Kritik mot studien

I detta avsnitt belyser vi framför allt det vi har gjort för att minimera de problem som har att göra med undersökningens reliabilitet (giltighet) och validitet (trovärdighet) (Hartman 2004).

4.5.1 Validitet

Begreppet validitet handlar om att mätmetoden mäter det som det avser att mäta det vill säga är de slutsatser som dras i undersökningen sanna. För att en studie ska ha en hög validitet så ska studien generera information som är viktiga för forskningsområdet. Samtidigt som det är svårt att avgöra om en mätmetod har hög validitet är det ett väldigt viktigt krav på en

undersökning (Ibid).

I och med att vi valt kvalitativ metod så kan vi inte mäta resultatet på samma sätt som i en kvantitativ undersökning (Patel & Davidson 2003). I stället är det vår kompetens,

förförståelse, erfarenhet och bakgrund som påverkar forskningsprocessen. Resultaten påverkas i viss mån av dessa faktorer (Kvale 1997). Men i och med att vi också använde enkäter så får vår undersökning ett inslag av kvantitativ metod. En faktor som då kan påverka validiteten är urvalets storlek. Samtidigt som ett litet urval är lätthanterligt har det också sina nackdelar. Framför allt handlar det om att det är svårt att dra slutsatser från ett litet urval (Hartman 2004). Ett annat problem som kan uppstå när det gäller validiteten är att man inte får tag på rätt respondenter det vill säga i vårt fall att de inte haft utvecklingssamtal. Även när forskaren ska analysera intervjuerna kan det uppstå problem med validiteten. Det finns alltid risk att forskaren tolkar materialet på sitt eget sätt och sedan förmedlar detta till läsaren som fakta (Kvale 1997). För att validiteten ska bli så hög som möjligt har varje respondent fått läsa igenom sin intervju för att kontrollera att vi korrekt återgivit deras ord. Vi har också lagt ner tid på att hitta lämpliga respondenter, som vi ansåg ha erfarenhet av utvecklingssamtal.Vi hoppas att sannolikheten för detta ökar genom att vi tagit hänsyn till de aspekter som Ejvegård (1993) tar upp och framför allt att det är respondenterna som sitter inne med förstahandskunskap om ämnet.

4.5.2 Reliabilitet

Begreppet reliabilitet handlar om hur tillförligt mätinstrumentet är och om mätinstrumentet kan stå emot slumpmässiga faktorer. Finns det en hög reliabilitet överensstämmer olika mätningar med samma metod (Hartman 2004). För att inte vårt upplägg skulle påverka respondenterna har vi under intervjun strävat efter att agera på ett så neutralt och

professionellt sätt som möjligt. För att inte miljön skulle vara något störande moment under intervjun har vi försökt se till att intervjuerna ägt rum i naturliga miljöer och utan störande inslag. Detta anser vi oss ha nått genom att ha valt ett grupprum där vi varit för oss själva.

Vi har dokumenterat intervjuerna och skrivit ner dem i direkt anslutning till intervjutillfället. Men det finns alltid risk att man slarvar när man skriver rent intervjuer (Jacobsen 2002). Genom att vi spelat in intervjuerna och sedan renskrivit dem och att vi kunnat ställa klargörande frågor hoppas vi att vi kunnat minska denna risk.

4.6 Etiska överväganden

När det gäller humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning ställer Vetenskapsrådet fyra etiska krav på en undersökning. Dessa är: informationskravet, samtyckekravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Vår strävan har varit att uppfylla kraven och vi uppfyllde informationskravet i och med att vi informerade våra respondenter om att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde hoppa av undersökningen. Konfidentialitetskravet gäller tystnadsplikten och denna uppfyllde vi också då vi bedömer att ingen utomstående kan identifiera respondenterna. I och med att uppgifterna endast får användas för forskningsändamål uppfyller vi också

nyttjandekravet. Däremot uppfyllde vi inte helt och hållet samtyckekravet eftersom vi inte skaffade oss målsmans samtycke när vi lät sexton- sjuttonåringar vara med i vår

undersökning. Vetenskapsrådet skriver att målsmans samtycke bara behöver införskaffas om det är etiskt känsliga frågor som ställs. Vi bedömde det som att det inte vara något känsligt ämne som vi studerar (Vetenskapsrådet 2002).

4.7 Arbetsgång

Vi påbörjade vårt examensarbete med att genomföra en litteraturstudie om utvecklingssamtal. Vi ville få en uppfattning om hur problemområdet uppfattades i litteraturen och ta fram material till vår undersökning. Litteraturen bestod av avhandlingar, böcker och vetenskapliga artiklar. Efter att vi gått igenom litteraturen formulerade vi våra instrument och därefter genomförde vi pilotstudierna. Efter att ha gjort de nödvändiga korrigeringarna av instrumenten genomförde vi själva undersökningen i maj och juni 2007. Efter att undersökningen var avslutad sammanställde vi resultatet och analyserade slutligen våra resultat.

5. RESULTAT

Efter att vi nu beskrivit vår metod och hur vi samlade in materialet ska vi övergå till att presentera resultatet av vår undersökning. När vi ska redovisa vårt resultat har vi valt att använda oss av ett horisontalt kategorisystem. Detta innebär att vi betraktar de enskilda kategorierna som jämbördiga det vill säga det är ingen som är viktigare än de andra (Uljens 1998). I detta avsnitt kommer vi att presentera resultatet av våra enkäter och intervjuer.

5.1 Resultatredovisning

Vårt syfte med arbetet var att få en förståelse för hur utvecklingssamtalet upplevs av elever och lärare. Efter att vi bearbetat enkäterna och intervjuerna har vi kategoriserat elevernas och lärarnas bild av utvecklingssamtalet i tre grupper: ”Syftet med utvecklingssamtal”, ”Uppfylls syftet med utvecklingssamtalet” och ”Ett lärande samtal”. Vi har presenterat eleverna och lärarnas syn var för sig och vi redovisar citat för att förstärka redovisningen.