiska samhället; religionsfriheten.
Sedan skolans start hösten -96, arbetar vi åldersblandat och individualiserar un-dervisningen. Varje elev får lära på sin egen nivå. Eleverna får tidigt ta ansvar och planera delar av sitt arbete, ett ansvar som växer med åren. Vi använder oss av ett arbetssätt, där eleven får utveckla sin förmåga till att söka och själv ta till sig kunskap. Genom att sätta individuella mål för varje elev, vill vi hjälpa varje elev att nå till den potential varje enskilt barn har. En annan viktig del i undervisningen är att träna förmågan att arbeta och fungera i grupp.
Skolan drivs av Församlingen Livets ord o Gefles föräldraförening. I och med att skolan är i ett uppbyggnadsskede där mycket frivillig kraft behövs är föräldrarnas
engagemang en viktig del, som också ger dem en unik möjlighet att påverka sitt barns skolsituation.” (Enligt kristna friskolan Sörgårdens eget informationsblad.)
8.2 Målsättning för kristna skolan Sörgården
I samma informationsfolder, står följande fem punkter, om målsättningen för kristna skolan Sörgården.
1. ”Att fostra och utveckla barn och ungdom in i en genuin kristen tro grundad på Bibeln
som Guds ord.
2. Att utveckla elevernas kunskapsmässigt, intellektuellt, emotionellt och socialt till att bli
medvetna, ansvariga och självständiga medborgare i dagens Sverige. Eleverna skall stimuleras till engagemang, förståelse och samarbetsförmåga i ett demokratiskt sam-hälle.
3. Att stimulera eleverna andligt, intellektuellt och fysiskt för att utveckla den potential
varje enskild elev har, så att deras karaktär och deras livsmål gör dem till ansvarsfulla, initiativrika och harmoniska människor med ett aktivt, positivt inflytande på sin om-givning och samhället.
4. Skolan skall verka för att utveckla hos eleverna Bibliska karaktärsdrag såsom ärlighet,
arbetsamhet, initiativförmåga, osjälviskhet, disciplin, uthållighet samt medmänsklighet och internationellt ansvar. Allt detta från den nivå den enskilde eleven befinner sig på, för att undvika egoistiskt beteende såsom avundsjuka och felaktig konkurrensanda.
5. Skolan skall följa gällande normer för grundskolan till väsentlig del samt utarbeta och
förbättra läromedel med hög kunskapsnivå.” (Enligt kristna friskolan Sörgårdens eget
informationsblad.)
8.3 Ordningsregler för kristna skolan Sörgården
Informationsfoldern från Sörgården, innehåller även specifika ordningsregler, som eleverna bör följa.
1. ”Öppna dörrarna, hälsa på morgonen på skolans personal. Vara artiga, inte bara
i skolan, utan även på bussarna osv. Inte tränga sig före, stå i kö. Ej reta varandra med öknamn och tilltal, svära osv. Eller stöta ut någon kamrat. Ej svara emot på ett oförskämt sätt.
Åtgärd: Rapport till klassföreståndaren, sedan samtal med elev och eleven får visa att han/hon kan bättra sig.
2. Laga och iordningställa trasigt material med egen kraft eller föräldrars hjälp.
Trasiga böcker ersattes. Eleven får 1 linjal/stadium, 4 pennor och 2 sudd/termin. Eleven har omslag på böckerna. Idrottskläder och ytterkläder skall märkas. I korridoren skall det vara ordning på skor, jackor, mössor och vantar. Leriga skor och stövlar avtorkas noga. Idrottsläraren kollar duschrummen. Om en elev glömmer böcker i hög frekvens, ex 3 ggr/mån, så innebär det samtal med för-äldrarna. Förstörd skolans egendom ersattes med max 200:-.
3. Vid för sen ankomst, där förälder är inblandad, skall kontakt tas med föräldern
(eller den vuxne det gäller).
4. Normal samtalston i korridorerna gäller för eleverna, samt att gå lugnt och tyst
till och från lektioner och samlingar. Korridoren är inget uppehållsrum och därför skall ej eleverna vara där någon längre tid.
5. Vara utomhus på rasterna, men vid otjänlig väderlek vara i klassrummet. Den
lärare som har haft eller skall ha undervisning har tillsynen över ’sina’ barn. Ler- och stenkastning är ej tillåten. Ej heller boxning, brottningsgrepp eller liknande våldsamma lekar är tillåtna. Ej tillåtet att ta med våldsleksaker eller liknande leksaker av negativ karaktär till skolan. Snöbollskastning får ske på anvisat område och bara där.
6. Godis får ej ätas på skolans område under skoltid. Lärare förvarar elevens godis
tills skoldagen är slut. Användandet av tobaksvaror resulterar i omedelbar för-äldrakontakt.
7. Eleven får ej handla i någon affär utan lärares tillstånd under skoltid.” (Enligt kristna friskolan Sörgårdens eget informationsblad.)
8.4 Mobbningsplan för Sörgården
Den går ut på att Kristna Skolan Sörgården har ”nolltolerans”, d.v.s. tar tag i minsta indikation till negativ inställning mellan eleverna, samarbete med hemmet så snart behov finns, samt återuppföljning. (Enligt kristna friskolan Sörgårdens eget informationsblad.)
