3. Övergripande medskick
4.1 Kultursektorn - Möjliga åtgärder
Kultursektorn har drabbats hårt av pandemin på grund av det stora beroendet av fysiska möten och upplevelser. Digitaliseringen har i viss mån möjliggjort för kulturaktörer att fortsätta erbjuda sitt utbud i ett annat format men detta har för de flesta inte kunnat fylla samma roll gällande vare sig antalet konsumenter eller mängden intäkter. De huvudsakliga utmaningarna inom sektorn har varit bristande digital kompetens, svårigheter att ta betalt för digitalt kulturinnehåll, dyra
upphandlingar för digitala verk inom biblioteksväsendet samt förmåga till källkritik för digitala informationskällor. Med bakgrund av detta föreslår vi ett antal åtgärder för att höja den digitala kompetensen, skapa förutsättningar för att utveckla, erbjuda och få ersättning för digital kultur, öka samordning av upphandlingar av digitala verk inom biblioteksväsendet samt skapa förutsättningar för bättre digital källkritik.
Åtgärdsområde Prio Kategori Förslag till
utförare 4.1.1 Öka digital kompetens hos konstnärer 3 Kompetens Kulturrådet,
Konstnärsnämnden 4.1.2 Underlätta att ta betalt för digital
produktion och distribution
1 Trygghet Regeringen
4.1.3 Öka bibliotekens digitala tillgänglighet 2 Infrastruktur Kungliga biblioteket
4.1.4 Skapa förutsättningar för digital källkritik
3 Kompetens Statens medieråd
4.1.1 Öka digital kompetens hos konstnärer Överblick åtgärdsområde
Nytta: Medel
Genomförbarhet: Medel
Prioritet inom området:
3
Förslag till utförare Kulturrådet och Konstnärsnämnden Möjliga åtgärder:
• Medel att söka för digital kompetens och arbetssätt för konstnärer
Ge lämpliga myndigheter, exempelvis Kulturrådet och Konstnärsnämnden, i uppdrag att utreda möjligheterna att införa särskilda medel att söka för att höja konstnärers digitala kompetens och utveckla nya arbetssätt. Alternativt, ifall den fria konsten med detta förslag i allt för hög grad anses ifrågasatt, tillsätt en statlig utredning som får utreda ifall den fria konsten påverkas av ett införande av riktade medel för att öka incitament och möjlighet för konstnärer att utveckla sin digitala kompetens eller utveckla nya arbetssätt.
Stora delar av kultursektorn är idag beroende av fysiska möten och upplevelser i sin verksamhet. Genom att öka den digitala kompetensen inom sektorn och stödja omställning till ett mer digitalt utbud skulle flexibiliteten och robustheten hos
konstnärliga verksamheter stärkas samtidigt som fler människor kan nås av kulturen.
Detta kan ske i form av att mer av verksamheten kan ske digitalt, kulturen konsumeras digitalt eller att nya digitala konstformer utvecklas.
Den huvudsakliga nyttan med förslaget är ekonomisk, där förslaget bedöms kunna ha en stor långsiktig effekt. Genom att öka den digitala kompetensen hos konstnärer och stödja digitala kulturformer kan sektorn bli betydligt mindre känslig för möjliga framtida begränsningar till fysiska möten samtidigt som målgrupperna kan breddas genom att fler får tillgång till utbuden. Alla aktörer som idag producerar kulturinnehåll kan vara aktuella för stödinsatser inom digital kompetens.
Då förslaget innebär en stor förändring av arbetssätt inom sektorn kan det ta flera år att börja se märkbara resultat av eventuella satsningar. Kostnaden kommer variera baserat på ambitionsnivå och vilka aktörer inom området som inkluderas. Till exempel skulle satsningar kunna begränsas till aktörer inom en viss kulturform i en första fas varefter resultatet kan utvärderas. Potentialen för förslaget att skapa nytta inom sektorn är mycket stor men då det kan ta lång tid att se nyttan av åtgärderna och att
kostnaden kan bli höga vid en bred satsning ges förslaget prioriteringsnivå 3 inom området.
