6. Läroplansområden
6.2 Kunskaper
Enligt läroplanen ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Elever som har behov av stöd för att nå
kunskapskraven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få stöd tidigt och anpassat efter sina behov.
Kunskapsresultat, elever i årskurs 6—9
Tabell 3 sammanfattar kunskapsresultaten sedan läsåret 2015/2016 för den kommunala grundskolans avgångselever i årskurs 9. I tabellen framgår andelen avgångselever som når kunskapsresultaten som krävs för att vara behörig till gymnasiets yrkesprogram13 och andelen elever som uppnår minst betyget E i alla ämnen. Meritvärdet är det som avgör huruvida elevens kunskapsresultat räcker för att bli antagen till det sökta gymnasieprogrammet. Meritvärdet baseras på elevens betyg och mäter elevens kunskapsnivå.
Tabell 3. Kunskapsresultat, avgångselever i årskurs 9, VT16—VT19, Helsingborg och riket, samtliga elever
Elever i årskurs 9 VT16 VT17 VT18 VT19 VT20 Samtliga elever
Andel som är behöriga till
yrkesprogram 85,3% 82,7% 81,6% 82,1% 84,0%
(81,0%) (80,5%) (82,7%) (82,5%) (84,0%) Andel elever som uppnår minst
betyget E i alla ämnen 75,9% 73,7% 72,2% 75,9% 74,4%
(71,9%) (71,8%) (73,5%) (73,4%) (73,9%) Genomsnittligt meritvärde 231,0 227,5 227,8 234,8 231,4
(218,8) (217,7) (223,3) (224,5) (225,9) Notera. Motsvarande värden för riket som helhet anges inom parenteser.
Källa. Skolverket/SIRIS (2020).
Över tid är andelen elever med behörighet till gymnasiet stabil men med mindre variationer från år till år. Behörigheten till gymnasiet har dalat under några år men ökar under läsåret 2018/2019 och 2019/2020 och uppgår till 84,0% vårterminen 2020. Dock är behörigheten 1,3 procentenheter lägre än läsåret 2015/2016. Vid
13 För att uppnå behörighet till gymnasiets yrkesprogram krävs godkända betyg i de gymnasiegemensamma ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska samt i ytterligare fem andra ämnen.
vårterminens slut 2020 är gymnasiebehörigheten i Helsingborg på samma nivå som för kommunala skolor i riket som helhet (84,0%).
Andelen elever som uppnår godkänt betyg A—E i alla ämnen har de senaste åren varit högre i Helsingborg jämfört med riket. Vårterminen 2019 var det knappt 76% av eleverna i Helsingborg som uppnådde godkänt betyg i alla ämnen. I riket var andelen drygt 73%. Under vårterminen 2020 har andelen elever med godkända betyg i alla ämnen minskat något och uppgår till 74,4 %. Även det genomsnittliga meritvärdet är något högre i Helsingborg än i riket. Läsåret 2018/2019 uppgick meritvärdet till 234,8 i Helsingborg, medan rikssnittet var 224,5. För läsåret 2019/2020 är meritvärdet något lägre (231,4) än året innan.
Om man jämför andelen elever som uppnår godkänt betyg i alla ämnen med hur meritvärdena utvecklats så kan man se att för några år sedan gick trenden mot en ökad tudelning; andelen med godkända betyg minskade samtidigt som meritvärdena låg relativt stabila. Läsåret 18/19 ökade både meritvärdet och andelen elever som uppnår godkänt betyg i alla ämnen, men läsåret 19/20 så sjönk både meritvärdet och andelen godkända jämfört med året innan.
I tabell 4 redovisas samma mått över kunskapsresultat fast för de lägre årskurserna 6—8. I årskurs 8 har kunskapsresultaten legat nästan oförändrat sedan vårterminen 2016. I årskurs 6 och 7 har trenden varit relativt stabil över tid, medan enstaka resultat har stuckit ut både upp och ned.
