9.4 Bebyggelse, byggnader och kulturarv
9.4.2 Kulturarv
För att bygga upp kunskap om klimatförändringar och kulturarv krävs mer studier. Metoder för att övervaka kulturarv långsiktigt behöver utvecklas. Tillgängliga
databaser om kulturarvsinformation exempelvis om byggnader och fornlämningar kan användas i större grad i klimatanpassningsarbete. Samma gäller för arkiv- och
kunskapssamlingar om historiska händelser. Information om kulturarv bör även inkluderas i verktyg och andra myndigheters arbete med klimatförändringar, t.ex. i länsstyrelsernas klimatanpassningsplaner och risk- och sårbarhetsanalyser.
Förslag 9:6 Boverket får i uppdrag att utreda byggnaders påverkan av
klimatförändringar och se över bygg- och ändringsregler så de anpassas till
förändrade klimatförutsättningar.
Förslag 9:7 Boverket får tillsammans med Nationellt kunskapscentrum för
klimatanpassning i uppdrag att,ta fram material för samt genomföra
informationssatsningar riktade till hela kedjan av aktörer från politiker till
fastighetsägare med syfte att tydliggöra risker, möjligheter till klimatanpassning i
bebyggd miljö, samt olika aktörers ansvar. Möjligheten att vidareutveckla konceptet
från VisAdapt
TMmed interaktiv visualisering bör undersökas.
Uppdraget bör ske i samråd med övriga relevanta nationella myndigheter,
länsstyrelser, kommuner samt relevanta branschorganisationer som Svensk
Försäkring, Fastighetsägarna, Sveriges Byggindustrier och Svenskt Vatten
175 Ett varmare och fuktigare klimat i Sverige innebär att det materiella kulturarvet, såväl
byggnader som föremål, utsätts för nya risker. Befintliga skademekanismer, både biologiska och kemiska, får ett snabbare förlopp och det kan komma nya typer av risker, till exempel
skadeinsekter.
Många historiska byggnader, platser och landskap har redan upplevt och överlevt stora
klimatförändringar i det förflutna och kan visa motståndskraft inför framtida klimatförändringar. Andra delar av kulturmiljön kan komma att utsättas för fara orsakad av effekterna av framtida klimatförändringar. Skadorna kan bli omfattande utan åtgärder för begränsning av ytterligare klimatförändringar eller anpassning till ett förändrat klimat. De kulturella, sociala och ekonomiska fördelar som kulturmiljön tillhandahåller kommer också att gå förlorade.
Kulturarvet är en resurs som inte är förnybar och risken för förlust av kulturvärden bör alltid tas i beaktande när anpassnings- och begränsningsåtgärder planeras och utförs.
Budskap från Klimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och såbarhetsutredningen konstaterade att det materiella kulturarvet (historiska lämningar, arkiv- och föremålssamlingar, samt kulturmiljöer och kulturlandskap) kan påverkas av klimatförändringar, samt att kulturarvet under markytan påverkas av effekterna från
klimatförändringarna. Det lyftes fram att för den äldre kulturhistoriska bebyggelsen kan ökad fuktinträngning (till exempel på grund av högre genomsnittlig luftfuktighet, mer slagregn och översvämningar) medföra ett accelererat åldrande och påskyndade vittringsprocesser. Det tillkommer även andra faktorer, exempelvis att vind kan förorsaka blottläggning av förhistoriska gravar och kulturlager i rotvältor och dylikt. Det påpekades att ett historiskt perspektiv krävs i analyser av ras, skred och erosion, samt i analyser av naturmiljön som vindfällning, ökat trädbestånd och odlingsmetoder, inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar samt utbyggd vindkraft, bebyggelse vid fysisk planering och översvämningsrisker, den ökade skadegörelsen på kulturarvet i form av skadeinsekter, påväxt, salthaltig luft etc.
Vad har skett sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen?
