Kerstin
Om en elev ska utredas upplever Kerstin som en svår bedömning då hon under sin utbildning fick lära sig att vara försiktig med diagnostiseringar för flerspråkiga elever. Kerstin säger ”Så att man inte misstolkar språkinlärning med läs -och skrivsvårigheter, utan att det bara är olika steg av att lära sig språket”.
När skolan skickar en flerspråkig elev så skriver de alltid att eleven ska testas på sitt modersmål. En elev på skolan bedömde Kerstin och lärarna att eleven behövde arbeta mer med svenskan och de trodde inte att eleven hade några svårigheter med språket:
Vi såg inte någon anledning till att hon skulle söka utredning för det här. Sen visade det sig att hon hade både expressiv språkstörning och så hade hon dyslexi. Där ser man att vi har fel ibland, det fanns ju verkligen läs- och skrivsvårigheter för henne. Vi får helt enkelt bli bättre på det här.
22
Jag tycker ofta att de kommer själva och tror att de har dyslexi medan jag tror att de bara måste behöva träna mer. (Kerstin)
Kerstin säger att: ”För flerspråkiga elever är det inte i första hand dyslexi” och att flerspråkiga elever bara behöver träna mer. Kerstin säger även att skolan behöver bli bättre på
flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter.
På skolan har man på språkintroduktionen frågat modersmålslärarna om svårigheter i förstaspråket finns för att göra en bedömning om det är språkinlärning eller läs- och skrivsvårighet. En gång har Kerstin tagit hjälp av modersmålsläraren vid oro över utvecklingen hos en elev och då hon undrade om det funnits skolsvårigheter. Det samarbetet med modersmålsläraren fungerade inte bra. Modersmålsundervisning och samarbete med modersmålslärare sker på språkintroduktionen men Kerstin vet inte hur det samarbetet går till. På de nationella programmen anses de att elevernas språkkunskaper i svenska ska vara tillräckligt goda så att inte modersmålsundervisning behövs, säger Kerstin.
Karin
På skolan där Karin arbetar använder man på de nationella programmen samma test för de elever med svenska som modersmål och för flerspråkiga elever. Testerna som används är från psykologförbundet och ska indikera om en elev har några språksvårigheter. De elever som blir skickade till logoped bli bedömda på både svenska och sitt modersmål.
På språkintroduktionerna kartlägger Karin alla elever med skolverkets material vilket sker på elevens modersmål:
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever, då kartlägger jag litteracitet, det vill säga hur pass vana de är vid det skrivna ordet och de som har gått i skolan får läsa fem olika texter på sitt språk, svara på frågor och diskutera med mig. Då ser jag om de kan svara på frågor på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Sen får eleverna sammanfatta texten och då kan jag sen föra en liten diskussion om texten. (Karin)
Karin tar även upp sin egen attityd till testande och diagnostisering:
Vi fick lära oss att vara lite skeptisk till allt testande och diagnoser. Vad ska det vara bra för? Här är man i en gammaldags kommun och sjuksystrarna är väldigt effektiva och de skickar iväg ele-verna för utredning så fort det är den minsta svårigheten. Många av eleele-verna som blir skickade för en utredning får en diagnos så de har många elever med diagnoser, i en klass med trettiotvå elever kan sju stycken ha diagnoser. (Karin)
Eva
Eva berättar att kommunen har köpt en tjänst för utredningar för elever med läs- och skrivsvårigheter och att de även ger konsultativt stöd. För att en elev ska bli utredd beskriver Eva:
23
När vi ser att specialstödet eller om jag säger att det här är en svårighet så skickar vi eleven på utredning. Oftast sker detta i samråd med eller på initiativ av läraren i svenska som andraspråk, mentorn, föräldern eller ibland av eleven själv. (Eva)
Efter att någon har tagit ett initiativ om att en utredning behövs så tas fallet upp på ett elevhälsamöte och rektorn beslutar om utredning efter en rekommendation från lärare, mentor eller förälder. Eva upplever att allt detta går väldigt proffsigt till och att modersmålsläraren är inblandad i arbetet. Elevhälsan ska sedan fylla i en blankett som ska följa med till utredningen och ofta någon form av test som eleven har gjort. Sedan bokar de in ett möte med eleven, om eleven känner sig osäker att gå dit så kan Eva följa med men hon är inte delaktigt i utredningen. Modersmålslärare är delaktig och eleven testas alltid även på sitt modersmål:
Sen gör de (logopederna, författarens anmärkning) en väldigt proffsig genomgång och sen återkopplar de tillbaka till eleven och föräldern om eleven är minderårig, elevhälsan är med och naturligtvis mentorn och sen i många fall även elevens lärare. Så att alla får veta på en gång. (Eva) Då utredningarna kan ta lite tid finns det ett annat alternativ för utredning av dyslexi som eleven kan göra om föräldern vill, förklarar Eva:
Sen har vi en annan möjlighet som kommunen upptäckte när det var väldigt många och köerna blev längre och längre. Om föräldern vill så finns det ett antal andra dyslexiutredare som eleven kan vända sig till. Till dem är det ofta kortare kö men jag är lite osäker på när det gäller flerspråkighet, just de fall som jag känner till har varit svensktalande föräldrar som har kontaktat dem. (Eva)
Monika
Monika har lämnat in två utredningar om dyslexi med två flerspråkiga elever. Den ena eleven går på språkintroduktionen och det var elevens lärare som bad om hjälp. Den andra eleven studerar på ett nationellt program och det var läraren i engelska som ville att eleven skulle bli utredd för dyslexi. Eleven chansar mycket när han läser och skriver vilket han även gör på sitt hemspråk.
