Normer och värden

Enligt läroplanen för grundskolan ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Alla som arbetar i skolan ska bland annat medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen samt aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Rektor

har ett särskilt ansvar för alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Målet är bland annat att eleverna kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och

grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Studiero och kränkande behandling

Att eleverna känner sig trygga och upplever studiero är en förutsättning för lärande.

Uppföljningen från tidigare år har visat att tryggheten och studieron kan öka och många skolor har därför haft trygghet och studiero samt arbetet mot kränkande behandling som prioriterade verksamhetsmål för läsåret 2019/20. Rasterna är för en del elever förknippade med oro och otrygghet och många skolor har därför fokuserat på att till exempel genom organiserade rastaktiviteter och ökad vuxennärvaro öka tryggheten. Ett annat exempel är att Drottninghögskolan ersatt rasterna med andra aktiviteter för att minska konfliktytorna och därmed skapa en tryggare miljö.

Varje huvudman inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Av de klagomål som kom in till staden under 2019 avseende grundskolan så handlade sju av totalt 37 klagomål om kränkande behandling. Av de klagomål som inkommit under perioden januari – juli 2020 så handlade tre av fjorton klagomål om kränkande behandling. Enstaka klagomål har rört studiero.

Skolinspektionen har i uppdrag att granska skolor och har tillsynsansvar för skolan.

Vårdnadshavare och andra kan anmäla upplevda brister i verksamheten till

Skolinspektionen. Vem helst har möjlighet att lämna en anmälan till Skolinspektionen, men Skolinspektionen utreder inte alla inkomna ärenden. Om Skolinspektionen inte inleder en utredning överlämnas anmälan till huvudmannens klagomålshantering för utredning och eventuella åtgärder. Under 2019 fick Skolinspektionen ta emot 58 ärenden som rörde Helsingborgs stads grundskolor och grundsärskolor. Av dessa rörde 26 ärenden kränkande behandling. Några av anmälningarna rörde trivsel och studiero.

Om Skolinspektionen i sin utredning hittar brister kan Skolinspektionen förelägga huvudmannen att åtgärda bristerna. Av de 26 ärendena som rörde kränkande behandling inledde Skolinspektionen en utredning i 23 ärenden, resterande överlämnades för hantering enligt huvudmannens klagomålsrutiner.

Skolinspektionen riktade ett föreläggande mot huvudmannen i 13 av 23 ärenden.

Resterande ärenden ledde inte till några åtgärder från Skolinspektionens sida.

Under perioden januari till och med juli 2020 inkom 24 anmälningar till

Skolinspektionen varav ungefär hälften rörde kränkande behandling och enstaka rörde studiero. Det totala antalet anmälningar var märkbart högre under 2019 än de två föregående åren. Antalet inkomna anmälningar för perioden januari till och med

juli 2020 ligger på samma nivå som 2019, vilket indikerar att totala antalet anmälningar kan komma att uppgå till samma nivå som förra året.

Skolinspektionen genomför också en enkät bland landets samtliga skolor som ett led i myndighetens tillsynsansvar.¹¹ I skolenkäten ställs frågor om bland annat studiero och kränkande behandling. Helsingborgs stads grundskolor ligger över snittet på nästan alla områden som enkäten omfattar, inklusive områdena Ordningsregler, Studiero, Trygghet och Förhindra kränkningar. Jämfört med föregående enkätomgång har dock resultaten på flera områden sjunkit.

Av Skolinspektionens enkät framgår också att studieron är det område som får lägst resultat både i Helsingborg och i riket som helhet. Ett stort antal elever upplever att andra elever stör ordningen i klassen och att studieron påverkas.

Olweusprogrammet

Helsingborgs stads grundskolor använder Olweusprogrammet i sitt arbete med att förebygga och åtgärda kränkande behandling och mobbning. I programmet ingår till exempel kartläggningar, regelbundna möten, strukturerade samtal, åtgärdsplaner, dokumentation, kontinuerlig utbildning och utpekade roller. Resultat från de årliga Olweus-enkäterna visar att mobbningen i våra skolor har sjunkit över tid och vi har en låg andel kränkande behandling och mobbning i Helsingborg, sett till både nationella och internationella jämförelser.

Olweusprogrammet medför ett strukturerat arbetssätt med tydligt definierade roller.

