Med kurs menas den vinkel som ett fartygs långskeppslinje bildar med meridianen. Kursen anges medurs i grader från 0° till 360°.
Om man i ett sjökort ritar ett fartygs väg mel-lan två orter, kallas denna linje för kurslinje.
Med bäring menas vinkeln mellan meridianen genom observationsplatsen och siktlinjen till det siktade föremålet, exempelvis ett sjömärke.
Bäringar, liksom kurser, anges i grader från 0°
till 360°.
Ett fartygs läge anges ofta i bäring och avstånd från en känd punkt, t ex en fyr. I figuren är
bäringen 246° från fyren på den norra ön. Vid lägesbestämning kan man antingen använda sig av en pejlad bäring och ett uppmätt avstånd till ett sjömärke, eller av två eller flera samtidigt utförda pejlingar mot olika föremål.
Med riktning menas vinkeln mellan fartygets långskeppslinje föröver och siktlinjen till föremålet. Riktningar anges åt styrbord (SB) respektive babord (BB) från 0° till 180°, se sidan 103. Riktning kan också anges enligt bilden på sid 114. Riktning används för att ange ett föremåls läge i förhållande till fartyget.
Meridian Meridian
Kurs 045°
Bäring 067°
Bäring 126°
Bäring 247°
till fartyget Riktning
SB 22°
Riktning SB 81
°
Kurslinje
NAVIGATION
Ett sjökort är en plan avbildning över ett visst vattenområde. Det är avsett att användas för navigeringsändamål och måste därför innehålla nödvändiga uppgifter om farvattnens beskaf-fenhet. Dessutom måste man på ett enkelt och bekvämt sätt kunna avsätta ett fartygs lägen och färdväg i det.
I likhet med landkartor visar sjökorten alltid norr uppåt. Latituden anges av de lodräta skalorna till vänster och till höger i kortets ytterkanter. Longituden anges av de vågräta skalorna upptill och nedtill. Varje sjökort har ett utrymme med allmänna uppgifter om kortet.
Ett sjökort innehåller en stor mängd upplys-ningar och uppgifter. De viktigaste inom kortets vattenområde utgörs av vattendjup,
bottenbeskaffenhet, farleders sträckning, sjöfartshinder av olika slag samt fyrarnas sek-torer. Innanför kustlinjerna anges fyrar och andra sjömärken som båkar och kummel, lots-och livräddningsstationer, markanta höjder, kyrkor m m. De förkortningar och symboler som används finns samlade i ett särskilt häfte:
Kort 1.
På en jordglob kan man verklighetstroget återge en avbildning av jordytan. Men om man över-för en sfärisk yta till ett plan, får bilden vissa felaktigheter, som varierar efter tillvägagångs-sättet vid avbildningen, d v s projektionen. Vissa svenska sjökort är konstruerade (projicerade) enligt Mercators princip och andra enligt Gauss princip.
Med hjälp av modern datateknik framställer sjöfartsverket de svenska sjökorten
Sjökort
Vid navigering och bestickföring underlättas arbetet om en kurslinje som på jordytan skär alla meridianer med samma vinkel, kan läggas ut som en rät linje i sjökortet. På en jordglob löper meridianerna samman i polerna, medan kartbilden har konstruerats så att meridianerna blir parallella linjer. Därmed blir kurslinjen en rät linje i kortet. En sådan kartbild kan åstad-kommas genom att en tänkt cylinder placeras omkring en jordglob, så att cylindern tangerar jordytan längs ekvatorn. Globens kartbild pro-jiceras på cylinderns yta, varvid man får en karta med räta vinklar mellan meridianer och latitudsparalleller.
Det är också ett önskemål att bäringar ska kunna läggas ut som räta linjer i sjökortet samt att man ska kunna avsätta ett läge i latitud och longi-tud. Dessutom bör öar, uddar och vikar kunna återges utan märkbar förvanskning.
När man i sjökortet låter meridianerna bli pa-rallella, kommer kartbilden att tänjas ut i nord–
sydled. Man får en förstoringsfaktor som blir större ju närmare polerna man kommer. I den direkta cylinderprojektionen projiceras jordytan från jordens medelpunkt ut genom jordytan mot cylinderns sida. Avståndet från centrum till
cylindern blir allt längre ju mer man närmar sig polerna. Kartbilden tänjs därmed ut i höjdled.
För att minska inverkan av den växande latitud-skalan har projektionscentrum förskjutits, enligt en matematisk ekvation, längs en linje genom jordens centrum, vinkelrätt mot jord-axeln.