Riksantikvarieämbetet fick inget särskilt uppdrag efter Klimat- och sårbarhetsutredningen, men flera samarbeten och projekt har genomförts och ny kunskap har inhämtats inom ramen för myndighetens ordinarie uppdrag.
Riksantikvarieämbetet har tagit på sig rollen som nod för kulturmiljösektorn, men det är inte känt och förankrat bland alla relevanta aktörer. Arbetet med en anpassningsstrategi är i princip avslutat och samarbete med andra aktörer är initierat. Fokus har dock varit på bebyggelse, inte hela kulturmiljöområdet (fornlämningar, landskap, arkiv och andra samlingar etc.).
Under 2014 har myndigheten arbetat med att ta fram en nationell handlingsplan för klimatanpassning och energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Myndighetens handlingsplan är en fortsättning på förstudien och kommer att färdigställas 2015. En delstudie redovisar skyddad bebyggelse och kulturlandskap, över hela landet, vid olika klimatscenarier. Studien bygger på data från flera myndigheter, bland annat klimatdata från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och information från Bebyggelseregistret, BeBR, som är ett nationellt informationssystem med information om det byggda kulturarvet. Studien kommer att få en regional fördjupning och utveckling i ett samarbete med bland annat Länsstyrelsen Västra Götaland 2015.
I länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete finns goda exempel där kulturmiljöperspektivet belysts, till exempel från Skåne, Värmland431 och Västra Götaland. Även skriften
431 Länsstyrelsen i Värmland, 2012. Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland -
anpassning genom förebyggande underhåll
http://www.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och- energi/Klimatanpassning%20och%20kulturhistorisk%20bebyggelse.pdf
176
Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelserna 432 innehåller verktyg för att identifiera konsekvenser av klimatförändringar för kulturhistorisk bebyggelse, samt
beskriver möjliga åtgärder.
Medvetenheten om klimatanpassning varierar mellan kulturarvsinstitutionerna i Sverige. Museer har uppmärksammat frågan i olika utställningar. En förstudie med avseende på klimat- och miljöförändringarnas inverkan på kulturarv genomfördes 2012 om risker för kulturarv, identifiering av internationella och nationella aktörer, samt om befintligt samarbete runt
klimatanpassning av kulturarv.433 Följande risker definierades som viktiga att inkludera i fortsatt arbete:
Ras och skred: Ökade havsnivåer och ökad nederbörd innebär ökad risk för ras och skred. Både själva skredet och åtgärder för att förhindra skred kan komma att påverka kulturarv, inte minst vid stora projekt, som till exempel genomförande av
klimatanpassningsinsatser som minskar skredrisken i Göta älvdalen.
Översvämningar: Ökad nederbörd innebär större risk för översvämning. Såväl
översvämningar som åtgärder för att förhindra översvämningar kan påverka kulturarv. Implementering av Översvämningsdirektivet, samt förändringar av vattentappning i Mälaren och Vänern är exempel på processer som kan komma att påverka kulturarv. Extrem nederbörd: Stora och plötsliga vattenmängder kan leda till översvämningar. Stor
risk finns att dagvattenledningar och asfalterade ytor samt vattenledningssystem på fastigheter inte klarar att forsla bort vattnet, vilket leder till fukt-och mögelskador. Mer växtlighet: Ökad fukt, regnigare vintrar och varmare luft leder till längre
växtsäsong och mer växtlighet vilket påverkar det visuella intrycket av ett landskap och försvårar ett traditionellt brukande. Ökad växtlighet runt och på en byggnad kan leda till skador.
Skadedjur: Ökad temperatur innebär fler reproduktionscykler och ökad utbredning av de idag aktiva skadedjuren, till exempel skadeinsekter som angriper byggnader och skapar stora problem. Kommer det in nya arter, som vi inte har några metoder för bekämpning av och de nya arterna inte balanseras av andra arter, kan de snabbt orsaka stora skador. Mögel och svamp: Ökad temperatur, fukt, smuts och ökad nederbörd innebär en mer
gynnsam miljö för mögel- och svamptillväxt. Inom Svenska kyrkan har man uppmärksammat problem med mögel under de senaste åren.
