7.6 Näringslivets och civilsamhällets roll
8.1.3 Skogsbränder
I Klimat- och sårbarhetsutredningen redovisades en studie av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges lantbruksuniversitet och Räddningsverket som visade att frekvensen av skogsbränder kan komma att öka påtagligt i ett förändrat klimat enligt de analyserade klimatscenarierna. Ökningen väntades bli störst i södra Sverige. Enbart årliga släckningskostnader beräknades komma att uppgå till 200−300 miljoner inom ganska snar tid.259
Man konstaterade även att skogsbränderna av allt att döma kommer att öka och att
förebyggande insatser kommer att bli viktigare, i vilket man inkluderade kommunikation om och tillsyn av att eldningsrestriktioner följs. Dessutom pekade man på att det kan bli nödvändigt att avstå från vissa skogsbruksåtgärder under extremt torra perioder och att brandövervakning är en central uppgift som bör tillförsäkras resurser även i framtiden eftersom tidig upptäckt av bränder är avgörande för hur snabbt de kan släckas och hur stor resursåtgången blir. Vidare lyfte man fram att Sverige tillsammans med övriga länder i nordligare delen av Europa bör dra nytta av erfarenheter från Sydeuropa och utveckla den operativa beredskapen och förmågan genom att i större omfattning planera, delta och bidra med resurser i det internationella samarbetet. Även
258 Rydell, B. och Lundström, K., 2013. Erosion vid kuster och vattendrag, probleminventering och
kunskapsbehov, SGI Publikation 11: 2013.
259 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, Bilagedel B, förteckning, bilaga B 1-5, SOU
2007:60
Förslag 8:9 Statens geotekniska institut får i uppdrag att ta fram en plan för ett
kunskapsprogram för strandnära byggande. Detta program bör integreras i
verksamheten inom det förslagna kompetenscentrumet för hållbart markbyggande i ett
förändrat klimat (kapitel 13.4.5).
Förslag 8:8 Statens geotekniska institut får i uppdrag att, tillsammans med
Trafikverket, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, ta fram en
handledning till kommuner och regionala myndigheter om naturanpassade
erosionsskydd. Kostnaden uppskattas till 1,2 miljoner kronor per år under tre år.
127 stärkt samarbete med östeuropeiska länder rekommenderades, då klimat- och
skogsförhållandena i dessa i många fall liknar de svenska.
Inga av förslagen i Klimatpropositionen (Prop. 2008/09:162) berörde klimatanpassningsåtgärder kopplade till skogsbränder.
Studier som genomförts efter Klimat- och sårbarhetsutredningen har gett ökat tyngd till slutsatsen att bränder i skog och mark kan bli vanligare som en effekt av klimatförändringar. I en analys som genomförts av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap260 har förändring av brandrisksäsongens start, slut och längd undersöks, såväl som frekvensen och längden av högriskperioder. Rapporten visar att den framtida säsongen med brandrisk kommer att förändras mest i de områden som i dagens klimat är mest utsatta för brandrisk; framförallt i östersjölandskapen, där starten på brandrisksäsongen kan tidigareläggs med ca 40 dagar mot slutet av 2000-talet. Slutet av säsongen påverkas inte lika mycket. I södra Sverige senareläggs slutdatumet med ca 10 dagar. Sammantaget innebär det en ökning av brandrisksäsongens längd med ca 50 dagar. Dessutom ökar frekvensen och längden av högriskperioder. Öland och Gotland uppvisar de mest extrema brandriskförhållandena i ett framtida klimat.
Nationell och internationell forskning om klimatförändringarnas påverkan på risken för skogsbrand, samt analys av åtgärder samhället kan göra för att anpassa sig till de förändrade förhållandena har sammanställts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap261 Rapporten ifrågasätter om ökad resurstilldelning för brandbekämpning alltid är kostnadseffektivt och refererar till studier som visar på att man i framtiden kan behöva prioritera insatserna till de mest värdefulla områdena.