Grundprincipen för Mercators projektion 80°
Mercators projektion är vinkelriktig
NAVIGATION
Nya svenska skärgårds- och hamnkort utförs i Gauss projektion, som också är en cylinder-projektion. Den tänkta cylindern är i denna pro-jektion liggande, och tangerar jordgloben längs en meridian, den s k medelmeridianen.
Gaussprojektionen skiljer sig från Mercators projektion genom att den avbildar jorden skal-riktigt endast längs en medelmeridian istället för längs ekvatorn. På båda sidor om medel-meridianen, åt öster och åt väster, växer skalan ju mer man avlägsnar sig från medelmeridianen.
Meridianerna i denna projektion blir inte parallella linjer. Projektionen används därför mestadels vid avbildning av områden med utsträckning i nord–syd.
Grundprincipen för Gauss projektion
I Sverige används projektionen till skärgårds-kort med skala 1:50 000 över områden nära medelmeridianen. Projektionsfelen blir då försumbara.
Man kan därför använda kortet på samma sätt som ett kort i Mercators projektion. Kurser kan läggas ut som räta linjer, och distansen kan tas ut var som helst i latitudskalan på kortets vänstra eller högra kant.
Gausskortet
Sjökort är avbildningar av större eller mindre delar av jordytan. De är uppgjorda i olika skalor som anger hur en viss sträcka i kortet förhåller sig till motsvarande sträcka i verkligheten.
Är skalan till exempel 1:100 000 (uttalas ”ett till hundra tusen”) betyder detta att 1 mm i kortet motsvarar 100 000 mm, d v s 100 m i naturen.
1 mm i kortet motsvarar således lika många meter i naturen som det finns ”tusen” i skalan.
Man ska alltid använda sjökort i så stor skala som möjligt. Observera att skala 1:25 000 är en större skala än 1:100 000.
Alla svenska sjökort – cirka 130 st – finns förtecknade i katalogen Sjökort och nautiska publikationer – ”Sjökortskatalogen”. Korten är in-delade i olika grupper med hänsyn till kortens utnyttjande för utsjö-, kust- eller skärgårds-navigering.
Översiktskort finns i skalorna 1:1 500 000 – 1: 500 000, med ensiffriga katalognummer.
Kustkort tillverkas i skalorna 1: 250 000 – 1: 200 000, med tvåsiffriga katalognummer.
Första siffran är samma som för det översikts-kort inom vilket kustöversikts-kortet ligger.
Skärgårdskort finns i skalorna 1:125 000 – 1: 50 000, med tre- eller fyrsiffriga katalog-nummer. De två första siffrorna är desamma som för det kustkort inom vilket skärgårds-kortet ligger.
Specialkort tillverkas i större skalor än 1: 25.000, med fyrsiffriga katalognummer.
Specialkorten omfattar dels kort över skär-gårdsområden, dels kort över vissa hamnar och hamninlopp. En del hamnar kan dock återfinnas som en ”hamnspecial” i respektive skärgårdskort.
Alla sjökort över inlandsfarvatten har nummer som börjar med siffran 1. Principen för numrering är samma som för ovanstående kortgrupper.
Förutom vanliga sjökort, ger sjöfartsverket även ut båtsportkort. Dessa görs i samma skala som motsvarande sjökort och täcker de flesta skärgårdsområdena samt Vänern och Mälaren.
Kustkort nr 72 och 93, skärgårdskort nr 616, 722 och 931 samt specialkort 6161 och 9313 framställs även som undervisningskort. De trycks på papper av lägre kvalitet och hålls ej rättade. De får inte användas för navigering.
Elektroniska sjökort. Sjökort kan numera presenteras på en bildskärm. Med hjälp från navigeringssystem kan man få sin egen posi-tion presenterad i detta elektroniska kort. Det går också att ändra skalan inom vissa gränser.
De enklare systemen är i princip avfotogra-ferade papperssjökort, också kallade raster-scannade eller bitmappade sjökort. De mer avancerade systemen är vektoriserade, dvs varje linje i sjökortet är angiven i databasen med betydelse, riktning och läge. Detta innebär att man enklare kan skifta skala och att man även kan välja bort information som man för tillfäl-let inte behöver, som t ex fyrsektorer på dagtid.
Elektroniska sjökort får bara användas som hjälpmedel, och får alltså inte ersätta pappers-sjökort.
I en nära framtid kommer ett system som kallas ECDIS (Electronic Chart Display and Information System). Det innehåller, förutom vektoriserade kort godkända av Sjöfartsverket, även system för automatisk rättning och infor-mation från lotsar och fyrlistor. När ECDIS är i funktion får det ersätta papperskorten.