Kunskaperna om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter på skolorna var i min studie skiftande. Resultatet i studien visar på att kunskaper om flerspråkiga finns på två skolor i studien och på tre skolor saknades djupare kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Haukås (2016) menar att lärarnas attityder är viktiga vilket kan jämföras med att Kerstin menade att det saknas kunskaper på skolan om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter, men att hon sedan säger att det oftast handlar om språkinlärning för flerspråkiga och att de behöver lära sig mer svenska. Monika tycker inte att det behövs mer kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter trots att hon inte alls vet vilka kunskaper som finns på skolan.
Juvonen (2016) kommer fram till att det behövs mer kunskaper om flerspråkighet på skolorna, trots styrdokument och goda exempel klarar inte skolorna av att uppnå kraven på stöd till flerspråkiga. Karin vittnar om att hela skolan har fått fortbildning för samtliga lärare i
30
språkutvecklande arbetssätt och haft diskussioner, vilket säkerligen har ökat kunskaperna på hennes skola. På de övriga skolorna visade det sig i min studie att det vara upp till varje enskild lärare att fortbilda sig.
Kerstin säger att skolan saknar kunskaper men behöver bli bättre på kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Monika vet inte vilka kunskaper som finns på skolan där hon arbetar men hon tror att de är bra. Cecilia uttrycker även hon att kunskapsläget är bra men att man alltid kan bli bättre. Vad goda kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter egentligen är varierna både på vad Juvonen (2016) och Elbro et al. (2012) menar och vad speciallärarna och specialpedagogerna i studien upplever som goda. Monika och Cecilia vet inte vilka kunskaper som finns och de saknar även formell utbildning och erfarenhet av att arbeta med flerspråkighet. Vilka kunskaper och utbildning som de undervisande lärarna på skolorna har framgår inte detaljerat i min studie, men enligt statistiskt från Skolverket (2016) så är endast 32 procent av gymnasielärarna i svenska som andraspråk behöriga.
Det finns ett didaktiskt förhållande mellan de lagar och styrdokument som finns och vad som händer i klassrummen menar Rosén och Bagga-Gupta (2015). Juvonen (2016) menar att enskilda lärares ambitioner och styrdokumenten inte räcker för att flerspråkiga elever ska få den utbildning de har rätt till. Rosén och Bagga-Gupta (2015) menar att styrdokumenten visar sig i undervisningen på vilket sätt läraren lägger upp undervisningen och vilka attityder som finns om flerspråkighet. För att undervisningen ska bli mer anpassad och för att kunskaperna ska öka kanske styrdokumenten behöver bli tydligare och att kraven på utbildning för lärare bli högre och att fler lärare behöver fortbilda sig.
Ruiz de Zaraboe och Coyle (2015) betonar att läraren behöver mer kunskaper och att lärare och elev behöver arbeta gemensamt mot målen. Detta visar sig mest i intervjun med Eva då de på hennes skola fokuserar på vad eleven vill. På skolorna där Cecilia, Monika och Kerstin arbetar saknas det utbildning och erfarenhet av arbete med flerspråkiga och de är även de som uttrycker att kunskapsläget är bra och att det inte behöver göras någon skillnad på om eleverna är flerspråkiga eller inte. Här tror jag att deras kunskaper om flerspråkighet behöver bli bättre för att eleverna ska kunna få det stöd och hjälp som de behöver.
Stödet som flerspråkiga elever med läs- och
skrivsvårigheter får
Trots att alla elever har rätt att få det stöd som de behöver och att kunskaper i flerspråkighet på skolorna är avgörande för att flerspråkiga elever ska få rätt anpassat stöd för att utvecklas på bästa sätt, så ser det inte ut så på tre av skolorna i min studie. Niloufar och Hedman (2016) såg i sin undersökning att både elever som hade svenska som modersmål och de som hade svenska som andraspråk fick samma stöd. Detta går att jämföra med att på skolorna där Kerstin, Monika och Cecilia arbetar på, då de inte görs någon skillnad på om eleverna är flerspråkiga eller inte. För att ge eleverna det stöd som de behöver behövs mer utbildning om
31
flerspråkighet och läs- och skrivutveckling. Kunskaper om flerspråkighet har varit eftersatta vilket bland annat visar sig att svenska som andraspråk är det ämnet med lägst andelen behöriga lärare samtidigt som andelen utrikesfödda elever har ökat.
Kerstin styrker det som Niloufar och Hedman (2016) kom fram i sin studie, att det inte är någon skillnad på stödet som flerspråkiga får och att det saknas samarbete med modersmålslärare. Kerstin har en gång testat att samarbeta med modersmålsläraren, vilket hon var missnöjd med. Däremot finns det ett samarbete med modersmålsläraren och studiehandledning på skolan där Karin arbetar, vilket bekräftar att eleverna får en möjlighet till det stöd som de behöver. På skolan där Eva arbetar finns det ett samarbete och eleverna får studiestöd av modersmålslä-rare. På skolan där Monika arbetar finns det ett samarbete med modersmålslärarna på språk-introt för de nyanlända men inte för eleverna som läser nationellt program. På skolan där Ce-cilia arbetar finns endast studiestödet via inläsningstjänst vilket inte är en utvecklad tjänst utan att de kan läsa vissa läromedelstexter på svenska och sitt modersmål, eleverna får inget indi-viduellt stöd på sitt modersmål.
Kunskaperna om flerspråkighet skiljer sig åt på skolorna där speciallärarna och specialpedagogerna i min studie arbetar. Utifrån vilka kunskaper som finns på skolorna skiljer det sig om eleverna med läs- och skrivsvårigheter får något stöd eller inte, samt vad för slags stöd eleverna får.
Kerstin, Monika och Cecilia arbetar sällan med enskilda elever utan arbetar mer övergripande på skolorna. De arbetar sällan med flerspråkiga elever utan mer med elever som har svenska som modersmål. Kerstin, Monika och Cecilia menar att det inte finns så mycket kunskaper om flerspråkiga elever på skolan och Kerstin och Cecilia tycker att mer kunskaper behövs om flerspråkiga elever och läs- och skrivsvårigheter. Även om andelen elever som är flerspråkiga är relativt lågt enligt speciallärarna och specialpedagogerna så har skolorna flera anställda lärare som undervisar i svenska som andraspråk och dessa elever behöver också få möjlighet till rätt stöd, vilket de endast kan få om kunskaper om flerspråkighet finns på skolan.
Karin och Eva visar på goda exempel på hur de arbetar med att ge stöd åt de flerspråkiga eleverna genom att de ger eleverna stöd och hjälp utifrån elevernas behov då de har kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Även om de har goda kunskaper så har inte hela skolan det och kunskapsläget beskrivs som bättre på språkintroduktionen än på de nationella programmen. Även om dessa lärares intuitioner är goda och att lärarna på Karins skola fått fortbildning, så behövs det mer kunskaper på skolorna för att eleverna ska få rätt stöd.
32