Tabell 4. Kunskapsresultat, avgångselever i årskurs 6—8, VT16—VT19, Helsingborg, samtliga elever
Kolumn1 VT16 VT17 VT18 VT19 VT20
Förändring (VT16-VT20) Elever i årskurs 8
Andel som är behöriga till
yrkesprogram 73,3% 73,6% 78,6% 75,4% 73,2% -0,1
Andel elever som uppnår minst
betyget E i alla ämnen 66,6% 65,5% 70,2% 67,6% 65,5% -1,1
Genomsnittligt meritvärde 211,3 208,5 218,3 211,8 211,1 -0,2
Elever i årskurs 7
Andel elever med godkänt betyg A-E
i kärnämnena 76,7% 79,9% 77,6% 74,4% 76,6% -0,1
Andel elever som uppnår minst
betyget E i alla ämnen 67,5% 72,3% 69,0% 67,0% 65,5% -2
Genomsnittlig betygspoäng 12,6 12,9 12,7 12,5 12,4 -0,2
Elever i årskurs 6
Andel elever med godkänt betyg A-E
i kärnämnena 81,5% 81,3% 81,4% 78,0% 82,9% 1,4
Andel elever som uppnår minst
betyget E i alla ämnen 78,0% 78,9% 75,4% 72,2% 74,7% -3,3
Genomsnittligt betygspoäng 13,5 13,4 13,2 13,1 13,4 -0,1
Källa. Beslutsstöd (2019).
Hur resultaten utvecklas i tidigare årskurser ger en indikation om hur resultatet kommer att se ut när eleverna går ut grundskolan. Till exempel kan man se att eleverna som vårterminen 2020 gick ut årskurs 8 hade en lägre behörighet än de elever som gått ut årskurs 8 åren innan. Det finns alltså en risk för att behörigheten för denna årskull kommer att bli lägre när den går ut grundskolan än den varit för tidigare årskullar. Annorlunda uttryckt så krävs en större ansträngning för att denna årskull ska nå lika höga resultat som de elever som gick ut grundskolan vårterminen 2020.
Figur 6 visar hur behörigheten utvecklas från årskurs 6 till och med årskurs 9 för samma årskull. Figuren visar att när olika årskullar avslutar vårterminen i årskurs 6 så varierar deras behörighet mellan 78 % och 86 %. I årskurserna 7 och 8 sjunker behörigheten, men sänkningen är inte lika stor för alla årskullar. I årskurs 9 ökar åter behörigheten.
Att det sker en kraftig sänkning mellan årskurs 6 och årskurs 7 beror antagligen på att eleverna byter från mellanstadium till högstadium vilket både innebär högre
kunskapskrav och i vissa fall även byte av skola. Genom att analysera resultaten tidigt får skolorna underlag för att bedöma om de stödinsatser som getts varit tillräckliga eller om justeringar behövs. Ju tidigare insatser, desto större chans att insatserna bidrar till att långsiktigt förbättra elevens resultat. Ambitionen är att öka elevernas möjligheter att nå målen och bli behöriga. En svagt uppåt lutande linje genom hela skoltiden är önskvärd.
Figur 6. Utveckling av gymnasiebehörigheten efter termin och årskull (slutår),
Källa: egna uträkningar (2020) 65%
70%
75%
80%
85%
90%
6:VT 7:VT 8:VT 9:VT
2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Behörighet – långsikt trend
Elevsammansättningen eller specifika händelser vissa år kan påverka resultaten för just det året. Därför bör man även se på den långsiktiga trenden när man analyserar behörigheten. I figur 7 framgår hur behörigheten för årskurs 9 utvecklats över tid.
Den röda linjen visar ett glidande medelvärde, dvs. istället för att se till enskilt år så väger man ihop resultatet för de tre senaste åren. Trenden sedan läsåret 2012/13 har varit nedåtgående. Resultatet från vårterminen 2020 bidrar till att kurvan pekar uppåt igen. Det beror både på att det tillkomna resultatet för 2019/2020 är högre än det tidigare medtagna resultatet för 2016/2017. Det som krävs för att trenden ska hålla i sig även över läsåret 2020/2021 blir att det kommande resultatet för läsåret 2020/2021 blir högre än resultatet för 2017/2018.