Programmet förutsätter att relativt mycket tid kan avsättas för de möten och samtal och den dokumentation som ingår som en del programmet. Det finns en risk att struktur och formalia upplevs som så krävande att de kan komma att överskugga de problem som programmet syftar till att lösa. Av de uppföljningar som förvaltningen genomfört framgår att Olweusprogrammet ibland blivit synonymt med skolornas likabehandlingsarbete. Det innebär att det finns delar av likabehandlingsarbetet som kommit i skymundan. Till exempel är det angeläget att även enstaka fall av kränkande behandling utreds och åtgärdas, vilket är ett krav enligt skollagen.

Uppföljningar har visat att det ibland är oklart för personalen var olika händelser och incidenter ska rapporteras då det finns rapporteringskrav både i skollagen, inom Olweusprogrammet och inom stadens systemstöd (LISA) för rapportering av skador, allvarliga tillbud och kränkande behandling. Detta har försvårat uppföljningen. Under läsåret har insatser genomförts för att tydliggöra och förenkla rapporteringen av händelser. Även utbildningen i Olweusprogrammet har setts över och målgruppen utvidgats. Översynen fortsätter under läsåret 20/21.

11 Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen. Skolinspektionens skolenkät genomförs med landets samtliga skolor fördelat över fyra enkätomgångar under en löpande tvåårsperiod.

Det innebär att varje huvudman/skolenhet deltar vartannat år. Helsingborg deltog senast under våren 2020.

Frånvaro

Att vara frånvarande från undervisningen gör det svårare för eleven att lära sig tillräckligt. Eleven måste ta igen det hen gått miste om och riskerar att inte göra progression. Ju mer eleven är frånvarande desto större risk för att inte klara betygskraven och därmed inte heller bli behörig för fortsatta studier. Det finns ett tydligt (negativt) samband mellan frånvaro och behörighet till gymnasiet.

Förvaltningens analyser visar att av de elever i årskurs 9 som var frånvarande mer än 15 procent av lektionstiden så uppgick behörigheten till cirka 55 procent. Bland dem som var frånvarande högst 5 procent av tiden så uppgick behörigheten till över 90 procent.

Det finns många förklaringar till att elever är frånvarande från undervisningen och varje situation måste hanteras för sig. Att vara utsatt för kränkande behandling är dock en stor riskfaktor för frånvaro.¹² Att förebygga kränkande behandling är därför en viktig del i det frånvaroförebyggande arbetet.

Under läsåret har det frånvaroförebyggande och närvarofrämjande arbetet fördjupats.

Skolorna har fått utbildning om vilka riskfaktorer som finns och hur dessa kan förebyggas, förhindras och åtgärdas – samt stöd i att etablera en arbetsorganisation för det frånvaroförebyggande arbetet. Grunden för att ha bra koll på elevers närvaro och frånvaro ligger i schemat. Det har framkommit att skolornas arbete med schema, frånvaroregistrering, ledighetsansökningar med mera ser olika ut vilket försvårar både skolans och huvudmannens uppföljning av frånvaron och därmed möjligheter att vidta lämpliga åtgärder. Ett arbete med att öka enhetligheten har påbörjats under läsåret och kommer att fortsätta. I detta ingår även att närvaro och frånvaro i fritidshemmen kommer att registreras.

Mätningen av frånvaron har under de senaste läsåren, fram till och med höstterminen 2019, visat på en svag positiv utveckling med sjunkande frånvaro inom grundskolan.

Den pågående Coronapandemin har påtagligt förändrat denna bild för våren 2020.

För grundskolans del ökade frånvaron kraftigt.

Figur 4. Frånvaro under läsår 17/18, 18/19 och 19/20, per månad, total frånvaro, Källa: Beslutsstöd

12 SOU 2016:94 Saknad - Uppmärksamma elevers frånvaro och agera

Sett till alla elever i grundskolan var frånvaron under vårterminen 12,5 procent, att jämföra med 8,2 procent föregående vårtermin (VT19). Den kraftigaste ökningen finns bland de yngre barnen i de lägre årskurserna. Vi ser även att frånvaron varit ojämnt fördelad, enskilda barn har varit borta under längre perioder. Andelen elever med hög frånvaro, dvs mer än 15 procent, mer än fördubblades från 13,4 procent för 2019 till 30,1 procent under vårterminen 2020. Fram till och med pandemins utbrott var den höga frånvaron något lägre än året innan.

