Kursbetyg vuxenutbildningen Vuxenutbildningen

Vt 2010 Kurs: Svenska A

IG G VG MVG

Kursbetyg 1

HT 2010

Kurs: Matematik A

IG G VG MVG

Kursbetyg 5 2 1

Kurs: Svenska B

IG G VG MVG

Kursbetyg 1 4

Analys

Vuxenutbildningen har inte haft många kurser lokalt. Resultatet bedöms som gott.

34 samarbete med elever och föräldrar. Arbetet med att förankra rutiner och att involvera elever och föräldrar i arbetet med likabehandlingsplanerna har förbättrats avsevärt under året. De allra flesta enheter har arbetat med att göra diskrimineringsgrunderna kända och föra in dem i sina

likabehandlingsplaner. Några enheter saknade de senaste två diskrimineringsgrunderna vilket förvaltningen uppmärksammat vid granskningen.

På många enheter har elevenkäter genomförts med värdegrunds- och arbetsmiljöfrågor i fokus.

Resultaten har visat på övervägande god stämning och bra miljö. Enheterna redovisar att de har fått en klar bild av de olika gruppernas behov av insatser för att minska eventuella kränkningar. Några

enheter har redovisat att de haft några fall av trakasserier eller kränkningar. Andra har redovisat någon enstaka incident. Några skolor har redovisat en minskning av kränkningar.

Brattebergsskolan fick under året en anmälan om kränkande behandling av en elev. Skolinspektionen begärde yttrande från kommunen och efter granskning av rutiner för arbetet mot kränkande

behandling samt dokumentationsrutiner mm gjorde Skolinspektionen bedömningen att kommunen inte levt upp till de gällande kraven och beslutade att kommunen blev skadeståndsskyldig i det aktuella fallet.

Kommunen har under året fått ytterligare två anmälningar till Skolinspektionen. I dessa fall vidtog Skolinspektionen ingen åtgärd då ingen kränkning kunde konstateras.

Kompetent personal har arbetat mycket medvetet enligt styrdokumenten och barnen har utvecklat sina förmågor främst genom lärande lek. Barnen har utvecklat öppenhet, respekt, solidaritet, ansvar och förmåga att ta hänsyn och att leva sig in i andra människors situation. Pedagogerna har också tränat barnen i att utveckla förmågan att uttrycka tankar och åsikter både i lek och i gruppsamlingar.

Samverkan med hemmet har varit en viktig del av arbetet liksom dokumentation av barnens lärande i ord och bild.

Barnhälsoarbetet och dokumentation och uppföljning av barnens utveckling och lärande är väl utvecklat, vilket medför att man kan göra tidiga insatser för barn i behov av det. På de flesta förskolorna har man arbetat med att utveckla språklig och matematisk medvetenhet i tidiga år.

Måluppfyllelsen i förskolan bedöms som mycket god.

9.2 Fritidshem

Under året har fritidshemmet fortsatt sitt arbete med att ytterligare förbättra arbetet med

kvalitetsredovisning. Fritidspersonalen har genomfört strukturerade pedagogiska samtal i arbetslagen vilket höjer personalens kompetens och samsyn.

Andelen personal med högskoleutbildning har ökat under året. Antalet inskrivna barn per årsarbetare har för kommunen totalt minskat något. På en del enheter på de mindre öarna har man mycket få inskrivna barn per årsarbetare.

Arbetet med de sociala målen har stått i fokus på de flesta fritidshem liksom arbete med normer och värden. Man arbetar aktiv med leken som metod och som väg mot självkännedom, respekt,

kamratskap och lärande. Gruppstärkande övningar är vanliga och många fritidshem arbetar med faddersystem eller familjegrupper för att uppnå trygghet. Vi ser också att empati och tolerans ökat med dessa olika metoder och arbetssätt. Trivsel är också stor.

Måluppfyllelsen i fritidshemmen bedöms som god.

9.3 Förskoleklass

Förskoleklassen och grundskolans årskurs 1 arbetar ofta integrerat i kommunen dels på grund av att det finns många små enheter men också på grund av ett medvetet valt arbetssätt.

Språklig-, och matematisk medvetenhet samt social utveckling har stått i fokus i arbetet, likaså elevers ansvar och inflytande. Många skolor har haft fadderverksamhet där äldre elever varit goda förebilder och som lotsat yngre elever i skolan, oftast genom arbete i tvärgrupper.

Entusiasmen att lära och vidareutvecklas är mycket stor bland förskoleklassbarnen.

Måluppfyllelsen i förskoleklassen bedöms som god.

9.4 Grundskola

36 utan vägt in dem i sin totala bedömning av måluppfyllelse.

Resultat på ämnesprov för årskurs 9 visar på en liten förskjutning mot de lägre kravnivåerna i svenska och matematik. I engelska är förhållandet det motsatta. Där ser vi en liten förskjutning mot ett högre resultat. När det gäller slutbetygen ser vi att det genomsnittliga meritvärdet har försämrats jämfört med resultatet för 2009.