Figur 7. Behörighet till gymnasiets yrkesprogram, per läsår och glidande medelvärde (trend)
6.1
Källa: Beslutsstöd och egna beräkningar
När gymnasiegemensamma ämnen saknas för gymnasiebehörighet
De flesta elever som inte når behörighet till gymnasiets yrkesprogram saknar ett eller två av de gymnasiegemensamma14 ämnena. Detta är alltså elever som i någon mening är nära att bli gymnasiebehöriga.
Av de totalt 170 elever i årskurs 9 som inte är behöriga till gymnasiet saknar 49 elever endast godkänt i ett gymnasiegemensamt ämne. Ytterligare 31 elever saknar två gymnasiegemensamma ämnen för att bli behöriga. De som saknar alla tre ämnena är längst från behörighet. Vid slutet av vårterminen 2020 rör det sig om 16 elever.
Antalet elever som inte uppnår behörighet är lägre vårterminen 2020 än det varit åren innan15. Genom att analysera vad den bristande behörigheten beror på kan skolorna anpassa de insatser som behövs.
Tabell 5. Antal gymnasiegemensamma ämnen från behörighet till gymnasiets yrkesprogram, årskurs 9, VT16—VT19
Antal kärnämnen som saknas för behörighet (kunskapskraven
* För att nå behörighet krävs godkänt i samtliga gymnasiegemensamma ämnen (i tabellen kallat ”kärnämnen”) och godkänt i åtminstone fem andra ämnen.
Bland de elever som saknar ett ämne för att få gymnasiebehörighet är vanligast att inte bli godkänd i matematik. Vårterminen 2020 är det 28 elever som inte uppnådde
14 De gymnasiegemensamma ämnena kallades tidigare för kärnämnen. Dessa är matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk.
15 Av de elever i årskurs 9 som inte blev behöriga gick 45 stycken i sommarskola.
Av dessa lyckades 25 uppnå behörighet till gymnasieskolan.
behörighet på grund av att de inte hade godkänt i matematik. 16 elever uppnådde inte behörighet på grund av att de inte hade godkänt i engelska. Se tabell 6.
Av de 31 elever som misslyckas med minst två ämnen är kombinationen av underkänt i svenska som andraspråk och engelska vanligast, med 15 elever, följt av
kombinationen svenska som andraspråk och matematik, med 9 elever.
Tabell 6. Det gymnasiegemensamma ämnet som saknas för gymnasiebehörighet bland elever som bara saknar ett ämne, avgångselever, årskurs 9, VT20
Kärnämnet som eleven inte når betyg A—E
Antal elever som inte når godkänt betyg A—E
Andel av eleverna som saknar betyg i ett kärnämne
Matematik 28 57,1%
Engelska 16 32,7%
Svenska 1 2,0%
Svenska som andraspråk 4 8,2%
Totalt 49 100,0%
Elevernas bakgrund påverkar behörigheten
Elever har olika förutsättningar att nå målen för gymnasiebehörighet. Sedan tidigare vet vi att elevens ursprung samt föräldrars utbildningsbakgrund är två viktiga bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas möjligheter att klara av sin skolgång.
Elever som är födda utomlands har lägst behörighet till gymnasiet och behörigheten har sjunkit de senaste åren. De senaste åren når bara drygt hälften av eleverna som är födda utomlands behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Om eleven har utländska föräldrar men är född i Sverige så är behörigheten avsevärt högre, runt 80
%. Elever födda i Sverige och med svenska föräldrar har högst behörighet, över 90 %.
Behörigheten för denna elevgrupp har sjunkit över tid.
Om man ser till föräldrarnas utbildningsnivå så kan man konstatera att elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning klarar skolan bättre än de elever vars föräldrar enbart gått i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande. Över 90 % av den förstnämnda gruppen uppnår behörighet till gymnasieskolan, medan ungefär 75
% av den sistnämnda gruppen uppnår behörighet. För båda grupperna är trenden sjunkande, dvs behörigheten har sjunkit de senaste åren.
