Samtliga speciallärare och specialpedagoger i min studie upplevde att det är svårt att bedöma om en elev har en språkinlärningsproblematik eller läs- och skrivproblematik. Men om det finns olika indikationer på att det finns svårigheter så blir eleverna utredda.
Joshi et al. (2010) och Palladino et al. (2013) menar att tvåspråkiga elever med dyslexi fick ett lägre resultat på de flesta av testerna. Palladino et al. (2013) menar även att de med dyslexi läser långsammare och Borodkin och Faust (2016) skriver att det finns elever som har en obetydlig svårighet i sitt första språk men att de får läs- och skrivsvårigheter i sitt andraspråk, vilket är en svårighet som inte så många lärare har kunskaper om. Om lärarna förstår svårigheterna och har kunskaper om det så kan deras undervisning bli bättre och tillgodose elevernas behov (Borodkin & Faust 2016). Genom att samtliga skolor skickade iväg eleverna för utredning via kommunen gjorde det att eleverna utreddes på både svenska och sitt modersmål. Detta gör att eleverna i som bor i dessa län har goda utsikter att få en korrekt diagnos. Däremot skiljer det sig åt när skolan gör bedömningen om en elev ska bli utredd för läs- och skrivsvårigheter eller inte. Det är skolorna som bestämmer vilka som ska få bli utredda och här har skolans kunskaper och attityd betydelse.
När eleverna ska bli bedömda om några svårigheter finns får de flerspråkiga eleverna göra samma test som eleverna med svenska som modersmål på skolorna där Kerstin, Karin och Cecilia arbetar. På skolan där Monika arbetar gör man olika test beroende på om eleven läser svenska eller svenska som andraspråk, fast Monika vet inte vilka test som görs så om det verkligen är andra test för de eleverna går inte att fastställa. Att eleverna blir testade både på sitt modersmål och svenska innan diagnos fastställs är positivt då det annars är förekommande med feldiagnostisering. Hedman (2012) och Elbro et al. (2012) kommer fram till att flerspråkiga behöver bli testade på både sitt modersmål och på svenska för att det ska gå att fastställa diagnosen dyslexi, då det annars finns risk för att de blir feldiagnostiserade.
Metoddiskussion
De specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, dilemma perspektivet och det kompensatoriska perspektivet utifrån Nilholm (2007) var passande i min studie då jag ville undersöka speciallärarna och specialpedagogernas uppfattningar. Hermeneutistiskt förhållningssätt utifrån Kvale och Brinkmann (2013) samt From och Holmgren (2000) var också ett lämpligt val då det gjorde att min förståelse för intervjuerna ökade genom att både analysera olika delar och helheten.
Metoden i studien var semistrukturerad kvalitativ intervju, vilket valdes för att ta reda på hur specialpedagogerna och speciallärarna uppfattade arbetet och kunskaper kring flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Metodvalet gav speciallärarna och specialpedagogerna i studien
33
en möjlighet att beskriva hur de upplever kunskaperna på skolan, stödet som elever får och hur bedömningen för om elever ska utredas för läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga gick till.
Att intervjuerna gjordes på telefon var för att möjliggöra undersökningen då informanterna arbetade på annan ort. En nackdel med telefonintervjuer var att jag missade deras kroppsspråk vilket är en stor del av kommunikationen och att det blir svårare att vänta ut tystnader. Jag upplevde även att jag oftare behöver lägga in ljud och frågor för att informanterna skulle fortsätta prata. Relationen för förtroende mellan forskare och informant är viktigt, men detta blev svårare att bygga genom telefonkontakt. Fördelen med telefonintervju är att informanterna var trygga i sin miljö, intervjuerna tog mindre tid i anspråk och det var lättare för informanterna att ta sig tid att delta.
Längden på intervjuerna skilde sig åt, vissa av deltagarna svarade väldigt kortfattat och ville inte utveckla sina svar, trots följdfrågor och andra berättade fritt om sitt arbete och täckte i stort in intervjufrågorna själva.
