Styrkor och svagheter i studien

De styrkor som finns i studien är att vissa av förklaringarna till psykisk ohälsa är

informanterna samstämmiga med, medan vissa lyfter fram andra faktorer som de är ensamma om. Anledningen kan dels grunda sig i att informanterna i urvalsramen har olika bakgrunder och erfarenheter inom socialt arbete, därför har de olika aspekter på vad som bidrar till psykisk ohälsa. En annan orsak kan vara kontexten informanterna befinner sig i, där vissa förklaringar till psykisk ohälsa kan vara mer vanligt där de arbetar än på andra ställen. Därför kan de skiljas åt i sina åsikter om vad som bidrar till psykisk ohälsa hos unga.

Tidsaspekten för studien har påverkat arbetet på olika plan. På grund av en given tidsfrist har det varit svårt att hitta relevant forskning, få tag på informanter, samt bearbeta och analysera det insamlade materialet. Det blev en styrka för studien att informationsbreven skickades ut i förväg till informanterna så att tidsbokningen för intervjuerna snabbt kom på plats. Dessutom har informanterna varit positivt inställda till deltagandet i studien och samtliga har uttryckt att det är en viktig studie då de arbetar nära unga som mår dåligt.

En svaghet är att det fanns lite forskat om hur kuratorer arbetar för att motverka psykisk ohälsa hos unga, vilket resulterar i att resultatet inte kan få stöd i tidigare studier.

Förhoppningsvis kan den här studien motivera flera till att forska om kuratorers förebyggande arbete vad gäller psykisk ohälsa hos ungdomar. Styrkan med studien är att den fyllt en

kunskapslucka om kuratorers förebyggande arbete. Genom att använda en kvalitativ metod har det varit möjligt att få fram fördjupade förklaringar till psykisk ohälsa hos unga, vilket inte hade gått med en kvantitativ metod. Detta möjliggörs genom att intervjufrågorna kan följas upp av följdfrågor för en djupare förståelse och för att säkerställa att svaren är korrekt uppfattade. Svagheten med en kvalitativ studie är att den inte är replikerbar, då informanterna vid andra tillfällen kunnat ge andra svar samt att andra informanter inte hade lämnat samma svar på de frågor som ställdes. En annan svaghet är att det inte går att generalisera kvalitativa studier utifrån. Eftersom det bara är åtta kuratorers erfarenheter och åsikter som vi baserar

våra förklaringar på om psykisk ohälsa hos unga. Samt hur kuratorerna arbetar för att motverka detta, så går det inte att hävda att det är allmänna slutsatser som presenteras i uppsatsen. Eftersom förklaringar till psykisk ohälsa hos unga inte är riktigt undersökta eller fastställd i annan forskning, är det svårt att få generellt stöd i förklaringar som presenteras i föreliggande studie.

För att kvalitetssäkra studien har bedömningskriterierna trovärdighet och pålitlighet använts. Med ett objektivt och kritisk förhållningssätt till olika delar av studien process har det uppnåtts ett så pålitligt resultat som möjligt. Det är osäkert om samma pålitlighet hade uppnåtts i studien om det varit andra personer som genomfört intervjuerna och gjort studien. Då dessa kanske hade använt sig av andra teorier och tidigare forskning, samt andra

informanter. Dessa informanter kunna ha tagit upp andra aspekter som inte lyfts fram i resultatet. Därför kan trovärdigheten anses vara låg eftersom informanterna vid ett annat tillfälle kunde svara annorlunda på samma frågor och om det varit andra som utfört studien hade resultatet kunnat bli annorlunda. Som sagt är det en mindre studie som gjorts med endast åtta kuratorer som lämnat sina erfarenheter och åsikter kan det inte dras några generella slutsatser från studien och påstå att allt stämmer.

Trots att det inte kan garanteras med säkerhet att trovärdigheten är uppnådd i studien, har vi följt de anvisningar som använts under studiens process. Alla steg har noggrant gåtts igenom i studien och ett kritiskt förhållningssätt har varit i fokus när det kommer till urval,

transkribering och analys. Fastän tidigare forskning inte överensstämmer med alla resultat, så har de åtta intervjuerna kunnat ge mycket insamlat empiriskt material. Dessa intervjuer har gett svar på våra frågeställningar. Som sagt ställdes följdfrågor under intervjuerna för att utveckla informanternas svar och därmed få en tydligare bild av deras förklaringar till psykisk ohälsa bland unga, och hur de arbetar för att motverka det. Vilket kan ge en ökad trovärdighet till studien. I detta avsnitt har det lyfts fram både positiva och negativa aspekter med studien och dess trovärdighet samt pålitlighet. Detta kan medverka till att andra kan bilda sig en egen uppfattning av studien.

7.2 Slutsatser

Resultat visar att kuratorer anger såväl individrelaterade, familjerelaterade, skolrelaterade, relationsrelaterade som samhällsrelaterade förklaringar till psykisk ohälsa hos unga.