Figur 8. Behörighet till gymnasiet, uppdelat per elevers bakgrund samt efter föräldrarnas utbildningsnivå, Helsingborgs kommunala skolor
Källa. Skolverket/SIRIS (2019). Senaste tillgängliga siffror avser 2019.
Elevers syn på sitt eget lärande
Elevers motivation har betydelse för deras skolresultat. Motivationen påverkas både av inre och yttre faktorer. Hur eleven uppfattar sin egen kompetens och förmåga, rädsla för att misslyckas, problemhantering, med mera är exempel på inre faktorer som påverkar motivationen. Men motivationen påverkas också av yttre faktorer så som lärarna kan påverka. Det handlar till exempel om vilka förväntningar som lärarna har på eleven, hur återkoppling sker och bedömningssätt.16
Förvaltningen har genom Skoltempen ställt frågor till elever om deras syn på motivation och lärande. Elever har fått ange i hur hög grad de instämmer i olika påståenden, till exempel Jag anstränger mig i skolan och Jag ger inte upp lätt när jag stöter på problem. Drygt 86 procent uppger att de anstränger sig i skolan17 Ungefär 65 procent av eleverna uppger att de inte ger upp lätt när de stöter på problem.18 Det finns inga data från tidigare år att jämföra med.
Lärarnas agerande påverkar undervisningen och därför är det relevant att jämföra hur elever och lärare svarat på frågor som beskriver samma situation fast från
16 Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång, Skolverkets webbplats, 2020.
17 Dessa elever har angett svarsalternativ 5, 6 eller 7 på en skala 1 – 7
18 Dessa elever har angett svarsalternativ 5, 6 eller 7 på en skala 1 – 7
70,9%
VT16 VT17 VT18 VT19 VT16 VT17 VT18 VT19 VT16 VT17 VT18 VT19 VT16 VT17 VT18 VT19 VT16 VT17 VT18 VT19
Född utomlands Född i Sverige Svensk bakgrund Förgymnasial eller
gymnasial Eftergymnasial Per svensk och utländsk bakgrund Föräldrarnas högsta utbildningsnivå
respektive utgångspunkt. När eleverna tillfrågades hur många av lärarna som ser när eleven inte hänger med i undervisningen så svarade drygt hälften av eleverna att alla eller nästan alla lärare såg att eleven inte hängde med. Ungefär var femte elev uppgav att det endast några få lärare som såg att de inte hängde med. Drygt 12 procent visste inte hur de skulle svara. Om man jämför med hur lärarna svarat så kan man se att lärarnas uppfattning delvis skiljer sig från elevernas. Över 90 procent av lärarna tyckte att de var mycket bra eller ganska bra på att uppmärksamma elever som inte hänger med i undervisningen. Vi kan konstatera att lärarna skattar sin egen förmåga att uppmärksamma elever som inte hänger med i undervisningen högre än vad eleverna själva gör. Resultaten på skolnivå ser olika ut och varje skola har analyserat resultaten från Skoltempen och anpassat åtgärderna utifrån lokala resultat.
Extra anpassningar och särskilt stöd
Alla elever ska få möjlighet att nå så långt som möjligt. Detta gäller både elever som har goda resultat och elever som har svårare att uppnå kunskapskraven. Om det befaras att en elev inte kommer att uppnå kunskapskraven ska eleven ges stöd i form av extra anpassningar. Med extra anpassning avses att läraren vidtar en mindre ingripande stödinsats som går att genomföra inom ramen för den ordinarie
undervisningen.19Om detta inte bedöms vara tillräcklig kan eleven ha rätt till särskilt stöd20. Beslut om särskilt stöd ska föregås av en utredning och stödets innehåll ska framgå ur ett åtgärdsprogram.
Knappt tusen elever har aktiva åtgärdsprogram, dvs har tillgång till särskilt stöd21. Antalet extra anpassningar är större. Vad som är extra anpassning kan ibland vara svårt att definiera. Ambitionen är att göra anpassningar som inte bara gynnar en elev utan kommer hela klassen till godo. Frågan är då om den insats som gynnar hela klassen kan ses som en extra anpassning eller inte. Hur insatsen definieras är dock av mindre betydelse givet att eleven får det stöd den behöver.