Uppdaterat kunskapsläge och förslag på ytterligare åtgärder Samverkan
Enligt kulturmiljölagens portalparagraf är kulturarvet allas gemensamma ansvar. Denna tanke omsätts i den så kallade aspektpolitiken, som innebär att kulturarvet ska genomsyra alla samhällsområden och att alla myndigheter oavsett inriktning ska värna kulturarvet. Därför är myndighetssamverkan och gemensamma insatser, kring hur ett klimatanpassningsarbete kan utföras i vår bebyggelse utan att kulturhistoriska värden går förlorade, av största vikt. Riksantikvarieämbetet bör få i uppdrag att samordna nationellt arbetet inom
kulturmiljöområdet. Det bör ske inom ramen för etablerande av ett Kompetenscentrum för kulturmiljö i ett förändrat klimat (förslag 13.4.1).
432 Länsstyrelserna, 2012. Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelserna
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/klimatanpassnin g-fysisk-planering.pdf
433 Riksantikvarieämbetet, 2014. Klimat-och miljöförändringarnas inverkan på kulturarv. En förstudie.
177 Riksantikvarieämbetet ser ett behov av att kulturarv integreras mer i arbetet med
klimatanpassning på lokal och regional nivå, än vad som sker idag och kan själva bidra med kunskap och vägledning om hur kulturarv kan inkluderas.
Vid samverkan med andra myndigheter och organisationer har digitaliserad information (GIS- skikt) med lokalisering och värdering av kulturarv efterfrågats. Dessa önskemål har delvis kunnat uppfyllas genom Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, FMIS434 och Bebyggelseregistret, BeBR435 samt från länsstyrelsernas samlade GIS-data för kulturhistoriska värden. Informationen har använts vid arbete med riskanalyser, samt för att bidra med väl underbyggda argument för klimatanpassningsåtgärder med hänsyn till kulturarvet, till exempel inom Göta älv-utredningen och vid implementering av Översvämningsdirektivet. De nationella systemen för kulturarvsinformation saknar dock uppgifter om väsentliga kulturhistoriska miljöer, såsom musei- arkiv- och bibliotekssamlingar. Digital information för kulturhistorisk bebyggelse och värdefulla kulturmiljöer som är utpekade av kommunerna saknas också för många delar av landet.
Viktig information om kulturarv, som kan användas exempelvis vid fysisk planering, finns också på regional och kommunal nivå men allt är inte tillgängligt eller digitaliserat.
Informationen är av vital betydelse för att öka medvetandet om problematiken, till exempel från tidigare händelser och göra bättre klimatanpassningsåtgärder för framtiden.
Kunskap som finns, men som ofta glöms bort är exempelvis arkiv och samlingar, som
innehåller bilder och filmer om tidigare ras, skred, översvämningar etc. Kulturarvet är en resurs för att hämta kunskap ur historien. Denna typ av kunskap är värdefull för lokalisering av riskområden. Behovet av att öka tillgång till digitaliserade arkiv och kunskapssamlingar om historiska klimatrelaterade händelser diskuteras i kapitel 11.7.
