4 Resultat, analys och teoretisk tolkning
4.1 Kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Jag har bett lärare, skolledare och elevhälsan vid fyra skolor och anställda inom socialtjänsten i en kommun att skatta sina kunskaper om ett antal neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, fortbildning i samma samt vilka orsaker till att dessa funktionsnedsättningar uppkommer kan ha.
4.1.1 ADHD
Som figur 1 visar uppskattar deltagarna i undersökningen, utifrån sin profession, att de har måttliga till goda kunskaper om ADHD. Skolan visar ett lite bättre resultat än socialtjänsten. Det är positivt att hälften av de tillfrågade skattar sig till fyra eller fem. Det är dock anmärkningsvärt att två procent av skolans personal inte anser att de har någon kunskap om den allra vanligaste förekomna neuropsykiatriska funktionsnedsättningen.
32 Fig.1
En anledning till resultatet kan vara att mellan 75 och 78 procent har fått någon form av fortbildningen i ämnet, dock måttlig, vilket framgår av Fig. 2. Det är emellertid nedslående att så många som 25 procent av respondenterna från skolan och 22 procent av socialtjänstens personal inte har fått någon fortbildning i ADHD alls. Det är trots allt dessa två grupper som jobbar närmast barn i svårigheter. Det är tydligt att det inte är behovet som styr vilken fortbildning personalen ska ha, utan troligtviss vad pengarna räcker till. Detta kan visa att Juuls och Jensens påstående om att en del av skolans personal inte har någon erfarenhet av att skilja mellan orsaker till ett ”stökigt” beteende stämmer.
Beträffande hur man såg på orsakerna till ADHD spretar dessa. Vad man kan förstå utifrån tidigare forskning så finns det ingen enhetlig förklaring till uppkomsten av ADHD. Psykologerna anser att det beror på en oftast medfödd neurologisk dysfunktion47. Kärfve å sin sida, med ett visst stöd av Socialstyrelsen, hävdar48 att ADHD beror på psykosociala faktorer så som fattigdom, dåliga uppväxtmiljöer både psykiska och fysiska samt i en del fall posttraumatisk stress barn som bevittnat eller utsatts för våld i hemmet upplever.
I rapporten om barnmisshandel framgår det också att BUP inte har några rutiner för att undersöka om det är övergrepp som ligger till grund för barnens problem, när de får in en begäran om utredning av ADHD.
47
Gillberg s. 14f, samt Kutscher s. 61f
48
33 Fig.2
På denna fråga kunde man kryssa i mer än ett alternativ. Fig. 3 visar dock att nära 90% procent av deltagarna anser att det har en biologisk förklaring, även om en stor del har garderat sig genom att kryssa för den psykosociala orsaksförklaringen. Jag hade väntat att en större andel av socialsekreterarna hade markerat för psykosociala orsaker då det oftast är de som är i dessa familjer och arbetar med stödet.
Avsaknad av struktur och bristande föräldraförmåga är ofta symptom på en dysfunktionell familjestruktur. Detta är två hinder som skulle kunna avhjälpas genom en samverkan mellan flera olika yrkesgrupper.
Två procent, vilket motsvarar 1 person, av skolans personal hade markerat annan orsak utan att förklara vad man avsåg med detta.
34
4.1.2 Aspergers syndrom
Även här skattar man sina kunskaper som relativt goda (fig.4). Resultatet är dock lite sämre än fallet var på ADHD. Jag får än en gång konstatera att det finns personal i skolan som inte anser sig ha några kunskaper alls. Här ser man också att mer än hälften av skolans personal skattar sina kunskaper till fyra eller fem. Socialtjänsten har dock ett lägre resultat för Aspergers syndrom. En möjlig förklaring till detta kan vara att barnens svårigheter oftast inte är av den karaktären så att socialtjänsten behöver vara involverade. Det kan bli aktuellt, men då i ett senare skede.
Efter avslutad skolgång kan vissa behöva daglig verksamhet, beroende på graden av funktionsnersättning. Detta faller under Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS).
Fig.4
Fig. 5 visar att fortbildningsgraden även här är måttlig till låg, speciellt inom socialtjänsten. Skolan visar liknande siffror, frågan kan vara felställd. Jag borde kanske ha frågat om man hade fått den fortbildning man var i behov av för att utföra sitt arbete på ett professionellt sätt. En fjärdedel av de tillfrågade anser sig inte ha fått någon fortbildning alls om Aspergers syndrom. För skolans del är siffran något högre, vilket stärker den bild Juul och Jensen ger.
35 Fig.5
Att en stor del av deltagarna i undersökningen inte har fått någon fortbildning om Aspergers syndrom vilket visar sig tydligt i fig. 6. I litteraturen har ingen motsatt sig att Aspergers syndrom skulle ha någon annan orsak än biologiska, ändå har hälften av personalen inom socialtjänsten och fyra av fem i skolan kryssat för att orsaken kan vara något annat än biologiska. En orsak kan vara, att en dålig uppväxtmiljö i ett vitt begrepp, kan skada barnets självkänsla och utveckla depression49. En annan är, enligt Gillberg50, avsaknad av struktur kan förstärka symptomen. Fig.6 49 Kutscher s. 127 50 Gillberg s. 102
36
4.1.3 Tourettes syndrom
Kunskaperna kring Tourettes syndrom (fig.7) skattas som måttliga. Ett fåtal anser sig dock ha goda kunskaper, främst inom socialtjänsten. Det är däremot oroande att en så stor andel, skola 26 procent och socialtjänsten 11 procent, inte anser sig ha någon kunskap all. Med tanke på att 7 procent av eleverna med ADHD förväntas ha en överlappande problematik med just Tourettes syndrom.