Kulturrådet och Konstnärsnämnden bedöms vara lämpliga myndigheter för att utreda möjligheterna för att införa särskilda medel för utveckling av digital kompetens och digitala arbetssätt inom sektorn. Ifall detta anses kunna vara ett för stort ingrepp i den fria konsten är rekommendationen att tillsätta en statlig utredning som får utreda ifall den fria konsten påverkas av ett införande av riktade medel för att öka incitament och möjlighet för konstnärer att utveckla sin digitala kompetens eller utveckla nya arbetssätt.
4.1.2 Underlätta att ta betalt för digital produktion och distribution Överblick åtgärdsområde
Nytta: Stor
Genomförbarhet: Medel
Prioritet inom området:
1
Förslag till utförare Regeringen Möjliga åtgärder:
• Regulatorisk anpassning till digital produktion och distribution.
Krisen har, inom vissa områden, visat på att avtal och upphovsrätt inte är anpassade för en allt mer digitaliserad kultursektor. Detta har pandemin i hög grad visat och drivit på. Branscher inom kultursektorn tog på rekordtid fram tillfälliga avtal under våren som bland annat möjliggjorde för deras medlemmar att erbjuda digitala sändningar och visningar med låg, eller helt utan, ersättning av nyttjanden till upphovspersonerna för verken. Detta har varit en lösning för många inom liveverksamhet, exempelvis inom scenkonsten, för att fortsatt kunna erbjuda och kommunicera med sin publik.
Detta har dock varit förenat med stora ekonomiska bortfall. Att kunna möjliggöra digitalt skapad konst, digitala former för spridning av konst och att förbättra möjligheterna för konstnärerna och kulturutövarna att skapa under hållbara villkor, kommer bli viktigt att ta i beaktande för regeringen och arbetsmarknadens parter framöver. Dessutom är publikens betalningsvilja för digitalt producerad och distribuerad konst, och kunskap om var denna finns tillgänglig, något som det kan behöver lyftas fram på ett mer aktivt sätt, både av aktörer och av myndigheter. Dessa är komplexa frågor som även inkluderar investeringar i teknik, infrastruktur och digital kompetens.
I väntan på EU-direktiv behöver branschen fortsätta att arbeta aktivt och innovativt med avtal kring anställningar och upphovsrätt. Införandet av EU:s nya
upphovsrättsdirektiv, även kallat DSM-direktivet, kommer av regeringen läggas fram som en proposition för riksdagen att ta ställning till under 2021. PTS bedömer att införandet av direktivet sannolikt kommer att bidra till att lösa många av de problem som idag finns inom dessa områden. Under tiden som behandling och
implementering av direktivet pågår behöver bransch- och arbetsgivarorganisationer inom kultursektorn fortsätta att arbeta aktivt med frågor som rör avtal om anställning och upphovsrätt som gör det möjligt för fler utövare att kunna få ersättning för sina verk i digital form.
För att svenskt konst- och kulturliv fortsättningsvis ska kunna erbjuda både utövare och publik möjligheter för att skapa och ta del av digitala kulturupplevelser av hög kvalitet behöver avtal och frågor kring upphovsrätt och anställningsförhållanden för de som arbetar inom kultursektorn anpassas till digital produktion och distribution. De frågor och utmaningar som är kopplade till framförallt upphovsrätt, och som också kan kopplas till de stora globala plattformarna för kultur och musik, behöver regleras och harmoniseras.
4.1.3 Öka bibliotekens digitala tillgänglighet
Bibliotekens roll för både demokratin och för kunskapsutvecklingen i samhället är viktig. Biblioteken har länge arbetat med att tillgängliggöra ett digitalt utbud och fungera som samlingsplatser. Den digitala omställningen under pandemin har ytterligare tydliggjort att digitala format och tillgängligheten behöver säkerställas.
Överblick åtgärdsområde
Nytta: Medel
Genomförbarhet: Medel
Prioritet inom området:
2
Förslag till utförare Kungliga biblioteket Möjliga åtgärder:
• Skapa en nationell digital biblioteksplattform.
• Inför nationella riktlinjer för att garantera digital tillgänglighet i bibliotekens centrala upphandling.
• Förläng bibliotekens nationella uppdrag om digital kompetens.
Ge Kungliga biblioteket i uppdrag att införa en nationell digital biblioteksplattform.