Angående det arbete kuratorerna utför som ska förebygga och främja psykisk ohälsa, så lyfter de vikten av alliansen och det professionella bemötandet. De enskilda samtalen, föreläsningar

och studiebesöken är också viktiga för att främja och förebygga ungas psykiska ohälsa. Samverkan med andra professioner är viktigt i det förebyggande och främjande arbetet. Det har varit svårt att hitta tidigare forskning på området. Studien indikerar på att psykisk ohälsa hos unga är ett viktigt område att undersöka, speciellt vad gäller förklaringar till psykisk ohälsa och hur man arbetar för att motverka psykisk ohälsa hos ungdomar. Mer forskning inom området skulle bidra till en bättre praktik, speciellt hur kuratorer ska arbeta med ungdomar som lider av psykisk ohälsa.

8. Litteraturlista.

Barnens rätt i samhället. (2017). Barns psykiska ohälsa - Det är dags att bryta trenden. Stockholm: BRIS.

Bremberg, S., Jägerskog, M. & Mannby, L. (2019). Hur har barn det?: om barns livssituation - trender, utmaningar och möjligheter. Stockholm: BRIS.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga Metoder. (2 uppl.). Stockholm: Liber AB. Etikprövningsmyndigheten. (2019). Hämtad 8 januari 2020 från:

https://etikprovningsmyndigheten.se/

Folkhälsomyndigheten. (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? - Utvecklingen under perioden 1985−2014. Hämtad 3 mars 2020 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29fd45/ varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf

Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3 uppl.). Stockholm: Kultur och natur.

Högberg, B., Lindgren, J., Johansson, K., Strandh, M. & Petersen, S. (2019). Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform. Journal of Education Policy. 1-23. doi:10.1080/02680939.2019.1686540

Isaksson, C. (2016). Den kritiska gästen: en professionsstudie om skolkuratorer. (Avhandling, Umeå universitet, Studier i socialt arbete. Hämtad 16 mars 2020 frånhttp://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:917362/FULLTEXT01.pdf

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2019). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Manso, A. & Rauktis, M.E. (2011). What is the therapeutic alliance and why does it matter? Reclaiming Children and Youth. 19(4), 45-50. Hämtad 6 mars från

https://search.proquest.com/docview/859260584/fulltextPDF/588332CAB96A4AE1PQ/1? accountid=10404

Ortiz, L. (2009). När förändring är svårt. Att hantera motstånd med motiverande samtal. (2 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbetet. (3., svenska utg.) Stockholm. Natur & Kultur.

Skollag (SFS 2019:947). Hämtad från Riksdagens webbplats den 19 mars 2020 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Socialstyrelsen. (2019). Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga - Öppna jämförelser 2019. Hämtad 3 mars 2020 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna- jamforelser/2019-12-6475.pdf

Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen bland psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna: Till och med 2016. Hämtad 10 januari 2020 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2017-12-29.pdf

Socialstyrelsen. Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. (3.uppl.). Stockholm: Socialstyrelsen.

Sveriges kommuner och regioner. (2016). Positionspapper: psykisk hälsa, barn och unga - 2016. Hämtad 19 februari 2020 frånhttps://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-328- 4.pdf?issuusl=ignore

Sveriges Television. (2019). Hjälplinjen läggs ned – organisationer för psykisk ohälsa oroade. Hämtad 31 december 2019 från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hjalplinjen- laggs-ned-organisationer-for-psykisk-halsa-oroade

Smedjebacken. (2020). Ungdomsmottagning. Hämtad 30 december 2019 från

https://www.smedjebacken.se/omsorgstod/ungdomsmottagning.4.34576465126885270a18 0008189.html

Thomée, S., Malm, D., Christianson, M., Hurtig, A – K., Wiklund, M., Waernlund, A – K. & Goicolea, I. (2016). Challenges and strategies for sustaining youth-friendly health services – a qualitative study from the perspective om professionals at youth clinics in northern Sweden. Reproductive Health. 13(147). 1-13. doi:10.1186/s12978-0261-6

Ungdomsmottagningen. (2019). Om du mår dåligt. Hämtad 30 december 2019 från https://www.umo.se/att-ma-daligt/om-du-mar-daligt/

Uppdrag Psykisk Hälsa. (2016). Psykisk hälsa på ungdomsmottagningen - en kartläggning av Sveriges ungdomsmottagningar. Hämtad 19 mars 2020 från

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2016/11/Psykisk-h%C3%A4lsa- p%C3%A5-ungdomsmottagningen-en-kartl%C3%A4ggning-av-Sveriges-

ungdomsmottagningar.pdf

Uppdrag Psykisk Hälsa. (2018). Förstalinjeboken - Stödmaterial för första linjens arbete för barn och ungas psykiska hälsa. Hämtad 19 mars 2020 från

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2017/06/Forsta-linjeboken-1.pdf Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Hämtad 19 januari 2020 från https://docs.google.com/document/d/1-xTVic43mQRqe3f5Lh8YeJyV2- uYOKIKOZHPi6z-6Rs/edit

Vårdguiden 1177. (2019). Tonåringar 13 - 18 år. Hämtad 1 januari 2020 från https://www.1177.se/Dalarna/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/barnets- utveckling/tonaringar-13-18-ar/

Öqvist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Gothia