Fig.7
Kunskaper om Tourettes återspeglar sig också i den fortbildning (fig. 8) man har fått inom området. Runt 70 procent av de tillfrågade har inte fått någon fortbildning alls eller i mycket ringa omfattning. Endast fyra procent av skolans personal anser sig fått en god fortbildning, motsvarande siffra hos socialtjänsten är 11 procent.
Fig.8
37
(Fig. 9) till funktionsnersättningen. Runt 50 procent anser att Tourettes syndrom beror på andra orsaker än biologiska. Här är skolan överrepresenterad. Speciellt de två specifika miljömässiga orsakerna avsaknad av struktur och bristande föräldraförmåga ger upphov till eftertanke. Två procent har även här kryssat för alternativet Annan orsak utan att specificera vad som avses. Dock ska det framhävas att en stor andel, 41 procent, av personalen inom socialtjänsten enbart kryssade för det första alternativet Biologiska orsaker.
Fig.9
4.1.4 Trotssyndrom
Trotssyndrom är det funktionshinder jag själv anser är svårast att få grepp om. Många av symptomen går igen hos ADHD och hos barn med posttraumatiskt stressyndrom.
38
Enligt fig. 10 sjunker kunskapsnivån hos båda grupperna i undersökningen när det handlar om Trotssyndrom. För skolans del anser 28 procent att de inte har några kunskaper alls och 38 procent att deras kunskaper inom detta området är ringa. Sammantaget ser vi att två av tre har låga eller ingen kunskap överhuvudtaget. Personalen inom socialtjänsten anser sig inneha något bättre kunskaper om Trotssyndrom, men dock marginellt bättre. Ett ytterst fåtal anser sig ha goda kunskaper. För skolans del två procent av personalen och i gruppen för socialtjänsten svarar sex procent att de har goda kunskaper.
Även här ser man att fortbildningsnivån låg (fig.11), 9 av tio bland skolans personal svarar att de anser sig ha fått ringa eller ingen fortbildning om Trotssyndrom trots att det är de som
Fig.11
träffar barnen och ungdomarna den absolut största delen av dagen. Hos socialtjänsten är motsvarande siffror 66 procent. Endast sex procent av samtliga tillfrågade anser att de har fått en god fortbildning om Trotssyndrom. Socialtjänsten har statistiskt en mycket högre kompetens inom området, över hälften av personalen där har fått någon form av fortbildning. Bland skolans personal är siffran drygt 30 procent.
Vad man anser som orsaker till Trotssyndrom (fig.12) återspeglar det jag skrev inledningsvis under detta avsnitt. Över 40 procent har kryssat för samtliga svarsalternativen utan Annan orsak. Det sistnämnda svarsalternativet har också en högre andel använt sig av än tidigare. 11 procent av deltagarna från socialtjänsten har angett detta alternativ och sex procent för skolans del. Med Annan orsak menar man att det kan bero på överkrav från skolan, kompisar eller individen själv. Någon tror att det kan också bero på förlossningsskador.
39 Fig.12
4.1.5 Överlappande diagnoser
Denna frågan handlar om vilka kunskaper man har om de ”korsbefruktade” funktionsnedsättningar som är vanligt förekommande. Tidigare har jag beskrivit den neuropsykiatriska uppfattningen som att många diagnoser har ett tillägg genom andra vanliga förekommande diagnoser.
Här ser man en liknande bild som hos de två föregående avsnitten (fig.13). Endast sex procent inom gruppen från socialtjänsten anser sig ha goda kunskaper i ämnet ingen annan. Bland deltagarna från skolan menar 11 procent att de har rimligt goda kunskaper.
Från skolans håll uppger 39 procent att de inte har några kunskaper alls, motsvarande siffra från socialtjänsten är 28 procent. Även i denna frågan har socialtjänsten överlag skattat sin kunskapsnivå som något bättre än skolans.
På fortbildningssidan ser det lite bättre ut (fig.14) än fallet innan. 2/3 av de svarande från socialtjänsten uppger att de har fått något form av fortbildning i ämnet, drygt hälften dock i ringa grad. För skolans del är motsvarande siffror något sämre endast 45 procent har fått någon fortbildning knappt hälften av dem i ringa grad. I gruppen från Socialtjänsten anser 17 procent att de har fått en rimlig god eller god fortbildning, skolan siffra är här 11 procent.
40 Fig.13
Det sistnämnda är dock inte en bild som stämmer överens med kunskapsnivån, bland de svarande från skolan ansåg sig 13 procent ha rimligt goda kunskaper. Detta kan förklaras med att vissa kan ha kunskapen utan att ha varit i behov av fortbildning. Inom socialtjänsten var det endast 6 procent som ansåg sig ha rimligt goda eller goda kunskaper om Överlappande diagnoser, men 17 procent som uppger att de har fått en rimlig god eller god fortbildning. Detta får jag inte att gå ihop, kan det vara så att man har läst och hört men inte förstått.
Fig.14