3. Övergripande medskick
4.2 Utbildningssektorn - Möjliga åtgärder
Delar av utbildningssektorn har i hög grad under pandemin, framförallt under våren och hösten, haft fjärr- och distansundervisning. Inom skolväsendet har de största digitala omställningarna skett i gymnasieskolan och på vuxenutbildningarna och inom
229 SOU 2020:56. Det demokratiska samtalet i en digital tid - Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat..
230 Digitaliseringsrådet (2018), En lägesbild av digital trygghet. Dnr: 18-3238.
den högre utbildningen och yrkeshögskolan ställdes en mycket stor del av tidigare platsförlagd utbildning om till digital fjärr- och distansundervisning.
För både skolväsendet, högre utbildning och yrkeshögskolan har tidigare ovana pedagoger tagit stora kliv i sin digitala kompetens. Detta har inneburit nya möjligheter, behov och utmaningar kopplat till digitala verktyg och digital undervisning på distans och hybridlösningar med både fjärr-, distans- och platsförlagd undervisning. Det innebär också utmaningar för framtida innovation, målbilder och lagar inom området.
Coronapandemin och dess konsekvenser för både utbildning och arbetsmarknad har också tydliggjort att digital kompetensutveckling är och kommer bli avgörande för många som tvingats, eller valt att, byta karriär. Det vi kan se är också att
e-infrastrukturen totalt sett har fungerat väl, särskilt inom den högre utbildningen.
Mot bakgrund av detta föreslår vi ett antal åtgärder för att skapa ökade möjligheter för skolans huvudmän att kunna erbjuda fjärr- och distansundervisning vid behov, att förstärka den nationella målbilden för digitalisering inom utbildningssektorn, att säkra att skolans kompensatoriska uppdrag uppfylls i takt med en ökad digitalisering, att stärka kunskap, forskning och innovation kring utbildning och att skapa en nationell gemensam e-infrastruktur för hela utbildningssektorn.
Åtgärdsområde Prio Kategori Förslag till utförare 4.2.1 Skapa fler möjligheter för skolans
huvudmän att kunna erbjuda fjärr- och distansundervisning
2 Ledning Regeringen
4.2.2 Förstärk den nationella målbilden för digitalisering inom
utbildningssektorn
3 Ledning Regeringen
4.2.3 Säkra att skolans
kompensatoriska uppdrag uppfylls i takt med en ökad digitalisering
3 Kompetens Skolverket, Skolinspektionen, SPSM, UKÄ och UHR 4.2.4 Stärk kunskap, forskning och
innovation kring utbildning
1 Kompetens Skolforskningsinstitutet, RISE, Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket och Vinnova
Åtgärdsområde Prio Kategori Förslag till utförare 4.2.5 Skapa en nationell gemensam
e-infrastruktur för hela utbildningssektorn
2 Infrastruktur Vetenskapsrådet och SUNET
4.2.1 Skapa fler möjligheter för skolans huvudmän att kunna erbjuda fjärr- och distansundervisning vid behov
Överblick åtgärdsområde
Nytta: Stor
Genomförbarhet: Medel
Prioritet inom området:
2
Förslag till utförare Regeringen Möjliga åtgärder:
• Utred ytterligare ändringar av redan gjord lagändring som avser fjärr- och distansundervisning.
Regeringen bör utreda ifall ytterligare ändringar, av redan införd ändring i skollagen, kan göras som i än högre grad möjliggör för skolhuvudmännen att använda fjärr- och distansundervisning efter behov.
I regeringens proposition om ändringar i skollagen som trädde i kraft i augusti 2020, men som börjar tillämpas först den 30 juni 2021, finns idag ändringar mot tidigare skollag som gör gällande att fjärrundervisning ska få användas bland annat om det inte finns någon lärare på den aktuella skolenheten som inte uppfyller kraven på lärarlegitimation och om huvudmannen ifråga är så pass pressad ekonomiskt att lokal närundervisning riskerar stora ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Vidare finns skrivningar som berör distansundervisning där det bland annat står att
distansundervisning kan användas för en elev som inte annars kan delta i
undervisningen på grund av en medicinsk, psykisk eller social problematik och att sådan distansundervisning ska kunna överlämnas på entreprenad.231
Med tanke på de övervägande positiva erfarenheter som den utbredda distans- och fjärrundervisningen innebar för flertalet av eleverna och studenterna under våren och