Kunskapen om klimatanpassning av kulturarv behöver ökas och spridas internt inom kulturarvssektorn och till andra sektorer. Förvaltare av kulturarv behöver verktyg och information om samt handledning i hur de ska förebygga risker och upptäcka skador tidigt. Information om klimatanpassning i vård- och underhållsplaner för kulturmiljöer är exempel på verktyg. Egenkontroll och förebyggande arbete gör att man kan undvika ökade kostnader för problem orsakade av fukt och vatten, exempelvis sanering av mögel och skadeinsekter. Lättillgänglig kunskap om klimatförändringar och kulturarv för förvaltare har tagits fram av bland annat English Heritage436. Att information finns lätt tillgänglig och på svenska är viktigt. Vårda väl (informationsblad) och handledningar för riskanalyser till kulturarvsförvaltare är exempel på material som behöver utvecklas. Riksantikvarieämbetet kommer under 2015 att anordna ett klimatforum med tema Byggd kulturmiljö för länsstyrelsernas energi- och
klimatsamordnare och kulturmiljöhandläggare med flera. Forumet är tänkt att etableras som ett årligt evenemang. Det diskuteras även i kapitel 13.2 (Kunskapsförsörjning från
sektorsmyndigheter). Riksantikvarieämbetet planerar att göra en behovskartering av kompetens och kunskap inför ett centrum kring klimatanpassning för kulturmiljöområdet. Behoven skall definieras av berörda myndigheter i samråd med Nationellt kunskapscentrum för
klimatanpassning vid SMHI. Det diskuteras i kapitel 13.4.1 (Kompetenscentrum för kulturmiljö i ett förändrat klimat). Behovskarteringen är en av aktiviteterna som föreslås i den preliminära handlingsplanen. Viss del av karteringen ryms inom befintliga medel. För
kommunikationsinsatser riktade mot privatpersoner respektive kommunala handläggare krävs resurser utöver befintliga anslag. Förebilder är English Heritage webbportal Climate Change &
Your Home437 och Klimatkommune Norge438.
434 Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem – FMIS.
http://www.raa.se/app/uploads/2014/02/FMIS-bakgrund-2.0.pdf
435
Bebyggelseregistret BeBR http://www.raa.se/hitta-information/bebyggelseregistret/
436 http://www.english-heritage.org.uk/ 437
English Heritage. Climate Change and your home. http://www.climatechangeandyourhome.org.uk/live/
438
178
Det finns befintliga verktyg som kan utvecklas till att omfatta kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. VisAdaptTM 439 ger råd om klimatanpassningsåtgärder till fastighetsägare. Detta skulle kunna utökas till att omfatta information och råd specifikt anpassade för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Samhällsekonomiska kostnadsanalyser för förlust av kulturvärden
Ett deluppdrag inom Statens geotekniska instituts Göta älv-utredning rörde värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till för ett kulturarv, med fokus på byggnader,
kulturlandskap och fornlämningar440. Målet med studien var att hitta metoder för att synliggöra kulturvärden i samhällsekonomiska analyser. Prioritering och värdering av kulturarv visade sig dock problematiskt och ingen lämplig metod kunde identifieras. Enbart kyrkor kunde tilldelas värden som baserades på underlagsinformation om försäkringar generellt och med faktiska försäkringsvärden. Studien rekommenderade nationella riktlinjer i form av kategorisering och rankning av objekt och miljöer som underlag till monetära värderingar. Enligt
kulturkonventionens (som Haagkonventionen från 1954 ibland kallas) första protokoll ska kulturegendom väljas ut och märkas för att få ett allmänt eller speciellt skydd vid händelse av väpnad konflikt. Detta arbete skulle även kunna användas i arbete med kulturegendom och naturolyckor.
Boverket drar slutsatsen från projektet BETSI441 att det saknas kunskap om förlust av kulturhistoriskt värde, ur ett samhällsperspektiv, som energieffektiviseringsåtgärder kan orsaka. Myndigheten konstaterar även att det saknas metoder för att värdera och kvantifiera byggnadsbeståndets kulturhistoriska värden442
Effekter på bebyggd kulturmiljö
Bebyggelse med kulturvärden påverkas både av klimatförändringarna i sig och av de
anpassningsåtgärder som genomförs i samband med klimatförändringarna. Konsekvenserna för byggnadsbeståndet kan bli omfattande skador eller förlorade kulturhistoriska och ekonomiska värden. Skadorna kan uppstå av klimatförändringarnas direkta effekter, till exempel katastrofer till följd av extrema väderhändelser, som skyfall, översvämningar och jordskred. Skadorna kan
439 http://visadapt.info/
440 Grahn, T., 2011. Metodik konsekvensbedömning – Kulturarv. Göta älv utredningen – delrapport 24.
2011. Statens Geotekniska Institut, Linköping.
http://www.swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_delrapport_24 .pdf
441 Byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö - en beskrivning av det svenska
byggnadsbeståndet 2010
442 Boverket,. 2010. Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar – resultat från projektet
BETSI, http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/betsi-energi-i-bebyggelsen.pdf
Förslag 9:9 Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer i
form av kategoriseringar och rankningar av objekt och miljöer som underlag till
monetära värderingar (t.ex. av samhällsekonomiska förluster av kulturvärden).
