Kuratorernas förklaringar till ungas psykiska ohälsa

Resultat i jämförelse med tidigare forskning

Det lyftes fram i studien att de unga som individer mår dåligt av att föräldrarna är

känslomässigt frånvarande på grund av olika former av social problematik, stress i arbetet och svag ekonomi. Tidigare rapporter har visat på att unga mår dåligt av föräldrar som förhindrar självständighet genom att kontrollera barnen, samt inte ger barnen den värme, närvaro och omsorg som behövs (Folkhälsomyndigheten, 2018; Bris, 2017). Rapporterna visade inte om brist på värme, närvaro eller omsorg berodde på stress i arbetet eller social problematik, men om man ser till resultatet så mår unga dåligt av föräldrar som är frånvarande av olika orsaker. Folkhälsomyndigheten (2018) påvisade att föräldrauppfostran har utvecklats till att vara liberal idag. Kopplat till resultat framkommer det att unga får vara mer självständiga idag och att de mår dåligt av att föräldrarna inte är delaktiga i deras liv. Vilket säger emot att unga mår dåligt av föräldrar som är kontrollerande och hindrar unga från att vara självständiga.

Föräldrar som är delaktiga i ungdomars liv och ger emotionell omsorg kan ses som en

skyddsfaktor mot att utveckla psykisk ohälsa hos unga. Därmed behöver man arbeta med hela familjen för att reducera de risker som kan leda till psykisk ohälsa. Åtminstone ha en insikt i

att alla familjer har olika förutsättningar att kunna ge ungdomar den omsorg och stöd som denne behöver.

Resultatet visar även att mobiltelefonen har en negativ effekt på ungas psykiska hälsa. De känner press på sig att vara tillgängliga med vänner via mobilen, det förekommer mobbning via sociala medier, samt att unga tjejer jämför sig med varandra på sociala medier. Det var förbryllande att få veta att unga tittar på våldsporr samt att de byter sexuella tjänster mot materiella saker eller pengar. Dessutom var det överraskande fakta, att ungas grundläggande behov, såsom sömn och motion, mer eller mindre rubbas av kravet på att vara tillgängliga på sociala medier. Tidigare studier nämner inte att mobiltelefonen påverkar de grundläggande behoven, sexualiteten, självkänslan, eller om unga känner krav på att känna sig tillgänglig via den. Studien visar däremot att de konsekvenser som kommer med mobilanvändningen hos unga gör så att de mår sämre och har en stor påverkan på deras psykiska hälsa. Informanterna lyfte som sagt upp att mobbning via sociala medier är en orsak till att unga mår sämre, vilket stämmer överens med vad Folkhälsomyndigheten (2018) presenterar i sin rapport om faktorer som bidrar till psykisk ohälsa. Ungas psykiska ohälsa går hand i hand med användandet av mobiltelefonen och de konsekvenser som följer av det. Människor, oavsett om man arbetar professionellt eller inte, bör veta vilka konsekvenser mobiltelefonen kan ha på den psykiska hälsan hos unga. Eftersom individer använder sig av mobiltelefoner i allt större utsträckning och den präglar mångas liv, måste det finnas kunskap om vilka positiva och negativa faktorer den tillför. Dock är det svårt att begränsa tillgängligheten av mobilanvändning, men om det finns kunskap kring mobiltelefonens risker går det att arbeta mer förebyggande kring

mobbning, sexköp med mera. En av informanterna lyfte upp droger som en orsak till psykisk ohälsa hos unga, då drogers påverkan gjorde så att de fick depressiva symptom. Fastän tidigare forskning inte nämnt något om drogers påverkan på den psykiska hälsan, är det viktigt att belysa drogernas möjliga effekter på den. Eftersom det framkommer att droger kan göra så att unga får psykisk ohälsa, är det viktigt att individer tar det i beaktning när man tar reda på orsaker till psykisk ohälsa hos unga.

Vidare framkommer det på gruppnivå att skolan är en förklaring till att unga mår dåligt. Det handlar om skolans miljö och struktur i helhet. Dels att unga upplever brist på kontinuitet då de förflyttas mellan olika klassrum och lärare, samtidigt känner de stress att prestera i skolan då de har många prov och läxor. Unga förväntas även ta eget ansvar för sin skolgång, vilket gör att det blir en ökad stress och oro att hantera de val som de ställs inför. Det är förståeligt att de utökade valen i skolan ger upphov till stress, även belastningen av läxor och prov. Det