För att nå ett lyckat resultat vid bekämpande av skogsbränder är det viktigt att ha kunskap om och insatsplaner för denna typ av bränder och med de svårigheter det kan medföra. Som ett stöd för att hantera skogsbränder har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit fram en rapport som ger information om hur man kan förvänta sig brandspridningen i olika typer av vegetationer, samt uppmärksammar att särskilda restriktioner kan finnas för släckning i Natura 2000-områden och i nationalparker262. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts informationssystem ”Brandrisk skog och mark” ger prognoser för risker för skogs- och gräsbrand. Systemet är tillgängligt mellan mars och augusti263.
Sommaren 2014 drabbades Västmanland av den mest omfattande skogsbrand som inträffat i Sverige i modern tid. I september 2014 hade drygt 900 skador på skog, villor och övriga fastigheter samt motorfordon anmälts till försäkringsbolagen. Svensk försäkring anger att det trots detta blev det relativt få försäkringsskador, knappt 400 stycken264. Sammanlagt beräknas skogsbranden kosta försäkringsbolagen cirka 400 miljoner kronor. Staten har dessutom avsatt 300 miljoner kronor för att täcka kostnader som uppstått för kommunerna med anledning av
260
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2013. Framtida perioder med hög risk för skogsbrand: analyser av klimatscenarier. MSB 535. https://www.msb.se/sv/Produkter--
tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Framtida-perioder-med-hog-risk-for-skogsbrand-analyser- av-klimatscenarier/
261 MSB, 2009. Skogsbränder under ett förändrat klimat - en forskningsöversikt. MSB 0014-09.
https://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Skogsbrander-under- ett-forandrat-klimat---en-forskningsoversikt/
262 MSB, 2012. Tumregler vid skogsbrand. MSB 350. https://msb.se/sv/Produkter--
tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Tumregler-vid-skogsbrand/
263 Tjänsten är tillgänglig på www.msb.se mellan mars och augusti. Brandriskprognoser finns också i
appen Brandrisk Ute.
264 http://www.svenskforsakring.se/Huvudmeny/I-fokus/Artiklar1/Kategorier/2015/Manga-och-dyra-
128
skogsbranden i Västmanland, både vad avser kostnader för räddningsinsatsen och för kostnader som uppkommit som en direkt följd av räddningsinsatsen265.
Den våldsamma skogsbranden i Västmanland 2014 drabbade ett stort område. Branden drabbade dock enskilda hårt och krävde stora resurser från samhället.
Regeringen utsåg i augusti 2014 en särskild utredare som utifrån hanteringen av skogsbranden i Västmanlands län ska redogöra för vilka lärdomar som kan dras i syfte att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera allvarliga olyckor och kriser. Uppdraget ska redovisas senast i augusti 2015. I uppdragsbeskrivningen uppmärksammas att i utvecklingen av samhällets krisberedskap bör klimatförändring och anpassning till ett förändrat klimat beaktas, samt att alla aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet har ett ansvar för att vidta anpassningsåtgärder i avsikt att minska negativa effekter vid extrema väderhändelser266.
I samband med detta uppdrags näringslivsdialog267 framförde representanter från skogsnäringen, med erfarenhet från skogsbranden i Västmanland 2014 och branden vid Boden 2006, att det finns en bristande beredskap för bränder. Ett förslag som fördes fram var att säkerställa att brandbevakningen med privatflyg fortsätter och att den nuvarande, relativt modesta,
ersättningen behålls. Det framhölls även att den allmänna krisberedskapen bör stärkas och då inte bara med avseende på brandplan och helikoptrar. Lika viktigt sågs det vara att det finns klara beslutsordningar i kris, bland annat med avseende på vem som tar beslut om när
krishantering förs över från kommunal till regional (läns-) nivå, till exempel i samband med att en brand sprider sig över kommungränser.
Den pågående utredningen av hanteringen av skogsbranden i Västmanland, som redovisas senast i augusti 2015, innefattar även hänsyn till de krav som ett förändrat klimat ställer på utformningen av samhällets krisberedskap. Anpassningsåtgärder kopplat till skogsbrand bör baseras på slutsatser från denna utredning, såväl som från kommunernas utredningar från sina räddningsinsatser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps erfarenheter.