En nackdel med metodvalet är att jag hade velat få en bättre bild av vilka faktiska kunskaper som fanns på skolan då flera av speciallärarna och specialpedagogerna i studien inte visste vilken formell kompetens som fanns på skolorna. Då två tredjedelar av lärarna på gymnasiet i svenska som andraspråk är obehöriga och det vore intressant att få reda på hur det såg ut på skolorna där informanterna arbetar. Det hade även varit intressant att belysa vilket material som användes för att testa eleverna. Om jag istället hade valt att även observera, intervjua skolledare, lärare och elever hade min bild av hur det ser ut på skolorna blivit mer täckande. Syftet med studien var att undersöka några speciallärare och specialpedagogers uppfattningar angående vilka kunskaper som finns om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter, hur flerspråkiga elever blir bedömda på skolan med eventuella läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd andraspråkselever på gymnasiet med läs- och skrivsvårigheter får. Metodvalet gjorde så att syftet blev uppfyllt.
Slutord och fortsatt forskning
För att flerspråkiga elever ska få det stöd och undervisning som de behöver så behövs det mer kunskaper om flerspråkighet. I min studie finns det goda exempel på hur skolor kan arbeta med flerspråkiga elever och där det finns kunskaper och en vilja att vidareutbilda sig. Det finns även exempel på de som anser att det inte är någon skillnad på språkinlärning och läs- och skrivsvårigheter med elever med svenska som modersmål och de som har svenska som andraspråk. Det var många skolor som tackade nej till att delta i studien då de svarade att de saknade kunskaper eller hade lite kunskaper om flerspråkighet, vilket antyder att kunskapsläget om flerspråkighet kan vara sämre på andra skolor. Då andelen flerspråkiga elever är hög är det viktigt att dessa elever får den utbildning som de behöver för att få samma möjligheter att lära sig och utvecklas i skolan.
34
Alla skolor i min studie skickade iväg eleverna för diagnostisering så eleverna blir testade både på sitt modersmål och på svenska, vilket är mycket positivt. Däremot görs det en bedömning på skolorna av vilka elever som ska få bli utredda eller inte, vilket kan göra att man missar att utreda en elev med svårigheter och att denna inte får det stöd som den behöver.
Det behövs mer och fortsatt forskning inom flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter för att kunskaperna ska kunna öka på skolorna. Forskning som ger förslag på hur lärare kan arbeta med att identifiera flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare kan arbeta med elever för att flerspråkiga elever ska få det stödet som de behöver. Det vore intressant med vidare forskning om vilket stöd flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter får på skolor i Sverige och hur de upplever det stödet, för att stödet som flerspråkiga får ska kunna utvecklas och förbättras.
35
Referenser
Boréus, K. (2011). Diskursanalys. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.)
Handbok i kvalitativa metoder (ss. 131-149, 1 uppl.). Malmö: Liber.
Borodkin, K. & Faust, M. (2016). Native Language Phonological Skills in Low- Proficiency Second Language Learners. Language Learning A journal of Research in Language
Studies, 64, 132-159. https://doi.org /10111/lang.12032
Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder - Grundläggande analysmetoder för
samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Elbro, C., Trebbien Daugaard, H. & Gellert, A.S. (2012). Dyslexia in a second language? – a dynamic test of reading acquisition may provide a fair answer. The International
Dyslexia Association. 62, 172- 185. Doi: 10.1007/s11881-012-0071-7
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) Handbok i kvalitativa metoder (ss. 36-57, 1 uppl.). Malmö: Liber.
From, J. & Holmgren, C. (2000). Hermeneutik och pedagogik. Nordisk Pedagogik, 20(4), 219- 229.
Haukås, Å. (2016). Teachers’ beliefs about multilingualism and a multilingual pedagogical approach. International Journal of Multilingualism, 13, 1–18.
https://doi.org/10.1080/14790718.2015.1041960
Hedman, C. (2012). Profiling developmental dyslexia in bilingual Spanish-Swedish adolescents. Journal of Speech-Language Pathology. 14(6)
doi:10.3109/17549507.2012.693201
Idbohrn, I. (2012). Hur nya berättelser i handledningssamtal leder till att perspektiv vidgas. . I: Bladini, K. & Naeser, M. Det handlar om samtal. En essäsamling om ett kvalificerat
samtalauppdrag. Karlstad. Karlstad University Press.
Joshi, R. M., Padakannaya, P & Nishanimath, S. (2010). Dyslexia and hyperlexia in bilinguals.
Dyslexia. 16 (2), 99-118. doi:10.1002/dys.402
Juvonen, P. (2016). Nyanlända i den svenska skolan – om mottagande, utbildning och
forskning (93-114). Nordand – Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning.
