Kunskap på arbetsmarknaden om vuxna med högfungerande

och erfarenhet kring personer med högfungerande autism. Baldwin m fl (2014) tar även upp i deras studie om kunskap inom arbete för personer med högfungerande autism och hur den brister. Den bristande kunskapen om personer med högfungerande autism behöver belysas för att få ut mer kunskap på arbetsmarknaden. Kunskap om att kunna förstå varför till exempel vissa saker sker

i en viss situation med en person med högfungerande autism, men inte med en person som är neurotypisk.

Vuxna personer med högfungerande autism känner till sina svårigheter och har svårt att sätta sig in i till exempel vad det innebär att ta körkort. Efter vad som visas i empirin påtalar vuxna med högfungerande autism ofta deras klumpighet och svårigheterna med de sociala koderna. Detta kan leda till att vuxna personer med högfungerande autism avstår för att de inte känner att de skulle klara av det. Känslan av att vara mindre duglig eller att inte kunna tillhöra ett sammanhang som neurotypiska människor är negativ. Utifrån artikeln av Jennes-Coussens m fl (2006) där deltagarna var medvetna om deras svårigheter så ledde detta till att de själv inte ville ta körkort till exempel. Deltagare menade att deras svårigheter skulle begränsa deras prestanda. Vissa av deltagarna hade det svårt att hitta arbete på grund av att det finns många moment innan man får ett arbete. Till exempel skriva cv, skicka ut, intervju och lönesättning/löneanspråk. De hade svårt att samordna detta själv.

7 DISKUSSION

Analysen visade på att studierna resulterar i att det framför allt saknas kunskap på området vuxna med högfungerande autism. De sysselsättningar som finns för målgruppen är daglig verksamhet, praktik, lönearbete, hobbys, spel eller annan form av interaktion via internet och studier. De förutfattade meningar som finns i samhället dementeras i flera av studierna genom att visa att målgruppen har väldigt varierande intresseområden. Föreställningen är vanligen att vuxna med högfungerande autism mestadels intresserar sig för teknik och data. Vilket alltså inte är korrekt enligt studiernas resultat. En del av de vuxna med högfungerande autism har dessutom hög utbildning men har ändå svårt att skaffa och/eller behålla ett arbete. Det som fallerar är oftast det sociala samspelet på arbetsplatsen. Det sker missförstånd och det råder kunskapsbrist bland arbetsgivare och kollegor om diagnosen.

Förståelsen för vuxna med högfungerande autism brister, vilket många av personerna med diagnosen är medvetna om. Detta sätter ännu mer press och stress på personerna innan de ens hunnit ut i det sociala livet. Känsla av välbefinnande genom någon sorts sysselsättning uppnås enligt flera av studierna. I alla fall så länge sysselsättningen har någon form av relevans för personens intresseområde. Tyvärr är det oftare så att målgruppen har arbeten som inte är anpassade till personens intressen eller utbildning. Arbetena är också ofta fysiskt tunga arbeten och de arbetsuppgifter de har på arbetsplatsen är ofta personerna överkvalificerade för. Detta medför att känslan av välbefinnande inte uppkommer i vissa former av sysselsättning.

7.2 Metoddiskussion

Metoden litteraturstudie som vi valt att använda oss av har gett en översikt av området gällande vuxna med högfungerande autism och sysselsättning i relation till välbefinnande. Vi kunde se att det, i majoriteten av de utvalda studierna, fanns slutsatser om att det saknas forskning. Metoden vi valt producerar ny kunskap i form av konfirmation av brist på forskning på området och teman som gör att man kan förstå målgruppen bättre, vilket är vara önskvärt på grund av avsaknaden på

området. Det rådande pandemiläget gjorde att vi valde en litteraturstudie framför att studera material som erbjuds från kommuner till vuxna med högfungerande autism kring vad som erbjuds i form av någon typ av sysselsättning. Att studera det material som delas ut till målgruppen hade producerat ny insikt i läget gällande sysselsättningsalternativ för målgruppen. Vilket vi tycker att vi uppnått med vårt valda alternativ också. Utifrån de teman som identifierades kan man förstå målgruppen bättre. Det ansvar vi känner för att inte bidra till rådande pandemi gjorde att våra tankar vägde över åt litteraturstudie.

När det gäller hur empirin eftersöktes kommer mycket tankar kring bland annat sökord, urval och bortfall. Ytterligare tid hade kunnat läggas på att specificera de sökningar som utfördes i databaser, men eftersom kunskapen kring tidsuppfattning i relation till arbetsbelastning inte fanns var det svårt att redan i startskedet avgöra det.Sättet sökprocessen utfördes på kan medföra att vi missat relevanta studier, men litteraturstudien visar på ett översiktligt resultat efter de studier som faktiskt valdes. Den förförståelse som vi har genom att ha studerat på programmet under snart tre år gör att vi vinklar både frågeställningar, sökningar och önskat resultat på ett särskilt sätt. Det kan vara både negativt och positivt. Det negativa kan vara att vi återskapar sådant som redan existerar, till exempel förutfattade meningar eller ett särskilt perspektiv på området. Samtidigt kan det vara precis det som behövs, att se på området med just den förförståelse för att se vilka förutfattade meningar som existerar, utmana dom och skapa en ny syn på området. Socialpedagogiken erbjuder en helhetssyn på individer med funktionsnedsättning och ger ett brett fält med mångfacetterad kunskap och förståelse. För målgruppen, vuxna med högfungerande autism, behövs ett helhetsperspektiv. För att kunna hjälpa och stötta en individ inom målgruppen till en starkare känsla av välbefinnande behöver man se hela läget. Vardagen, den fysiska och psykiska hälsan, rutiner och socialt är alla områden som spelar in hur individen sedan uppfattar sin känsla av välbefinnande. Att vara välfungerande i samhällets alla olika delar, kräver att den förförståelse en socialpedagog har kan vara att föredra just här.