Monika beskriver ett par fall där hon har gjort en bedömning om att eleverna ska utredas för läs- och skrivsvårigheter:
När det gäller killen som går på samhällsprogrammet så läser han vanlig svenska nu, han har läst svenska som andraspråk tidigare. Alla elever som läser svenska får göra en läsförståelsetestscreening i början av terminen och där låg han lågt och sen har han även fått göra ordförståelse och avkodning. Den avläsning han har gjort heter läskedjor. Jag har gjort en hel del sådana tester och diktamen också, sen har vi pratat kring hur det är och hur det har varit genom skolgången han och jag. Vi har pratat tillsamman om det och han har fått skriva och jag har även pratat med lärarna eller framför allt läraren i svenska men även engelska. (..) I övrigt har alla lärare upplevt att han har arbetat långsamt och mer lagt det på det men jag kan mycket väl tänka mig utifrån testresultat och så att han mycket väl kan ha dyslexi. (Monika)
24
På de nationella programmen testas alla elever som läser svenska, när de börjar på gymnasiet, eleverna som läser svenska som andraspråk gör inte dessa test, förklarar Monika. Monika säger att i svenska som andraspråk har de andra test och nivåer som hon inte är insatt i.
Monika har gjort en bedömning om en utredning för en elev som går på språkintroduktionen: Eleven som går på sprint (språkintroduktion, författarens anmärkning) är det framför allt att hon gör dyslektiska fel när hon skriver. Sen har hon haft svårt att lära sig att skriva korrekt och det blir fel hela tiden på många sätt, som att bokstäver blandar ihop sig och hon tappar bokstäver och hon blandar vokaler. Där har inte jag testat henne mer än att jag pratat med henne och de har pratat med föräldrar med tolk och så vidare och jag har egentligen bara kopierat sådant som hon har skrivit och skrivit en liten kort sammanfattning. Jag har inte testat henne för jag har inte erfarenheten och jag har inte något sådant material heller. (Monika)
Eleven som går på språkintroduktionen har inte blivit testad på sitt modersmål och eleven själv upplever inte att hon har några svårigheter, berättar Monika.
Cecilia
Om hur Cecilia arbetar med att göra en bedömning om en flerspråkig elev ska utredas för läs- och skrivsvårigheter så berättar Cecilia:
Jag får signaler antigen genom att eleverna själva kommer till mig, vilket de gör på gymnasiet och säger att det är några svårigheter och så pratar vi utifrån vad svårigheterna är. Sen så kollar jag av med lärarna om de ser samma bild och hur den i sådant fall ser ut. Sen så skriver vi remisser för språkliga utredningar antigen med dyslexi eller om det handlar om språkstörningar. Så börjar vi med det, det går ganska fort. Nu har jag inte varit här så länge och här har vi inte gjort det. Men jag kan göra en sådan här första utredning som logopederna gör bara för att känna av om eleverna har nått mer och om jag känner att jag behöver göra det. I princip gör jag inte det utan det gör logopederna. (Cecilia)
Cecilia säger att de på skolan använder sig av materialet från Duvan och Bokstavskedjor, ordkedjor och meningskedjor, om de gör något test själva. Med de testerna ser hon snabbt om det finns några svårigheter. Om hur skolan tar hänsyn till flerspråkiga elever i bedömningen om en utredning om läs- och skrivsvårigheter säger Cecilia:
Det är klart att man måste ha med det i när man ser anledningen men det blir ju inte någon större skillnad i vilka typer utav anpassningar de behöver ha. Men det kan vara skillnad på vad eleven ska träna på och vad de behöver tänka på. (Cecilia)
Cecilia säger att det är en självklarhet att eleverna ska bli testade på sitt modersmål och att man alltid gjorde det vid en utredning på skolan där hon arbetade tidigare men att det inte finns någon sådan rutin eller samarbete på skolan där hon nu arbetar. Hon tycker att det är viktigt att de får en holistisk bild över elevens situation. Skolan behöver hela tiden utveckla sina kunskaper och att det behövs mer kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter.