Fagboksforlaget. Bergen
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvantitativa studier. Nordisk pedagogik., (25), 1,16-35
36
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Niloufar, J-M. Hedman, C. (2016). Special Education Teachers´ Narratives on Literacy Support for Bilingual Students with Dyslexia in Swedish Compulsory Schools. Nordic
Journal of Literacy Research. 2:1-18, doi: 10.17585/njlr.v2.224
Palladino, P., Bellagamba, I., Ferrari, M. & Cornoldi, C. (2013). Italian Children with Dyslexia are also Poor in Reading English Words, but Accurate in Reading English pseudowords.
Dyslexia 19 (3), 165-177. 13p. doi: 10.1002/dys.1456
Rosén, J., & Bagga-Gupta, S. (2015). Prata svenska, vi är i Sverige! [Talk Swedish, we are in Sweden!]: A study of practiced language policy in adult language learning. Linguistics
and Education, 31, 59–73. https://doi.org/10.1016/j.linged.2015.05.00
Ruiz de Zaroboe, Y. & Coyle, D. (2015). Towards new learning partnerships in bilingual
educational contexts – raising learner awareness and creating conditions for reciprocity and pedagogic attention.International Journal of Multilingualism. 12, 471-493.
http://dx.doi.org/10.1080/14790718.2015.1071020
Skolverket. (2011b). Gymnasieskola 2011. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597 (2017-03-15)
Skolverket. (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705
(2017-03-15)
Skolverket. (2016). PM: Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2015/16. Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3602 (2017-05-20) Skolverket. (2017). Sriris – kvalitet och resultat i skolan. Hämtad från:
http://siris.skolverket.se/siris/ris.elever_gy.rapport_lgy11 (2017-03-22) Språklagen. (2009). Svensk författningssamling 2009:600. Hämtad från:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600 (2017-09-20)
Svensson, P. & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) Handbok i kvalitativa metoder (ss. 131-149, 1 uppl.). Malmö: Liber.
37
Von Ahlefeld Nisser, D. (2009). Vad kommunikation vill säga. En iscensättande studie om
specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholms universitet;
38
Bilaga 1
Missivbrev
Intervjuförfrågan Speciallärare/specialpedagog
Hej,
Mitt namn är --- och jag läser till speciallärare med inriktning läs-, skriv- och språkutveckling vid Karlstads universitet. Jag läser min sista termin i utbildningen och arbetar med att skriva ett examensarbete. Jag är intresserad av hur flerspråkiga elever blir diagnostiserad med läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter får på gymnasiet och det är vad mitt examensarbete kommer att handla om. Jag samlar in data ge-nom att telefonintervjua lärare som arbetar med att ge elever med läs- och skrivsvårigheter extra stöd.
Jag hoppas på att få kontakt med speciallärare/specialpedagog på din skola som kan tänka sig att delta i min studie. Det är frivilligt att delta i studien och läraren kan när som helst avsluta sin medverkan. Data som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete. Ingen obehörig kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all insamlad data att förstöras. Namn på personer och skolor i studien kommer att avidenti-fieras. Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid speciallärarutbild-ningen vid Karlstads universitet och finnas tillgängligt vid universitetets bibliotek. Välkommen att höra av dig om du har några frågor.
Med vänlig hälsning ---
Mail:--- Tel: ---
39
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Berätta om hur du arbetar med flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. 2. Berätta om hur skolan anpassar stödet utifrån vilket modersmål flerspråkiga elever
med läs- och skrivsvårigheter har?
3. Tas det hänsyn till hur många år flerspråkiga elever med läs och skrivsvårigheter har varit i Sverige?
4. Är det någon skillnad på det stödet enspråkiga elever får i jämförelse med flerspråkiga elever?
5. Vilka kunskaper finns på skolan om läs- och skrivsvårigheter och flerspråkiga elever? 6. Upplever du att skolan skulle behöva mer kunskaper om flerspråkiga elever med läs-
och skrivsvårigheter?
7. Berätta om vilken roll du har i bedömning av en eventuell diagnostisering av flerspråkiga ungdomar.
8. Vilken metod används för att bedöma om ev. diagnostisering flerspråkiga ungdomar med misstänka läs- och skrivsvårigheter?
9. På vilket sätt analyseras de flerspråkiga elevernas test utifrån vad som kan vara en språkinlärning eller en läs- och skrivsvårighet?
10. På vilka sätt tas flerspråkighet hänsyn tills i bedömning av en ev. diagnostiseringen? 11. Blir eleverna testade på sitt första språk?
12. Används andra test för flerspråkiga elever?
13. På vilket sätt tas det hänsyn till elevens modersmål i diagnostiseringen?