231 Regeringen, Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad - Regeringen.se, 2020-02-28.
med tanke på den stora ökningen och utvecklingen av digitala verktyg och
pedagogiska arbetssätt, i kombination med ändrade levnads- och resvanor, är det rimligt att regeringen utreder ifall ytterligare ändringar som i än högre grad möjliggör för skolhuvudmännen att använda fjärr- och distansundervisning kommer på plats innan tillämpningen startar.
PTS bedömer att nuvarande ändringar inte är tillräckligt flexibla då det i den
nuvarande skollagen handlar i stort sett om undantag snarare än valmöjlighet ifråga om att kunna använda mer fjärr- och distansundervisning där så önskas av andra skäl. Att undervisningen fungerade så pass väl som den gjorde, trots att det som erbjöds i de flesta fall kan klassas som nödundervisning, säger en del om
möjligheterna till både mental och praktisk omställning bland både lärare, skolhuvudmän, rektorer, elever och studenter. Givet detta så förefaller det också rimligt att anta att en mer planerad fjärr-, distans- och hybridundervisning med inneboende flexibilitet i lagen och med rätt stödstrukturer skulle kunna innebära nya och starkare möjligheter för svensk skola att utvecklas i den riktning som
digitaliseringsstrategin för skolan anger.232
4.2.2 Förstärk den nationella målbilden för digitalisering inom utbildningssektorn
Överblick åtgärdsområde
Nytta: Medel
Genomförbarhet: Hög
Prioritet inom området:
3
Förslag till utförare Regeringen Möjliga åtgärder:
• Ta fram digitaliseringsstrategier och handlingsplaner för högre utbildning och forskning samt för yrkeshögskolan.
Regeringen bör ta fram digitaliseringsstrategier och handlingsplaner för den högre utbildningen och för yrkeshögskolan.
232 Regeringen (2017), Utbildningsdepartementet, Nationell strategi för skolväsendet. Dnr: U2017/04119/S.
PTS bedömer även, i likhet med tidigare förslag från UKÄ, att regeringen bör tar fram en digitaliseringsstrategi för högre utbildning och forskning.233 Detta för att
komplettera de digitaliseringsstrategier som sedan 2017 finns för skolväsendet och för samhället i stort.234 Att ta fram en vision och handlingsplan för den högre utbildningen och även för yrkeshögskolan rekommenderas även av
Digitaliseringsrådet.235 PTS tror också att även yrkeshögskolan borde inkluderas.
I kombination med regeringens Samverkansprogram för kompetensförsörjning och livslångt lärande kan en sådan strategi, kombinerat med nedbrutna handlingsplaner, ge en kraftfullt normerande målbild och handlingsalternativ för sektorns fortsatta digitala utveckling.
4.2.3 Säkra att skolans kompensatoriska uppdrag uppfylls i takt med en ökad digitalisering
Överblick åtgärdsområde
Nytta: Medel
Genomförbarhet: Medel
Prioritet inom området:
3
Förslag till utförare Skolverket, Skolinspektionen, SPSM, UKÄ och UHR Möjliga åtgärder:
• Utred hur en ökad digitalisering påverkar jämlikheten inom skola och högre utbildning.
Ge Skolverket, Skolinspektionen och SPSM i uppdrag att utreda hur en ökad digital undervisning i skolan påverkar elever med det uttalade syftet att undersöka hur den ökande ojämlikheten kan stävjas och hur alla elever, oavsett bakgrund och
förutsättningar, kan få samma möjligheter till en god utbildning.
Ett uppdrag med samma grund och syfte borde ges till UKÄ för den högre
utbildningen. Till Universitets- och högskolerådet (UHR) borde även ett uppdrag ges
233 UKÄ (2019), https://www.uka.se/om-oss/var-verksamhet/regeringsuppdrag/pedagogiskt- utvecklingsarbete/pedagogiskt-utvecklingsarbete---rapportering-av-regeringsuppdrag/vara- bedomningar-och-forslag/vara-bedomningar-och-forslag/2019-12-12-satsa-pa-en-nationell-strategi-for-digitalisering-av-hogre-utbildning-och-forskning.html.