Förslag 9:8: Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att ta fram en vägledning för hur
kulturarvsaspekter bör integreras i klimatanpassningsarbetet inom andra berörda
samhällsområden, på lokal och regional nivå.
So en del av detta utökas VisAdapt
TMtill att omfatta information och råd anpassade
179 också uppstå indirekt genom anpassningsåtgärder, till exempel skyddsåtgärder som invallningar eller av policyåtgärder för att minska klimatförändringar, till exempel ovarsamma åtgärder i samband med energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Skadorna kan också ha långsamma förlopp, som ofta är svåra att upptäcka initialt. De kan vara ackumulerade processer som uppstått under lång tid, exempelvis till följd av förhöjd relativ luftfuktighet och förlängda växtsäsonger.
Effekter av långsamma förlopp på byggd kulturmiljö kan förebyggas genom långsiktig fastighetsförvaltning (regelbundet underhåll), samordnade planeringsunderlag (fysisk planering), kunskapsunderlag som kulturmiljöstatistik och långtidsövervakning, livscykelanalyser av byggnader och proaktivt arbete med att lösa målkonflikter mellan styrmedel som EU-direktiv, kulturlagsstiftning och bygglagstiftning.
För att öka kunskapen om vilka konsekvenser ett förändrat klimat eller miljö kan ge på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse genomförde Riksantikvarieämbetet under 2013 projektet
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse443. För att
säkerställa samverkan ingick representanter från Statens fastighetsverk, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fortifikationsverket, Svenska kyrkan, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Uppsala universitet Campus Gotland och länsstyrelserna i projektets referensgrupp.
Inom projektet har Riksantikvarieämbetet översiktligt analyserat hur klimat- och miljöförändringar inverkar på en del av kulturarvet, och har under 2014 arbetar med en handlingsplan för att förebygga och begränsa klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Resultat från projektet visar att typ av förändring och omfattningen av klimatförändringarna kommer att variera över landet. Skador som tidigare varit relativt begränsade i vissa delar av landet kan komma att dyka upp i andra geografiska områden än vad vi varit vana vid hittills. Generellt ses dock en risk för snabbare nedbrytningsförlopp av exempelvis byggnadsmaterial och snabbare igenväxning. Det ger behov av regelbunden besiktning, preventivt arbete och ökat underhåll. Behov finns även av förbättrad användning av vård- och underhållsplaner, såväl som av högre medvetenhet kring fördelarna med tätare underhållscykler och förstärkt arbete med vägledning och information runt såväl möjlig påverkan som av möjliga åtgärder för att begränsa klimatförändringarnas effekter.444
Ur ett ägar-, förvaltar- och samhällsperspektiv är det bästa sättet att skydda byggnader och bebyggelse att arbeta förebyggande med fastighetsförvaltning. Förebyggande åtgärder är oftast mindre kostsamma än omhändertagandet av skador.445
443 http://raa.se/kulturarvet/klimat-och-miljo/klimatanpassning-och-kulturhistoriskt-vardefull-bebyggelse/ 444
Riksantikvarieämbetet, 2014. Vilken påverkan får klimat-förändringarna: Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse: Delrapport 2 http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/7677
445 Riksantikvarieämbetet, 2014. Långsamma skadeförlopp – god förvaltning för att förebygga fukt - och
andra klimatrelaterade skador i byggnader: Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse: Delrapport 4
Förslag 9:10 Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att i samverkan med andra
myndigheter utveckla förebyggande förvaltning för att begränsa klimatpåverkan och
anpassa kulturarv till ett förändrat klimat genom verktyg inom t.ex. vård- och
underhållsplanering.