I grundskolan har kommunen satsat resurser på simundervisning, utöver undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Denna satsning har pågått under många år och kommunen ger extra undervisning till elever som riskerar att inte nå målen för simundervisning i årskurs 5. Resultatet visar att det var några enstaka elever i hela kommunens skolor som inte nådde målen. Dessa elever erbjuds fortsatt under-visning. Särskoleeleverna behöver oftast lite extra tid på sig för att nå målen och då erbjuds de det.

Måluppfyllelsen i grundskolan bedöms som god.

9.5 Särskola

Särskolans elever har i stor utsträckning varit inkluderade i grundskolan. De äldre eleverna i

grundskolan har både varit inkluderade och gått i liten grupp. Varje rektor med ansvar för särskolan har redovisat den i sin kvalitetsredovisning. Eleverna har varit individintegrerade i klasserna med anpassat material och metoder som gynnat elevernas utveckling. Några har också fått individuellt stöd någon gång per dag utanför klassens ram. Eleverna i särskolan erbjuds simundervisning och når i regel målen lite senare i grundskolan.

Måluppfyllelsen i särskolan och träningsskolan bedöms som god.

9.6 Gymnasieskola

Resultatet vad beträffar nationella prov och slutbetyg låg på en mycket hög nivå när det gäller Den Seglande Gymnasieskolan. Samstämmighet mellan resultat på nationella prov och kursbetyg på detta program är lägre än på övriga program.

På Marinbiologiskt program hade vi god samstämmighet mellan nationellt prov och kursbetyg.

Betygsnivån är förhållandevis hög även på Marinbiologiska programmet.

På Fiske- och Sjöfartstekniskt program har vi en lägre betygsnivå. Samstämmigheten mellan kursbetyg och slutbetyg var stor.

På Marint verkstadstekniskt program har betygsnivån varit låg . Samstämmigheten mellan nationella prov och kursbetyg är god.

Totalt sett har det varit stor skillnad på betygsnivån mellan de teoretiska och de mera praktiska programmen. De elever som inte nått betyget godkänt har fått mycket stöd och det arbetet fortsätter.

Måluppfyllelsen på gymnasiet bedöms som ojämn mellan programmen. På de teoretiska programmen bedöms måluppfyllelsen som mycket god.

9.7 Vuxenutbildning

Kommunen har inte haft särskilt stor andel vuxenutbildning. Nytt för året har varit utbildning inom YrkesVux i samarbete med GR. Öckerö hade en motormansutbildning med 12 deltagare och en matrosutbildning med 16 deltagare.

Måluppfyllelsen bedöms som god.

9.8 Särvux

Alla som har velat studera på särvux har mottagits i den grundläggande särvux, vilket motsvarar nivån träningsskola. Särvuxutbildning med undervisning för vuxna motsvarande grundsärskolenivå köps från annan kommun. Särvux Öckerö har varit inrymd i Daglig verksamhets lokaler där ett nära

Måluppfyllelsen bedöms som god.

38 uppdraget i läroplanen för förskolan

Fritidshem

• Fördjupa analysen i kvalitetsarbetet

• Kompetensutveckla all personal som arbetar på fritidshemmen för att öka samsyn, likvärdighet och kvalitet

Förskoleklass/Grundskola

• Utveckla redskap för målstyrning där eleverna görs delaktiga i lärprocessen.

• Utveckla arbetet i grundskolan för att öka elevernas motivation och måluppfyllelse genom ett formativt arbetssätt och bedömningsförfarande och därigenom få till stånd en ökad kännedom om mål och grunder för bedömning hos eleverna.

• Göra eleverna delaktiga i den Lokala Pedagogiska Planeringen samt göra den känd för föräldrar

• Dokumentation kring barnens och elevernas lärande ske i en digital lärmiljö.

• En elevhälsoplan ska arbetas fram.

Gymnasium

• Utveckla redskap för en mer utvecklingsinriktad (formativ) bedömning av elevernas kunskaper

• Arbeta så att eleverna får en ökad kännedom om mål och grunder för bedömning Studiecentrum och Vuxenutbildning

• Utveckla verksamheten inom Studiecentrum och Vuxenutbildning till ett Lärcentrum

Arbetet med implementering av läroplaner och skollag kommer att genomsyra utvecklingsarbetet under nästa år och några år framåt. Arbetet startar redan i januari 2011.

Likabehandling

Arbete med att motverka trakasserier och kränkande behandling ska fortsätta. Skolorna utvärderar årligen likabehandlingsplanerna, gör kartläggning och upprättar ny plan. Förvaltningen har läst samtliga likabehandlingsplaner och givit respons till de olika verksamheterna vid besök. Detta arbete ska fortsätta och utvecklas.

Kvalitetsarbete

Alla verksamheter ska fortsätta utveckla sitt kvalitetsarbete. Förvaltningen ska ge respons på verksamhetsbesöken på alla skolor och förskolor och föra en dialog med rektor och personal om kvalitetsarbetets utveckling.

IT

Informationsteknik är ett verktyg för kunskapssökande och lärande och genom ytterligare kompetensutveckling för pedagoger inom ramen för PIM samt införande av en digital lärmiljö kommer vi att utveckla arbetet.