234 Regeringen (2017), Infrastrukturdepartementet, För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi. N2017/03643/D.
235 Digitaliseringsrådet (2018), En lägesbild av digital kompetens. Dnr: 18-5698.
som särskilt utreder möjligheter, fördelar och nackdelar med att längre fram erbjuda digitala högskoleprov.
Stora grupper av elever inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och inom den högre utbildningen har under pandemin kunnat tillgodogöra sig av
distansundervisningen samtidigt som utbildningen till viss del kunnat erbjudas till fler elever. Det finns dock grupper som har missgynnats av den ökande
distansundervisningen. Här finns risker och en utredd oro för att en ökad digitalisering av utbildningssektorn kan riskera att öka ojämlikheten mellan de med och de utan resurser, både när det gäller socioekonomi och digital kompetens. För att få en bättre överblick över dessa risker och för att kunna lämna möjliga förslag för att komma tillrätta med frågetecken och eventuella problem bör därför skolmyndigheterna och myndigheterna inom högre utbildning särskilt utreda detta.
4.2.4 Stärk kunskap, forskning och innovation kring utbildning
Den digitala omställningen inom utbildningssektorn är, förutom lärarprofessionens insatser och kompetens, helt avhängig vilka digitala undervisningsmetoder,
arbetssätt och verktyg som finns, hur de används och vilka som kommer utvecklas framöver. Här spelar också ledarskapet stor roll för hur effektivt och framgångsrikt den nya tekniken och pedagogiken kommer till användning när den finns redo att införas.
Överblick åtgärdsområde
Nytta: Stor
Genomförbarhet: Låg
Prioritet inom området:
1
Förslag till utförare Skolforskningsinstitutet, RISE, UHR, MYH, Skolverket och Vinnova
Möjliga åtgärder:
• Sammanställ kunskap och forskning kring digitala pedagogiska metoder och verktyg och se ledarskapets betydelse för dess införande i verksamheter.
• Öka finansieringen av it-pedagogiska nätverk i hela landet och inför ett nationellt kompetenscentrum.
• Öka tilldelningen av innovationsmedel för utbildningsområdet
Ge Skolforskningsinstitutet i uppdrag att genomföra en systematisk sammanställning över kunskaps- och forskningsläget för digitala pedagogiska verktyg och deras effektivitet för elevers lärande.
Ge också RISE i uppdrag att särskilt undersöka vilka undervisningsmetoder som har fungerat väl inom hela utbildningsväsendet under pandemin och hur dessa skulle kunna vidareutvecklas. Det är i sammanhanget viktigt att komplettera uppdraget så att administrativt stöd och ledningsaspekter kombineras då digitala
undervisningsmetoder och dess införande hänger väl samman med
skolverksamhetens ledning och styrning samt digitala administration. I detta uppdrag ryms även den åtgärd som vi skriver om i avsnitt 4.5.5.
En stor efterfrågan av mer forskning och beprövad erfarenhet har under arbetets gång lyfts fram. Detta gäller framförallt vilka digitala metoder och verktyg som
fungerar bäst pedagogiskt. Den nationella stödplattformen Skolahemma.se startades under våren 2020 och har erbjudit ett samlat stöd för professionen, skolledare och elever och erfarenheterna från denna satsning kommer att utvärderas av RISE.
Sannolikt kan resultaten bidra med en del värdefulla bidrag till forskningen. För att kunna genomföra och implementera lyckosamma nya digitala metoder krävs också ett ledarskap som förstår vad och hur detta bör göras på bästa sätt. Därför behöver även aspekter av digital styrning för införande av sådana metoder ingå i uppdraget.
Ge UHR, MYH och Skolverket i uppdrag att utforma förslag för hur ett statligt stöd till ett utökat it-pedagogiskt nätverk kan realiseras. Uppdraget bör kombineras med att undersöka möjligheter för en viss samlad form av nationellt kompetenscentrum för hela utbildningssektorn som samordnar alla nätverk med hjälp av ett bemannat kansli.
