Omslutning och resultat, tkr

Intäkter 2010 2009 2008

Taxor och avgifter 8 938 9 142 9 410

Övriga intäkter 52 870 47 567 42 364

Summa intäkter 61 808 56 709 51 774

Tkr 2010 Utfall 2010 Budget

Inomhusmiljö Bratteberg 119 115

IT investeringar 668 730

Inventarier 214 239

Kopieringmaskiner 86 86

Allhuset Kompassen 40 475

Summa 1 127 1 645

16 avgifter) och annan verksamhet. Under året har dessa kostnader ökat som en konsekvens av utökning av barnomsorgsplatser i enskild regi, köp av platser, interkommunal skolersättning för gymnasiet, köpt verksamhet gymnasieskolan samt köp av platser i grundskolan och taxiresor.

Analys

Andelen personalkostnaderna är förhållandevis låg i jämförelse med andra kommuner. Anledningen är att kommunen har 40 procent av barnomsorgen i enskild regi och på entreprenad och att vi köper en stor andel gymnasieplatser i andra kommuner och i friskolor. Resursfördelningsmodellen med en elevpeng per barn kan inte tillämpas vilket medför en förhållandevis större resurstilldelning till de små enheterna.

Kostnaden per elev, i jämförelse med kommungruppen eller riket, var lägre för året både när det gäller undervisningskostnader och lokalkostnader. Kommunen har inga höga kostnader för skolskjutsar, vilket många andra kommuner har.

5.3 Personal

Tabellerna visar antal anställda per den 1/10 2010 (statistik inrapporterad till SCB).

Personaltäthetsmått - antal elever per pedagog

2010 2009 2008

Förskola Kommunal 5,75

Enskild/entre 5,79 Kommunal 5,4

Enskild, entre 5,6 Kommunal 5,5 Enskild, entrepr 4,7

Pedagogisk omsorg 4,86 5,0 5,1

Förskoleklass 4,35 5,0 5,1

Fritidshem 18,67 16,25 17,6

Grundskola Lärare 7,73 Ped personal 8,05 Lärare 8,0

Ped personal 8,1 Lärare 7,5 Ped personal 8,2

Generellt har personaltätheten inom samtliga verksamheter ökat förutom i fritidshem mellan år 2009 och 2010.

Analys

Inom förskolan fanns det en variation i personaltäthet. Det är främst på några av de små öarna som personaltätheten varit högre än hos övriga. Variationen inom kommunen var från 3,3 barn till 6,2 barn per årsarbetare. Denna tendens är densamma inom förskoleklassen, grundskolan från 10 till 18 och fritidshemmet från 9 till 21 med högre personaltäthet på de riktigt små öarna.

När det gäller personalens kompetens hade förhållandet mellan antal personal med

högskole-utbildning och personal med annan högskole-utbildning (barnskötare) sjunkit lite från förra årets mått 2 till 1 i förskolan på de större öarna. Det varierar mellan 56 procent och 65 procent. Principen vi har försökt följa under många år är att förhållandet ska vara minst 66,6 procent pedagoger med

högskole-kompetens. På de mindre öarna är andelen personal med högskolekompetens betydligt lägre. Några av de små öarna saknade personal med högskolekompetens i några verksamheter.

Inom grundskolan hade pedagogerna högskolekompetens och ämneskompetens i paritet med riket 88 procent. Den andel personal som hade annan utbildning för arbete med barn är till stor del

högre i jämförelse med riket. 87 procent mot 80 procent i riket. Instruktörerna vid Öckerö Maritme Center hade inte lärarutbildning men hade yrkeserfarenhet som stämmer överens med de kurser de undervisat i.

5.4 Ledningsorganisation

Förvaltningen leddes av skolchefen som haft en ledningsgrupp som bestått av 10 rektorer,

kulturskolechef, utvecklingsledare, utredare, ekonom och nämndssekreterare. Ledningsgruppen har träffats varannan vecka. Under året har gemensamma planeringsdagar och kompetensutveckling för ledningsgruppen genomförts. Öckerö kommun har fortsatt ett ledarutvecklingsprogram där chefer från samtliga förvaltningar har deltagit. En rektor har under året deltagit i den statliga

rektorsutbildningen.

18

 Elevers ansvar och inflytande

 Samverkan med hemmet

 Elevhälsa

 Hälsa och livsstil

 Kvalitetsredovisning 6.1 Normer och värden

I förskolorna har barnen tränats i samarbete, social och emotionell utveckling till exempel genom lek, samtal, bilder och relationsstärkande metoder och material. De har också tränats i att ta ansvar för sina handlingar och pedagogerna arbetar medvetet med att förstärka positivt beteende. Man arbetar med förebyggande arbete och det finns exempel på förskolor där pedagoger träffas regelbundet för att diskutera värdegrundsfrågor.

På fritidshem har man främst arbetat med barnens sociala mål. Träning i att samspela har skett genom lek, spel och idrott. Barnen har tränats i att förstå likheter och olikheter på olika sätt. De har fått strategier att lösa konflikter. På en del av fritidshemmen arbetar man i arbetslag som också omfattar pedagoger från skolan och en del av fritidspersonalen arbetar också i förskoleklassen. Detta ger möjligheter till att arbeta med en samsyn på normer och värden på hela enheten.