19 Extra anpassning kan till exempel vara extra tydliga instruktioner, stöd att sätta igång arbetet, hjälp att förstå texter.
20 Exempel på särskilt stöd: enskild undervisning, stöd av speciallärare, anpassad studiegång.
21 Siffran är en ögonblicksbild i oktober 2020. Det saknas förvaltningsövergripande statistik för läsåret 19/20.
Särskilt stöd är en mer genomgripande insats som kräver utredning och beslut. En del av de anmälningar som inkommer till Skolinspektionen avser elevers rätt till särskilt stöd. Av de anmälningar som inkom till Skolinspektionen under 2019 avseende Helsingborgs stads skolor handlade nio av 58 anmälningar om särskilt stöd. Det är den näst vanligaste orsaken till anmälningar (efter anmälningar om kränkande behandling). Under perioden januari till och med juli 2020 inkom 24 anmälningar till Skolinspektionen varav sex rörde särskilt stöd.
För att eleverna ska få tillgång till ett välfungerande särskilt stöd krävs att skola, elevhälsa och vårdnadshavare har ett bra samarbete. Elevhälsan har under läsåret 19/20 förändrat sin organisation för att bättre möta upp skolornas behov. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelning och förbättra kommunikationen. Till exempel träffar enhetschefer från Elevhälsan regelbundet rektorer och verksamhetschefer inom de olika verksamhetsområdena för att gemensamt hantera aktuella och övergripande frågor. Erfarenheten hittills är att förändringarna lett till förbättrat samarbete.
Elevhälsan handlägger också ärenden som rör Febex, dvs de medel som skolor kan ansöka om till extraordinära stödåtgärder (t ex tekniska hjälpmedel). Under läsåret 19/20 handlades 633 ansökningar från kommunala skolor och förskolor.
Språkutvecklande undervisning22 och matematik
Språket är nyckel till framgång i skolan. Att kunna läsa, att kunna förstå vad som sägs och skrivs samt att kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt är färdigheter som har betydelse för kunskapsutvecklingen inom alla ämnen. För elever med annat modersmål än svenska är utmaningen större, men även många elever med
svenskspråkiga föräldrar har svårt att läsa eller att förstå och kunna uttrycka sig med de begrepp som används i skolan.
Många skolor, fram för allt de som har många elever med annat modersmål än svenska, har språk som ett prioriterat verksamhetsmål. Det innebär att skolorna på ett målmedvetet sätt arbetar för att öka elevernas språkförmåga. Det kan till exempel handla om att noga följa upp att alla elever knäcker läskoden tidigt och att ge stöd tills detta är uppnått. Ett annat exempel är att genom kompetensutveckling öka lärarnas förmåga att tillämpa en språkutvecklande undervisning.
Av de elever i årskurs 9 som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan så är det oftast matematiken som eleverna inte uppnår godkänt i (se tabell 6). Men även svenska som andraspråk har visat sig ha stor betydelse för behörigheten.
Förvaltningen har analyserat behörigheten i årskurs 6 – 9 för att identifiera samband och orsaker till att vissa elever inte når behörighet till gymnasiet. Analyserna visar att
22 Jim Cummins har i många år bedrivit forskning i flerspråkiga sammanhang med fokus på elevers skolframgång. Cummins studier handlar om interaktionen i klassrummet, dels mellan eleverna och dels mellan läraren och eleverna. Utifrån Cummins forskning har en modell för språkutvecklande undervisning utformats.
Modellen har tre fokus: fokus på innehåll, fokus på språk och fokus på
språkanvändning. Källa: Språkutvecklande undervisning, Skolverket, 2017. Artikel skriven av Catarina Schmidt, Göteborgs universitet, och Åsa Wedin, Högskolan Dalarna.
resultaten i svenska som andraspråk har samband med resultaten i matematik och engelska. De elever som har underkänt i svenska som andraspråk har högre
sannolikhet för att ha underkänt även i engelska och/eller matematik. Analysen visar också att om man ser till resultaten för alla elever i årskurs 6 – 9 så är det lika stor andel som inte uppnår behörighet till gymnasiet på grund av underkända betyg i svenska som andra språk som i matematik. Språket har alltså betydelse för behörigheten.