Fokus har legat på att skapa validitet och reliabilitet i studien. Vi har arbetat med att materialet vi arbetat med verkligen ska besvara de frågor som ställts. Vi har utfört studie på ett så korrekt sätt som möjligt efter de normer som finns för hur man utför en litteraturstudie. De teorier och begrepp som använts för att analysera empirin är välkända och förklarade i litteraturstudien. Metoden tematisk analys är en välkänd och användbar metod för att arbeta med empiri och processen har utförts enligt standard. De mått av validitet och reliabilitet som vi ville uppnå förklaras i Brymans (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. I Bryman (2018) förklaras validitet som att studien verkligen beskriver och mäter det som står i frågeställningarna. Alltså att undersökningsmetoden för empirin är relevant för det som ska undersökas. Reliabilitet beskrivs av Bryman (2018) som att man testar en metod två gånger och att de båda resultaten ska ge liknande resultat. Alltså måtten och mätningarna i studien ska vara pålitliga och relevanta för studiens empiri. I en litteraturstudie berörs reliabilitet när man tolkar mönster och teman. Om någon annan skulle utföra en liknande studie ska resultatet bli relativt lika.

7.3 Resultatdiskussion

Resultat av studien har visat att den empiri vi studerat sammanfattningsvis beskriver att det finns en omfattande brist på forskning inom det område vi valt att studera: vuxna med högfungerande autism. Vi hade från början funderingar kring de förutfattade meningar som existerar kring målgruppen. De förutfattade meningarna

handlar om hur samhället ofta ser på målgruppen och i detta fall gäller det tron att de flesta är hemmasittare och relativt ointresserade av att ha någon sysselsättning. 7.3.1 Kunskap och stöd

En sammanställning av studierna visar att majoriteten av personerna i målgruppen vill ha en sysselsättning och känner sig motiverade till det. Dock visar studierna också att de flesta inte har någon anställning och ej heller meningsfulla fritidssysselsättningar. Resultatet har visat brist på stöd ute på arbetsmarknaden som stöd vid sociala interaktioner samt stöd för att behålla jobbet. Bland annat i Baldwin m fl (2014) nämns behovet av stöd för personer med högfungerande autism för att behålla sitt nuvarande arbete. Vogeley m fl (2013) menar att på grund av arbetslösheten hos personer med högfungerande autism blir de socialt isolerade, deprimerande och får låg självkänsla. Vogeley m fl (2013) påpekar därför vikten av ett insatsprogram för personer med högfungerande autism för att integreras på arbetsmarknaden. Hamm och Förare (2015) tar upp de hinder och svårigheter som uppstår och menar att kunskapen om personer med högfungerande autism behövs. Detta för att förstå den problematik och de hinder som uppstår. Hamm och Förare (2015) menar att kunskapen kan göra att den professionella kan hjälpa personer med högfungerande autism att kunna besegra hinder som uppstår. Chen m fl (2015) nämner att det behöver finnas strategier för personer med högfungerande autism vid interaktioner med andra människor. Strategier behöver också finnas för de människor som är involverade i personer med högfungerande autisms liv.

Problemet kvarstår på arbetsmarknaden för personer med högfungerande autism då det visat sig vara svårt att komma in på arbetsmarknaden men också med de sociala interaktionerna. Larsson Tholén och Danermark (2016) menar att de insatser som finns inte nämnvärt resulterat i något positivt för personer med funktionsnedsättning. Insatser som hjälper vuxna med högfungerande autism att integreras i arbetsliv eller annan meningsfull sysselsättning saknas. Det finns ett fåtal insatser som är inom rätt område men som behöver optimeras för att fungera för personen. De insatser som mestadels erbjuds vill hjälpa till att forma personen med högfungerande autism att passa in i normen. Önskvärt skulle vara om insatserna i stället fokuserar på att sprida kunskap om diagnosen och att hjälpa personen att optimera det som personen är bra på och att då kunna utnyttja dessa förmågor på en eventuell arbetsplats.

En del av studierna visar att det är en del som har högre utbildning men som ändå har svårt att skaffa eller behålla ett arbete. Många av de som har kompetens för ett särskilt arbete fallerar på interaktion då den mellanmänskliga interaktionen fungerar bristfälligt. Ibland är det på grund av andras okunskap kring diagnosen och ibland på grund av personens oförmåga att både läsa av andra och få fram det som vill kommuniceras. I vilket fall är personens förmåga att klara av arbetsuppgifterna sällan ett problem. Några av studierna visar resultat som beskriver anställning på ledande tjänster och där är vuxna med högfungerande autism underrepresenterade. Överlag vore det bra om kunskap kring diagnosen sprids till framförallt arbetsgivare. Det finns mycket positiva egenskaper hos en person med högfungerande autism och framför allt är de människor med varierande personligheter som alla andra.