Även om vi ser till resultatet för hela läsåret är det en kraftig ökning av frånvaron, från 11,4 procent läsåret 18/19 till 20,2 procent för läsåret 19/20. Ökad frånvaro, även om den är kortvarig, innebär i sig en risk för att frånvaron ska bli hög även på längre sikt.

Frånvaro gör det svårare för eleven att göra den progression som annars hade varit möjlig. Motivationen att gå i skolan kan därmed påverkas.

Figur 5. Utveckling av frånvarogrupper läsår 18/19 och 19/20

Källa: Beslutsstöd, egna beräkningar

Analys och bedömning

Arbetet med läroplansområdet normer och värden har stor betydelse för elevernas kunskapsresultat. Det är därför positivt att flera skolor under läsåret prioriterat att arbeta för att öka trygghet och studiero samt för att förhindra och förebygga kränkande behandling. Det är också positivt att Olweus-enkäterna visar att stadens skolor har relativt få fall av kränkande behandling jämfört med andra skolor som använder Olweus. Samtidigt rör ungefär hälften av antalet anmälningar till

Skolinspektionen kränkande behandling. Det totala antalet anmälningar ligger lika eller högre än tidigare år, samtidigt som anmälningsfrekvensen i riket gick ner under 2019. Detta indikerar att det fortfarande finns elever som upplever kränkningar i skolan. Vi kan också konstatera att det finns skillnader i hur väl skolorna lyckas i sitt arbete med att förebygga och förhindra kränkningar. Sammantaget gör vi

bedömningen att arbetet med att öka studieron och arbetet mot trakasserier och kränkningar behöver fördjupas. En del i detta bör vara att utveckla rutiner och arbetssätt mot kränkande behandling, inklusive antimobbningsprogram.

Coronapandemins intåg innebar att förutsättningarna att bedriva undervisning förändrades mycket snabbt. Skolledning och förvaltning tvingades hantera frågor rörande till exempel smittspridning, vårdnadshavares och personalens oro samt markant ökad frånvaro både bland elever och bland personal samtidigt som elevernas rätt till undervisning skulle garanteras. Efter ett tag etablerades det ”nya normala” där frånvaron sjönk och nya rutiner och förhållningssätt kom på plats.

Att frånvaron steg så snabbt innebar att skolledning och förvaltning såg behov av att följa utvecklingen dag för dag för att kunna anpassa åtgärderna. Genom den täta uppföljningen blev det också tydligt hur frånvaromönstren ändrades över tid, men också att det fanns variationer mellan skolorna. Den nya situationen medförde en ökad medvetenhet om skolornas frånvaroarbete, till exempel när det gällde frågor om registrering och uppföljning av frånvaro, men även när det gällde olika insatser för att förebygga frånvaro och agera. Den ökade medvetenheten om frånvaroarbetets många dimensioner torde bidra till att de övergripande insatser som påbörjats redan innan pandemin fått fördjupat genomslag. Bedömningen är att skolorna har ett aktivt arbete för att främja närvaro och att förebygga och förhindra frånvaro och att

Coronapandemin bidragit till att öka fokus på dessa frågor.

Det fanns en positiv trend med en minskande frånvaro innan pandemin slog till. Det kan ta tid innan det återhämtar sig. Frånvaron har ökat under läsåret och detta innebär i sig en risk för frånvaron blir kvar på en hög nivå eller till och med ökar. Det finns också indikationer på att redan svaga elever haft högre frånvaro än andra elever.

Sammantaget är bedömningen att arbetet med att främja närvaron och åtgärda frånvaro bör fortsätta och fördjupas för att omhänderta de utmaningar som finns. Att öka studieron samt förhindra och förebygga kränkningar är centrala delar i detta arbete. Utbildningsdirektören har gett verksamhetscheferna i uppdrag att styra mot en ökad närvaro. Det närvarofrämjande arbetet ska starta redan i förskolan.

Verksamhetscheferna har också fått i uppdrag att utveckla rutiner och arbetssätt kopplade till Olweusprogrammet och arbetet mot kränkande behandling.