För att hela biblioteksväsendet ska kunna fortsätta att erbjuda tillgänglighet, både som fysisk och digital mötesplats och som nav för utbildning och kultur, behöver staten noga följa den digitala utvecklingen kopplat till budgetar för upphovsrätt och upphandling för att alla ska ha ungefär samma möjlighet att ta del av bibliotekens innehåll. Här finns det en utredning sedan tidigare, inom ramen för den nationella biblioteksstrategin, vars förslag om att införa en nationell digital biblioteksplattform vi ställer oss bakom.227 Bibliotekens demokratiska grunduppdrag är idag svårare att upprätthålla och för att tillgängligheten och likvärdigheten ska kunna fortsätta att utvecklas behövs det en satsning på nationella plattformar och strukturer där digitaliseringens fördelar kan tas tillvara.
Förslaget ger alla som vill tillgång till en gemensam nationell plattform för digitalt material, istället för idag svåröverskådligt och utspritt digitalt material. Ifall bibliotekens affärsmodeller ändras i samband med detta kan det blir mer gynnsamma
ekonomiska utsikter för digitala format än vi ser idag. Bidrar till att öka tillgänglighet och likvärdighet och kan bidra till minskat resande.
Värt att föra fram är också Kungliga bibliotekets arbete med nödlicenserna under pandemin som har visat att det är möjligt att genom avtal med
rättighetsorganisationerna avsevärt utöka tillgången till elektroniskt material. De erfarenheter som gjorts under pandemin lägger en värdefull grund för framtida arbete och ger också ett betydligt bättre kunskapsunderlag att utveckla heltäckande permanenta lösningar.
Ge Kungliga biblioteket uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för att garantera tillgänglighet för digitalt innehåll i den centrala upphandlingen. Dessa riktlinjer ligger väl i linje med den nationella biblioteksstrategin från 2019.228
Kopplat till arbetet med att ta fram en nationell biblioteksplattform behövs tydliga nationella riktlinjer för upphandling där utformningen av upphandlingsdirektiv i större grad tar hänsyn till möjligheten att kunna tillgängliggöra digitalt innehåll. Detta kan förhoppningsvis bidra till att minska klyftorna i kulturbudgetar där andra
affärsmodeller också pekas ut som möjliga att undersökas.
Ge Kungliga biblioteket förnyade uppdrag och mandat att fortsätta uppdragen Digitalt först och Digiteket.
227 Kungliga biblioteket (2019), Biblioteket i skyn – Nationella digitala bibliotekstjänster. ISBN: 978-91-7000-378-3.
228 Kungliga biblioteket (2019), Demokratins skattkammare – Förslag till en nationell biblioteksstrategi, ISBN:
978-91-7000-375-2.
Regeringssatsningen Digitalt först – med användaren i fokus avslutas efter tre år 2020. För att fortsätta arbeta med det viktiga arbete som biblioteken gör när det handlar om digital kompetens behövs en fortsättning av detta uppdrag, både på Kungliga biblioteket, regionalt och kommunalt. Det behövs en hållbar och strategisk lösning för att bibehålla de framsteg som gjorts. Även arbetet med Digiteket behöver fortsatt utveckling och en stabil, statlig finansiering för att fortsätta vara den
kompetensnod som det kommit att bli inom folkbiblioteken.
4.1.4 Skapa förutsättningar för digital källkritik Överblick åtgärdsområde
Nytta: Medel
Genomförbarhet: Medel
Prioritet inom området:
3
Förslag till utförare Statens medieråd Möjliga åtgärder:
• Utvidga arbetet med medie- och informationskunnighet.
PTS anser att det är av vikt att människor ges förutsättningar att bedöma och värdera den information de tar del av på internet. Med förutsättningar menar vi både att människor har kunskap och vet att informationen kan vara oriktig och att de har möjlighet att på olika sätt kontrollera informationen.
Kommittén ”Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet” (”Det demokratiska samtalet”) föreslår i sitt betänkande att Statens medieråds uppdrag ska förtydligas och utvidgas i deras instruktion.229 Även Digitaliseringsrådet har till viss del förespråkat ett utvidgat uppdrag i sin lägesbild för digital trygghet. 230 PTS instämmer i den bedömning som ”Det demokratiska
samtalet” gör.