25
Sammanfattning av utredning av läs- och skrivsvårigheter med flerspråkiga elever
Kerstin tycker att det är svårt att bedöma om en elev ska bli utredd för läs- och skrivsvårigheter då det oftast är språkutveckling och ingen läs- och skrivsvårighet.
På skolan där Karin arbetar är det samma diagnoser för alla elever på nationella program oberoende av modersmål, utifrån de diagnoserna ser de om det finns några svårigheter. På skolan där Monika arbetar gör alla elever som läser svenska samma diagnoser, andra test för eleverna som läser svenska som andraspråk.
Alla elever på språkintroduktionen kartläggs med skolverkets material, på skolan där Karin arbetar. På skolan där Cecilia och Eva arbetar är det läraren, eller eleven själv som säger till att eleven har en läs- eller skrivsvårighet och sedan görs en bedömning om eleven ska bli utredning av logoped.
26
Analys
Utifrån Nilholms (2007) tre specialpedagogiska perspektiv som är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet, har jag analyserat intervjuerna. Nilholm (2007) menar att alla handlingar uttrycker ett perspektiv men att de olika perspektiven kan ändras beroende på vilken situation. Olika delar i samma intervju kan visa på olika perspektiv. Att analysera intervjuerna med dessa tre perspektiv har gjort att mitt syfte med studien blivit tydligare då informanternas uppfattningar om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter har synlighetsgjorts.
Vilka kunskaper som finns om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter
Kerstin berättade att stödet inte anpassas efter att eleverna är flerspråkiga och hon sa att problemen som flerspråkiga elever har oftast är att eleverna bara behöver träna mer. Detta analyserar jag som det kompensatoriska perspektivet, utifrån Nilholms (2007) beskrivning av perspektivet, då det var eleven som skulle kompensera för sina brister. Monika sa att hon inte visste vilka kunskaper som finns om flerspråkighet och att hon inte tyckte att det behövdes mer kunskaper då språkintroduktionen ska flytta nästa läsår. Utifrån Nilholm (2007) tolkar jag att det kan röra sig om det kompensatoriska perspektivet, då skolan inte behöver ändra sig för att passa eleverna.
Karin berättade om att hela skolan fått utbildning i språkutvecklande arbetssätt och att det var bra för hela skolan. Utifrån Nilholms (2007) beskrivning av det kritiska perspektivet, att det är skolan som ska förändras för att passa eleverna och den mångfald som finns. Tolkar jag att det kritiska perspektivet finns på skolan, då hela skolan fortbildades i språkutvecklande arbetssätt.
Eva sa att kunskapsläget om flerspråkighet är skiftande på skolan. Några enskilda lärare hade vidareutbildat sig i svenska som andraspråk men skolan har inte haft någon fortbildning. Eva berättade att hon hade kunskaper och utbildning om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Utifrån Nilholms (2007) perspektiv tolkar jag dilemmaperspektivet finns. Dilemmat som jag uppfattar är att det finns kunskaper hos enskilda lärare men att inte hela skolan arbetar med anpassa sig för elevers olikheter. Cecilia sa att hon inte visste vad lärarna kunde på skolan om flerspråkighet men att hon trodde att det var bra. Cecilia sa även att skolan alltid kan bli bättre och språkutvecklande arbetssätt är bra för alla elever. Att Cecilia trodde att kunskapsläget var bra men att man alltid kan bli bättre är en form av dilemma.
27
Stöd för flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter
Kerstin sa att de på skolan inte tar någon hänsyn till om eleven är flerspråkig eller inte när de utformar stödet. Kerstin berättade att hon stöttar lärarna i att stötta eleverna. För de flerspråkiga eleverna handlar det främst om att de behöver läsa mer och lära sig mer svenska. Detta visar på det kompensatoriska perspektivet, då hon uttryckte att det var eleverna som behöver träna mer. Att det är eleven som själv ska kompensera sina svårigheter i språket och lärarens uppgifter är att uppmuntra till detta. Monika sa att hon inte arbetade med flerspråkiga elever men att hon hade gjort anpassningslistor. Stödet som eleven har fått bestod av att eleven fick lyssna på texter, fick en dator eller extra tid vid exempelvis prov. Även om det var lärarna som skulle hjälpa till med anpassningarna så bestod anpassningarna av att eleven får hjälpmedel som ska kompensera de svårigheter som fanns. Detta pekar på Nilholms (2007) beskrivning av det kompensatoriska perspektivet. Cecilia berättade att stödet som flerspråkiga elever fick på skolan kunde vara modersmålsundervisning och inläsningstjänst. Här ser jag även det kompensatoriska perspektivet då dess hjälpmedel skulle hjälpa eleverna att kompensera sina brister och svårigheter i skolan.