kan anses vara för tidigt för unga att ta ett eget ansvar redan vid 13 års ålder för sin egen skolgång. Skolmiljöer som har fokus på prov, betygsättning och bedömer prestationer ger negativa effekter på ungas hälsa (Högberg et al., 2019), samt att unga blir stressade av skoluppgifter (Högberg et al., 2019; Folkhälsomyndigheten, 2018). Dessutom kan krav på prestationer leda till utsatthet och en ökad individualisering (Folkhälsomyndigheten, 2018). Tidigare forskning tydliggör vad som tidigare presenterat från studien, att skolan och dess struktur påverkar ungas psykiska hälsa. Studien visar på gruppnivån att en tydlig struktur i skolan, med tydliga mål och mindre valmöjligheter skulle ha en positiv effekt på den psykiska hälsan. Ungdomar skulle må bättre i en skolmiljö där de inte behöver anpassa sig till en ny miljö för varje ny lektion samt att om de har en kontinuitet bland sina lärare skulle mycket oro kunna undvikas och med det ta bort en del faktorer som påverkar de ungas psykiska mående. Fast att ungdomarna skulle förlora de enskilda lärares spetskompetens på sina ämnen så skulle ungdomarna få en bättre struktur för sin skolgång sett ur aspekten av deras psykiska mående. Detta skulle i så fall leda till att de unga skulle må bättre, men att de kanske även skulle tabba i kompetensnivå. Vad som är bäst för de unga kan vara svårt att avgöra och med mera

forskning på området skulle forskare kanske komma fram till en optimal skola där de unga inte behöver förlora i kompetensnivå och bibehålla ett psykiska välmående.

På samhällsnivån kom informanterna i intervjuerna in på att individualiseringen i skolan och även i samhället, kan ses som en ytterligare förklaring till psykisk ohälsa hos unga. Unga får ta ansvar för bland annat vilket gymnasium de ska välja då utbudet ökat. En av informanterna tog upp om att ungdomen mognar fysiskt snabbare idag än vad hjärnan gör, vilket resulterar i att unga upplever att det är jobbigt att ta beslut för de val de ställs inför. Fastän det inte är bevisat att individualiseringen ger upphov till psykisk ohälsa hos unga, beskrivs det att förväntningarna som individualiseringen medför, kan upplevas svåra att uppnå och leda till oro (Folkhälsomyndigheten, 2018). Tidigare forskning går inte in på hur individualiseringen påverkar unga i skolan, dock kan det ses i studien att den har influerat skolan samt att den påverkar ungas psykiska hälsa. På denna nivå visas det även att unga som växer upp i en familj där ekonomin ständigt diskuteras på något sätt, så påverkar det ungas mående då de kan anses vara skyldiga till familjens bristande ekonomi. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) råder osäkerhet om socioekonomiska skillnader påverkar ungas psykiska ohälsa, samtidigt som Bris (2017) säger att en låg socioekonomisk kontext kan ge upphov till psykisk ohälsa hos unga. På samhällsnivån visar studien att individualiseringen och alla de val de unga ställs

inför såväl i skolan som i samhället har betydelse för det psykiska måendet. För många

valmöjligheter gör att de unga känner oro. De upplever det som svårt då de förväntas välja det som kanske känns rätt för den unga eller det som känns rätt för föräldrarna som kan ställa krav på ungdomen samt att de även förväntas välja rätt utifrån samhällets förväntningar. Utvecklingsmässigt är det inte möjligt för de unga att ta beslut som påverkar deras framtid utan att de känner oro över alla de beslut som de förväntas ta. Med mindre valmöjlighet skulle ungdomarna teoretisk bli att må bättre, för att få evidens för detta krävs mer forskning på området. Studien visar på att detta skulle vara en möjlighet för att de unga skulle uppnå en bättre psykisk hälsa. På denna nivå visar studien även att socioekonomiska skillnader spelar en stor roll för de ungas psykiska mående. I familjer där ekonomin diskuteras framför de unga kan de få den uppfattning att en dålig ekonomi beror på den unga, detta är en tung ryggsäck att bära för den unga som kan utveckla oro och stress på grund av detta. För den unga skulle det då vara bättre att dessa frågor inte diskuterades framför för denna för att den unga därmed inte behöver känna skuld eller skam över familjens dåliga ekonomi. I dagens samhälle verkar det blivit en normal företeelse att de unga tar del av familjens bekymringar på ett likvärdigt sätt som de vuxna, vilket leder till att de tar på sig skuld och därmed utvecklar oro som kan leda till psykisk ohälsa.

Analys av resultat - Systemteori

Det går att se en koppling till systemteorin, eftersom alla delar i ett system har ett samband och kan påverka varandra (Payne, 2015). Föräldrar, sociala relationer, mobiltelefonen, droger, skolan och samhället kan ses som delar i ungdomens system. Enligt studiens resultat har dessa delar av ungdomens system en direkt eller indirekt påverkan på den psykiska hälsan. Utifrån vad informanterna angett som förklaringar är det viktigt att som Öqvist (2008) menar att ta hänsyn till helheten, och inte de separata delarna. Det krävs att se över alla delar i ungdomens system för att få en helhetsbild av ungdomens situation. Möjligtvis är det inte bara familjen som är en ensam orsak till att unga mår dåligt, utan även skolan och samhället bör ses över när det kommer till att beakta ungdomens psykiska hälsa. Genom att se över alla delar i ungdomens system underlättar det samt skapar förutsättningar för det preventiva arbetet med ungdomars psykiska ohälsa. Då professionella kan se vilka insatser som behöver sättas in för den enskilda ungdomen.