Skolverket tillhandahåller fortbildning i språkutvecklande arbetssätt och under läsåret 19/20 har flera av skolorna i Helsingborg gjort förberedelser för att påbörja fortbildning inom detta område. Fortbildningen genomförs med start från HT2020.
Det är framför allt de skolor som har stort antal elever som inte uppnått behörighet till gymnasiet och där språket bedöms ha betydelse för behörigheten som omfattas av fortbildningen. Arbetet är ett led i utbildningsdirektörens ambition att genom
uppdrag till verksamhetscheferna öka fokus på områden som bedöms centrala för att öka behörigheten.
Matematik och behörighet
Ett annat område där behov av fördjupat fokus identifierats är matematiken. Som framgår ovan så matematiken det enskilda ämne som oftast hindrar elever från att nå behörighet. Under läsåret har ett arbete påbörjats som syftar till att utveckla
matematiklärarnas kompetens att undervisa genom den s.k. analysgruppsmodellen.
Modellen innebär att lärarna tillsammans identifierar gemensamma problem, att dessa problem analyseras gemensamt, man identifierar relevanta åtgärder och genomför dessa. Oftast medverkar en processledare i arbetet. För att modellen ska fungera krävs att alla deltar aktivt och med vilja att på djupet även analysera den egna undervisningen.
Utöver analysgruppsmodellen planeras även för insatser som syftar till att öka likvärdigheten i bedömningen samt att förfina användningen av extra anpassningar så att elever får stöd tidigt och på ett genomtänkt sätt. De planerade insatserna utgår från de erfarenheter som finns sedan tidigare för att öka genomslaget. Genomförandet är påbörjat och kommer att fördjupas under läsåret 20/21.
Hållbarhet
Arbetet med hållbarhet har fortsatt under läsåret. Hållbarhet genomsyrar undervisningen på olika sätt. Enstaka skolor har hållbarhet som ett prioriterat verksamhetsmål, andra arbetar mer löpande med området. Förvaltningens miljösamordnare har erbjudit stöd till skolorna i hållbarhetsarbetet.
I Skoltempen uppger drygt 70 procent av eleverna att de fått lära sig om hållbar utveckling i skolan.23 Drygt 10 procent svarade Vet inte. Andelen som svarar Vet inte
23 De har angett svarsalternativ 5, 6 eller 7 på en skala 1 – 7. Frågan löd I skolan har vi fått lära oss om hållbar utveckling. Eleverna skulle svara i vilken grad de instämde med påståendet.
är lägre i de högre årskurserna. Detta kan indikera att själva begreppet hållbar utveckling kan vara svårare att förstå för de yngre eleverna.
Analys och bedömning
Betygsresultaten för våren 2020 visar att behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram ökat med knappt två procentenheter jämfört med föregående läsår, från 82,1 procent till 84,0 procent. Detta är en positiv utveckling. Samtidigt kan konstateras att vårens Corona-pandemi kan ha påverkat resultaten, både positivt och negativt. Under våren var frånvaron högre än normalt vilket innebar att det inte var lika lätt för lärare att bedöma kunskaperna hos eleverna. Frånvaron av nationella prov gjorde också att det inte gick att relatera den egna betygssättningen till resultatet i nationella proven. För de elever som inte var frånvarande kan situationen ha lett till
Betygsresultaten för våren 2020 visar att behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram ökat med knappt två procentenheter jämfört med föregående läsår, från 82,1 procent till 84,0 procent. Detta är en positiv utveckling. Samtidigt kan konstateras att vårens Corona-pandemi kan ha påverkat resultaten, både positivt och negativt. Under våren var frånvaron högre än normalt vilket innebar att det inte var lika lätt för lärare att bedöma kunskaperna hos eleverna. Frånvaron av nationella prov gjorde också att det inte gick att relatera den egna betygssättningen till resultatet i nationella proven. För de elever som inte var frånvarande kan situationen ha lett till