Karin sa att hon arbetade både inkluderande och med enskild undervisning. När hon arbetade inkluderade gav hon stöd till eleverna i klassrummet. Den enskilda undervisningen skedde utanför ordinarie lektioner. Karin berättade om fördelar och nackdelar med att arbete med elever i klassrummet, under ordinarie undervisning och att ge elever extra stöd utanför lektionstid. Här tolkar jag att dilemmaperspektivet utifrån Nilholm (2007) är aktuellt, då Karin pratar om fördelarna både med att arbeta inkluderande och att arbete med elever utanför lektionstid. Karin pratade även om att hon inte vill peka ut elever då alla är olika men att elever även behöver enskilt stöd, vilket är ett dilemma. Dilemma perspektivet beskriver Nilholm (2007) bland annat med att skolan ska ge alla en likvärdig utbildning samtidigt som den ska anpassas efter alla elevers olika behov och förutsättningar.
Eva förklarade att eleverna först får extra anpassningar och stöd från ordinarie lärare i klassrummet och om det inte fungerar får de träffa speciallärare. Här tolkar jag det som både det kritiska och kompensatoriska perspektiven är aktuella. Det kritiska perspektivet, då det i första hand var läraren som skulle anpassa undervisningen. Det kompensatoriska perspektivet då eleven fick extra stöd hos specialläraren om inte lärarens anpassningar hjälpte.
Utredning om läs- och skrivsvårigheter för flerspråkiga elever
Eva berättade att om någon larmade om att en elev hade svårigheter blev eleven utredd genom en tjänst som kommunen har. Även här tolkar jag det som det kompensatoriska perspektivet då någon säger till om att det är eleven har en svårighet. Det är eleven som har ett problem, inte skolan.
28
Cecilia berättade att det var hon som fick en signal från eleven själv, förälder eller lärare om att det finns svårigheter i skolan för någon elev. Först testar hon av eleven och sedan får eleven eventuellt göra en utredning. Här tolkar jag det som det kompensatoriska perspektivet då det är eleven som äger problemet och har en svårighet. Det är eleven som ska utredas, inte skolan som ska anpassas efter elevernas behov, vilket visar på att eleven ska kompensera sina svårigheter.
Monika förklarade att alla som läser svenska blir testade vid skolstart för att eventuella svårigheter ska upptäckas. Monika berättade även om två fall med flerspråkiga elever som hon har skickat vidare för utredning för läs- och skrivsvårigheter. Även här är det kompensatoriska perspektivet aktuellt då fokus ligger på att hitta svårigheter hos eleverna, inte att förändra skolan.
Karin sa att hon tyckte att det var svårt att göra bedömningen om det handlar om språkinlärning eller läs- och skrivsvårighet. Karin tog även upp dilemmat med att ge en elev en diagnos och vad en diagnos ska vara bra för, vilket visar på dilemmaperspektivet.
29
Diskussion
Andelen elever med utländsk bakgrund ökar och Skolverkets statistik (2017) visar att det är fler som blir underkända i svenska som andraspråk än svenska på gymnasieskolan. Då alla enligt Skolverket (2011) har rätt till en likvärdig utbildning behöver kunskaperna om flerspråkighet, språkutveckling samt läs- och skrivsvårigheter öka, för att ge eleverna den utbildningen som de har rätt till. Synen på och kunskaper om flerspråkighet är varierande och beror i hög grad på den kunskapen som lärarna har på skolorna. Detta visade sig även i mina intervjuer då en av speciallärarna och två av specialpedagogerna som deltog i studien inte gjorde någon skillnad på om eleven hade svenska som modersmål eller var flerspråkig. Det finns ett samband mellan attityder och kunskap om flerspråkighet och detta går att spegla i att svenska som andraspråk är det ämnet på gymnasieskolan med lägst andelen behöriga lärare, enligt Skolverket (2017). Då kunskaper om flerspråkighet i många fall saknas på skolorna görs beslut om vilket stöd och undervisning som flerspråkiga elever får utifrån vilka attityder som finns, vilket kan handla om eleverna får det stöd de behöver eller inte. Haukås (2016) betonade vikten av lärarnas attityd vilket även visade sig i intervjun med Kerstin som sa att hon tyckte att eleverna oftast bara behöver studera mer. Kunskaperna behöver bli bättre för att de flerspråkiga eleverna ska kunna utvecklas bättre och få det stöd som de behöver, vilket Juvonen (2016) och Elbro et al. (2012) också kommer fram till.
Nilholm (2007) skriver att handlingar alltid visar på ett perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven, det kritiska, det kompensatoriska och dilemmaperspektivet, som varit aktuella i min analys visar på de attityder speciallärarna och specialpedagogerna har om flerspråkighet. Utifrån sitt perspektiv och kunskaper möter de eleverna olika och ger eleverna olika möjlighet till stöd.