Precis som i den statliga utredningen om digitaliseringen av högre utbildning i Sverige så instämmer vi i förslaget att ge UHR i uppdrag att utforma ett förslag till statligt stöd till de it-pedagogiska nätverk som idag finns mellan högre lärosäten.236 Vi vill även komplettera detta uppdrag med att ge Skolverket och MYH liknande uppdrag för även täcka in skolväsendet.
PTS bedömer också att en ökad resurstilldelning till existerande it-pedagogiska nätverk borde, i samtliga fall, kombineras med att undersöka möjligheter för en viss samlad form av nationellt kompetenscentrum för hela utbildningssektorn som samordnar alla nätverk med hjälp av ett bemannat kansli. Tidigare låg ett sådant ansvar för högre utbildning på Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre
236 Nyman, Kjell (2020). Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering.
utbildning (NSHU). Även detta förslag återfinns i den statliga utredningen om digitaliseringen av högre utbildning.237
För att den digitala kompetensen inom lärarprofessionen ska fortsatt utvecklas, och kunna få möjlighet att ligga i framkant i takt med den ökade digitala utvecklingen, och för att kunna implementera dessa verktyg i praktiken, bedömer vi att en samlad ansats behöver göras. Dagens nätverk är många och mer eller mindre löst organiserade och verkar sakna den finansiering de behöver.
Ge Vinnova ett utökat ansvar att stärka innovation inom utbildning och utbildningspedagogik.
Pandemin har bidragit till att accelerera den digitala strukturomvandlingen av utbildning över hela världen. Innovation inom utbildningsområdet kommer att krävas och behövas.
Användningen av nätbaserade utbildningar har accelererat och blivit mer
accepterade. Att ha fler möjligheter och vägar till kompetensutveckling kommer vara helt avgörande i arbetet med att lösa framtidens utmaningar både för individer, arbetsgivare och för samhället. Distansundervisning och nätbaserade utbildningar kommer med stor sannolikhet öka och kommer att spela en allt viktigare roll, framförallt för fortbildning av yrkesverksamma, då de öppnar upp för att utveckla utbildningar som är anpassade till yrkesverksammas behov, både när det gäller form, innehåll och flexibilitet i tid och rum.
PTS bedömer sammantaget att området behöver belysas, ges mandat och
finansieras i högre grad. Utöver att sammanställa kunskap och forska inom området behövs också innovation för att driva på sektorn. Detta är en nyckelfaktor för att kunna leva och verka digitalt i framtiden.
237 Nyman, Kjell (2020). Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering.
4.2.5 Skapa en nationell gemensam e-infrastruktur för hela utbildningssektorn
Överblick åtgärdsområde
Nytta: Stor
Genomförbarhet: Medel
Prioritet inom området:
2
Förslag till utförare Vetenskapsrådet och SUNET Möjliga åtgärder:
• Utöka dagens nationella e-infrastruktur för högre utbildning så att den även omfattar skolväsendet.
Undersök möjligheter, fördelar och nackdelar med att ge Vetenskapsrådet och SUNET ett utvidgat uppdrag som inkluderar en samordnad nationell e-infrastruktur för skolväsendet.
Högskolesektorns e-infrastruktur har under krisen visat sig fungera mycket väl.
SUNET är idag den svenska högskolesektorns nationella leverantör av e-infrastruktur.
Till skillnad från skolväsendet finns inom högskolesektorn en gemensam och samordnad nationell e-infrastruktur. Detta, bedömer vi, har möjliggjort en robust och samlad kapacitet som skolväsendet idag saknar. För att svara mot framtida
utmaningar inom skolväsendet, exempelvis det kommande införandet av digitala nationella prov, behöver e-infrastrukturen ses över och samordnas.
I en framtid där distans- och hybridundervisning ökar och där säkerhets- och kapacitetsutmaningarna kommer växa bedömer PTS att en samordnad nationell infrastruktur för hela utbildningssektorn, som inkluderar både skolväsendet och den högre utbildningen, kan öka möjligheterna att framtidssäkra svensk utbildning genom den förmodade tillförlitligheten, kapaciteten, effektiviteten och säkerheten som detta förslag kan innebära.