Kunskap

Under våra intervjuer framkom det att kunskapen kring AAS var olika bland våra intervjupersoner. Enligt Monaghan (2001) är kunskap kring träning, kost och droger en självklarhet för att lyckas inom bodybuilding. Det finns en fördom om bodybuilders, att de är stora osmarta killar, men detta stämmer inte då det krävs mycket kunskap för att kunna bygga

upp en fysik en bodybuilder har (Monaghan, 2001: 46). Adam beskriver hur viljan att lära sig saker om träning och speciellt kosttillskott i samband med att ambitionsnivån, han säger:

Desto mer man börjar träna desto mer vill man ha reda på om kosttillskott. (Adam)

Även Joel berättar vad han tror:

Jag tror att en människa som är äldre och går in för en träning mycket mer, tävlar inom det eller är väldigt väldigt intresserade av det och vet mycket mer har mer kunskap om det än någon som är 16, 17, 18/…/ (Joel)

Det visade sig under våra intervjuer att Henrik och Erik som är emot både kosttillskott och anabola androgena steroider hade mycket lite kunskap kring preparaten. Detta kan då

förklaras med att de inte hade som mål att bygga mycket muskler och få en stor kropp. Deras ambitionsnivå för att bygga muskler var liten, och likaså kunskapen. De andra killarna som hade andra mål med träningen uttryckte en kunskap kring kosttillskott, de vet vad de är till för, vilka syften de olika preparaten har osv. Kunskapen kring AAS var inte lika stor som kring kosttillskotten, men en viss kunskap hade de ändå. Kunskapen som killarna har om anabola androgena steroider och dess farliga bieffekter gav däremot ingen negativ bild av preparatet, då tre av de fyra med relativt mycket kunskap hade en liberal syn på preparatet.

Monaghan (2001) beskriver att kunskapen sprids bland annat genom en interaktion ansikte till ansikte. De som har mer erfarenheter delar med sig och kunskap sprids.

(Monaghan, 2001: 48) Även Sas-Nowosielski (2006) studie visar att kunskapen kring anabola androgena steroider kommer från jämlika (Sas-Nowosielski, 2006: 229). De flesta killarna beskriver att de får kunskap från vänner och människor de tränar med, vilket de styrker ytterligare när flera av killarna berättar att de pratar, både på gymmet och med vännerna, vem som har testat vilket preparat, hur det fungerade osv. Stefan och Martin beskriver:

Det är väl mer så att säga ”jag läste på Internet om någon kille som testat det och gjort så.. blabla”. Sen hör man ju mycket bland yngre typ ”sett det nyakreatinet på gymgrossisten, man blir ju skitstor på två veckor”. Ja men såhär vanligt. Men inget just så, det är väl lite allmänt om vad som… det kan vara allt möjligt. (Stefan)

Jag vet inte, det är väl typ ”jag har testat det här, det funkar skitbra på mig” och sådär.. Eh.. ja.. ”De här grejerna funkar inte alls och det här är schysst, det här är inte bra”. Ja, liksom det är sånt typ… (Martin)

I Sas-Nowosielskis studie (2006) visar resultatet att några få ungdomar har Internet som kunskapskälla till AAS (Sas-Nowosielskis, 2006: 229) Många av de unga män vi intervjuat nämnde att Internet kan vara stor källa till deras kunskap. Dels genom olika frågeforum, artiklar eller olika internetsidor där man kan handla kosttillskott. Joel förklarar att Internet är en kunskapsskälla för honom:

Man utbyter mycket med såna som kan, läser på nätet och går in på Flashbacks (internetsida) /…/ och mycket från Internet. (Joel)

Sas-Nowosielskis studie gjordes för fyra år sedan, vilket kan ha betydelse för de skilda resultaten, då killarna i vår studie beskriver Internet som en stor del av kunskapsinhämtandet. Idag används Internet mer och mer av Sveriges befolkning vilket kan vara en anledning till att våra intervjupersoner använder Internet oftare som ett sätt att hämta information från

(www.wii.se). En annan anledning kan vara att försäljningen av kosttillskott har ökat markant (Leifman et al, 2009: 13), och dessa kosttillskott kan lätt handlas genom Internet. Genom att handla dessa preparat på nätet kommer man ofta i kontakt med sidor som träning, andra preparat och information. Detta kan också vara en orsak till att dessa killar kommer i kontakt med kunskapen via Internet.

Ansikte mot ansikte och Internet var alltså två viktiga kunskapskällor för våra intervjupersoner, men något som framkom var att flera av de unga männen hade haft

föreläsning i skolan om just anabola androgena steroider. Sas-Nowosielski (2006) beskriver i sin studie att få ungdomar har fått kunskap från föreläsare i utbildningssyfte (Sas-

Nowosielski, 2006: 229). Detta stämmer då inte överens med det våra intervjupersoner berättar. Det kan bero på en kulturell skillnad, då undersökningen är gjord i Polen och utbildningen ser annorlunda ut i Sverige. Det kan även vara olika med AAS- föreläsningar i skolan i Sverige också, beroende på vilken stad man bor i eller vilken skola man går på. Både Stefan och Erik uttrycker att det är för lite utbildning om AAS i skolan och de har en önskan om att det borde vara mer. Erik säger:

Man pratar ju inte så mycket om det (anabola), det tror jag inte… Det kanske är det som är lite problemet. Att folk… om man skulle prata och diskutera det mer… och skolan och så kanske. För det enda vi har det är ju typ med folk som föreläser, kommer en gång och berättar om det. (Erik)

Dock visade vår studie att kunskap kring AAS inte behöver leda till att man tar avstånd ifrån preparatet och doping. Då de killar som visade på mycket kunskap hade en liberal syn på preparatet och de som inte var insatta och hade lite kunskap tog helt avstånd från kosttillskott och anabola androgena steroider.