180
Vidareutveckling av metodik för kulturarv i arbetet med översvämningsdirektivet
I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps arbete med översvämningsdirektivet var kulturarv en av de fyra aspekter som studerades, med Riksantikvarieämbetets sökbara databas över formlämningar FMIS som underlag. Under arbetets gång har ett antal grupperingar och värderingar av datamängder utkristalliserats och en metodik för att prioritera sökordning och viktning utarbetats.
Det finns behov av att utvärdera de olika testerna och ge förslag på metodik för värdering. Datamängden behöver kompletteras med uppgifter om var värdefulla museiarkiv och bibliotekssamlingar förvaras.446
Kulturarvet och havsnivåhöjningar
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Nationell plattform för arbete med naturolyckor, har tagit fram en rapport med effektstudier av havsnivåhöjningar. En delstudie gjordes i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Metria om framtida havsnivåhöjningar och kulturmiljövård, med exempel från Falsterbo.447 Studien har åskådliggjort betydelsen av havsnivåhöjningar för kulturarvssektorn. Kartorna utgör en bra visualisering av
problemställningarna och fungerar som diskussionsunderlag.
Visualiseringsunderlaget i form av kartor och skuggreliefer skulle även ge ett mervärde för andra tillämpningar, kopplade till kulturmiljövård.
Skador på kulturarvet från ras, skred och erosion
En rapport över erosionsskadade fornlämningar togs fram inom projektet Hotade kulturmiljöer längs Västernorrlands älvar.448 Järnålderslämningarna är väl representerade bland de objekt där åtgärder föreslagits. Det beror på att de är frekventa på de erosionsutsatta sedimentjordarna i älvdalarna. Järnålderslämningarnas överrepresentation beror också på att boplatser från stenåldern ofta ligger i anslutning till dämda områden. Metodik som utvecklats för fornlämningar kan utvecklas för att överföras på annat kulturarv, exempelvis byggnader.
446
MSB, 2011. Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk Steg 1 i förordningen (2009:956) om översvämningsrisker – preliminär riskbedömning
https://msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/identifiering_oversvamningsrisk.pdf
447 Metria, 2013. Användning för kulturmiljövården och analys av stigande havsnivåers inverkan på fasta
fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. http://api.ning.com/files/NFpLPbeZNYBMtRohfNYND- kQ7GhWlz5P0BNvkdrwNPj4UTm1q4PUeBVkz8*A-
gmTr0*PmVbC*qMeQrtiQYq097nz2fHFCiS0/HavsnivhjningarNHochKulturhistoriskavrden_131220_fi nal.pdf, MSB, 2014. Riskinventering med stöd av nationell höjdmodell. Sammanfattande rapport för fyra effektstudier av havsnivåhöjning och en tillämpning vid riskinventering på väg.
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27308.pdf Nationell plattform för arbete med naturolyckor, 2010. Klimatanpassning i Sverige– en översikt.
448
George, O., 2009. Murberget. Länsmuseet Västernorrland. Rapport över erosionsskadade
fornlämningar. Rapport 2009:5. Delrapport 1 inom projektet hotade kulturmiljöer längs Västernorrlands älvar.
http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/4/0/1/40703_ca_object_representation s_media_40128_original.pdf
181 Vi rekommenderar att liknande studier kring skador på kulturavret från översvämningar, skred och erosion görs i fler områden för att identifiera hotade fasta fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det skulle ge underlag för klimatanpassningsåtgärder, såväl som utgrävning och dokumentation av fornlämningar innan det är för sent.
Behov av långsiktighet
För att öka kunskapen om hur klimatförändringar påverkar byggnaderna, och kunna förbättra och utvärdera förvaltningsmetoder, behövs tillståndsövervakning som utförs över långa
tidsrymder. Korta tidsstudier kan ge missvisande resultat eftersom slutsatser görs utifrån alltför