8.5 Intervjusvaren
De elever jag har intervjuat har alla en åsikt om kristen friskola. En del av dem vill gå i en sådan, medan andra aldrig skulle tänka tanken att flytta till en kristen friskola. Den elev som starkast har en uttalat positiv inställning till att gå i en kristen friskola är en elev som betonar det positiva i att bara ha kristna kompisar runt sig i skolvardagen.
”Ja, det skulle ha varit ganska skönt att gå i en kristen skola. Då hade man fått många kristna kompisar.” (Anna, flicka i 6:an)
Föräldrarna till Anna, har även de en uttalat positiv syn på kristna friskolor, de enda hindret för dem att inte placera Anna i en kristen friskola, var just avsaknaden av en bra kristen friskola, då Anna skulle börja skolan.
”Jag tycker att det skulle ha varit bra. Om det hade funnits någon bra friskola när vårt barn skulle börja skolan. Då hade det känts väldigt bra.” (Förälder till Anna)
En av eleverna har periodvis haft en önskan att gå i en kristen friskola. Det var under den tiden då det kändes väldigt jobbigt att vara kristen i en vanlig skola.
”… Jo, jag hade ju en period i mitt liv då jag inte levde så nära Gud, men ändå funderade mycket på kristen tro. Under den perioden kändes det som om allt skulle vara så mycket enklare om jag hade gått i en kristen friskola. Då kändes det som att det var så jobbigt att berätta för alla klasskompisar om min kristna bakgrund, och
det hade jag ju sluppit i en klass med bara kristna kompisar. Men när jag kom tillbaka till Gud och min kristna tro, då förstod jag att det var mycket bättre att gå i en vanlig skola. Där jag kan prata med mina vänner om min tro, berätta för dem om Gud. Det finns också en risk att man blir isolerad om man går i en kristen friskola.” (Lotta, flicka i 9:an)
De elever som är osäkra på sin inställning till kristna friskolor och de som är helt emot friskolor, lyfter ofta fram argument, som att det är viktigt att träffa icke kristna människor.
”… Någon gång kanske man har tänkt tanken, men jag har aldrig haft några se-riösa funderingar på det. Man ska ju var bland de okristna, när ska jag annars träffa dem? Jag träffar ju så många kristna i alla fall annars.” (Sofia, flicka 9:an)
8.6 Diskussion
I Gävle finns det idag som jag tidigare nämnt en kristen friskola. Livets ords kristna friskola. Det finns alltså inget stort utbud av kristna friskolor i Gävle kommun. En del av mina inter-vjuade föräldrar kunde tänka sig att ha placerat sitt barn i en kristen friskola, bara det hade funnits någon sådan, då det var dags för barnet att börja skolan.
En del av mina intervjuade elever har under en viss period av deras skolgång haft en önskan om att få gå i en kristen friskola. Det har varit under perioder då den kristna tron inte känts så självklar. Då har det varit jobbigt att stå för sin tro, i en klass med bara icke kristna klasskom-pisar. Men när tron har vuxit och eleven har en bra relation till Gud, har problemen försvunnit. Jag tror att det kan vara både jobbigt men samtidigt nyttigt för den kristna eleven att gå i en vanlig skola. Som kristen elev tvingas du till ett personligt ställningstagande för din tro, för att orka stå för den i diskussioner etc. Jag anser att det gör att tron, men också personligheten stärks och stabiliseras. En utveckling som kanske inte är lika självklar i en kristen friskola.
Förklaringen till varför de flesta av mina intervjuade elever inte vill gå i en kristen friskola, ligger nog mycket i att de kristna eleverna helt enkelt även vill vara med vänner som inte är kristna. Det finns även en risk att den kristna eleven blir isolerad från omvärlden i en kristen skola. Barnet umgås då bara med kristna människor under största delen av deras vardag. Det finns nog en fara att det hela leder till att barnet lever i en kristen subkultur.
Frågan är då, behövs den kristna friskolan? Mitt personliga svar blir att den behövs. Barn och föräldrar har rätt till en valfrihet när det gäller barnets skolgång. Den kristna friskolan har många ingredienser som den vanliga skolan har tappat mycket av idag. Kristna skolan Sör-gården, är en skola grundad på den kristna tron.
”Kristna skolan Sörgården är en fristående grundskola som är öppen för alla. Skolan är byggd på en kristen värdegrund och livssyn.” (Ur Sörgårdens eget in-formationsmaterial)
Här är det intressant att jämföra med Lpo 94;
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta
ge-nom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (sid. 5)
Går det att enligt Lpo 94 förena den etik som förvaltas av kristen tro och den som förvaltats av västerländsk humanism? Är det inte så att kristen tro och humanism i vissa avseenden är lite av varandras motpoler? Då en viss del av humanismen hyllar och upphöjer människan som en viss form av gud. Är det så att det är den västerländska humanismen, som istället helt och hållet idag råder över och styr den svenska skolan? Det där med kristen etik, kanske bara är en kvarleva från svunna tider? Något som idag bara finns teoretiskt men inte praktiskt? Kan det vara en orsak till att den kristna elevens ideologi och tankar idag inte alltid får en självklar plats i klassrummet?