I grundskolan diskuteras och utvärderas ordningsreglerna kontinuerligt. Många enheter har haft kompissamtal, kamratstödjare, elevråd och klassråd då eleverna har tränats i grundläggande

värderingar och regler för socialt samspel. De flesta enheter gör en trygghets- och trivselenkät varje år.

Denna diskuteras och utvärderas och ger en god bild av hur barnen har det i våra skolor. Några skolor har använt sig av sociogram för att kartlägga kamratrelationer. På några enheter har man haft en vänskola och några skolor har arbetat med EQ, drama, film och litteratur och värderingsövningar. De flesta enheterna har haft faddersystem där äldre barn tjänat som goda förebilder för yngre. På många skolor har man arbetat tematiskt över klassgränserna. De äldre eleverna i grundskolan har livskunskap på schemat där de diskuterar värdegrundsfrågor varje vecka. I årskurs 7-9 har arbetet fortsatt med SET (social och emotionell träning) och livskunskap på schemat varje vecka liksom samarbetet med Friends. Eleverna i år 9 i grundskolan har under många år genomfört en resa till Polen där de besökt koncentrationsläger bland annat i syfte att öka medvetenhet om den tiden och för att motverka rasism och främlingsfientlighet. Resorna genomfördes också 2010. Man har också temaarbete i år 8 och eleverna gör en Livsbok/Kärleksbok med empati, solidaritet, tolerans och mångfald är nyckelord. De skolor som har integrerade särskoleelever lyfter fram det positiva i mångfalden som ibland kan vara svår att uppnå i vår kommun med små enheter på små öar och en homogen befolkningsprofil.

På gymnasiet har eleverna deltagit när ordningsreglerna har utvärderats och reviderats. Det har funnits kamratstödjare och man han samverkat mellan de olika gymnasieprogrammen för att få en ökad förståelse och god kamratskap mellan eleverna. Likabehandlingsplanerna har varit i fokus och arbetats med på samtliga enheter. På gymnasiet har man arbetat med likabehandlingsplanen för att den ska vara lokalt förankrad, väl känd av elever och svara mot verksamhetens behov och

förutsättningar samt författningens krav.

Eleverna vid Särvux har deltagit i sammankomster såsom Bokcafé på kommunens äldreboende, där man fått lyssna på andra och själv kunnat bidra med egna alster efter förmåga. Man diskuterar värdegrundsfrågor i naturligt uppkomna situationer vid litteraturläsning, bild- och filmvisning.

6.2 Kunskaper

I förskolan betonar man vikten av en god, inspirerande och inbjudande lärmiljö som samtidigt inbjuder till lek. Det finns mycket utforskande material tillgängligt som stimulerar barnen och att utveckla sina förmågor. Pedagogerna dokumenterar och exponerar barnens arbete och

uppmärksammar barnens lärprocesser genom att kommentera och uppmuntra deras färdigheter.

Förskolorna har arbetat mycket med språklig och matematisk utveckling under året.

bedömning”. Det har också pågått kontinuerligt arbete med att göra IUP konkreta och tydliga för eleverna och att koppla dem till målen och göra dem utvärderingsbara. En del elever har haft sin IUP klart kopplad till sin veckoplanering. I rektorernas kvalitetsredovisningar framgår att man tydligt sett elevernas ökande medvetenhet om målen och att detta ökat deras lust till lärande. Årets kompetens-utveckling ”Mål och bedömning” har satt sin tydliga prägel i detta arbete.

På fritidshemmen skapar man en balans mellan arrangerade aktiviteter och rutiner, och fri tid för egen lek. Man arbetar aktivt med leken som metod och en väg till självkännedom, respekt, kamratskap och lärande. Man betonar vikten av att lita på barnens egen förmåga att utveckla sina egna aktiviteter.

De flesta särskoleelever är individintegrerade. Några av dessa elever arbetar i en kombination av arbete i klassen, med anpassats material och metoder utifrån särskolans läroplan. De arbetar även enskilt.

På gymnasiet har man arbetat med att utveckla arbetsätt och arbetsformer och med att skapa en fördjupad insikt om målstyrning för både personal och elever.

På Särvux har eleverna skrivit dikter, fantasiberättelser, faktatexter, återgivit händelser eller haft regelbunden e-postkontakt med anhörig. Ofta har olika datorprogram såsom Word eller Widgit (skrivprogram med tal- och bildstöd) använts som hjälpmedel men även skrift med penna.

Illustrationer och foton har ibland hämtats från Internet men även tecknats och målats. Elever har deltagit med sång och uppläsningar vid sammankomster såsom Bokcafé på Solhöjden samt

läsårsavslutning. Kommunikation förstärks vanligen med Tecken som stöd. Begreppsträning har skett i naturligt uppkomna situationer samt genom användning av olika datorprogram samt läromedel i matematik, svenska och naturkunskap.