Sammanfattning kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsförvaltningen har under hela 2010 genomfört en kompetensutveckling i "Mål och bedömning" i samarbete med Didaktikcentrum . Satsningen har omfattat samtliga grundskollärare.

Huvudsyftet med insatserna har varit att utveckla redskap för målstyrning där eleverna görs delaktiga i lärprocessen. Målet har varit att utveckla praktiken, öka elevernas motivation och måluppfyllelse genom ett formativt (framåtsyftande) arbetssätt och bedömningsförfarande samt att få till stånd en ökad kännedom om mål och grunder för bedömning hos eleverna.

Barn- och utbildningsförvaltningens samtliga fritidshem och förskolor har under året genomfört strukturerade pedagogiska samtal i arbetslagen. Dessa samtal har bidragit till en betoning av kvalitetsarbetet och till en samsyn kring målarbetet. Temat för samtalen har varit barns språkutveckling i förskolan och fritidspedagogens yrkesroll och uppdrag i fritidshemmen.

De pedagogiska samtalen har genomförts varje år sedan de startade i förskolan 2006 och i fritids-hemmen och skolan 2007. Vi ser detta arbete som en del i en process i arbetet med få en samsyn kring verksamheternas uppdrag och mål för att förbättra kvaliteten och på så sätt förbättra måluppfyllelsen.

Årets kvalitetsarbete kan sammanfattas under följande rubriker:

• Kvalitetsredovisning för samtliga verksamheter

• Pedagogiska, strukturerade samtal i arbetslagen inom förskola och fritidshem

• Kompetensutveckling på temat mål och bedömning för grundskolan

• Utvärdering, kartläggning, handlingsplan samt implementering av likabehandlingsplaner

• Utvecklingssamtal

• Barn- och föräldraenkäter i några verksamheter

• Skriftliga omdömen

• IUP

• Barnbokslut

• Arbetsmiljöbokslut

Nedan redovisas de förbättringsområden som finns beskrivna i kvalitetsredovisning för år 2009 samt vad dessa resulterat i.

Förskola

 Arbeta med språklig medvetenhet

Samtliga kommunens förskolor har arbetat med fokus på barns språkutveckling. Grunden för arbetet har lagts i de pedagogiska samtalen som pedagoger från samtliga förskolor deltagit i.

Samtal och diskussioner har genomförts under hela året med utgångspunkt i två böcker: Veli Tuomela; ”Att få en syl i vädret” och Rigmor Lindö; ”Det tidiga språkbadet”. Pedagogerna i förskolan har också deltagit i föreläsningar på temat språkutveckling. Resultatet har till exempel visat sig genom att barnen oftare än tidigare spontant hämtar böcker som de vill läsa eller samtala om. De berättar gärna saker för varandra och tar oftare initiativ till språklekar än de gjort tidigare.

Barnens arbete dokumenteras och barnen berättar själva och skriver om sina upplevelser.

 Arbeta med matematisk medvetenhet

Ett annat fokus under året i förskolornas arbete har varit matematisk medvetenhet. Detta för att det var ett förbättringsområde och för att förbereda sig inför förskolans förtydligade uppdrag när det gäller matematik och naturvetenskap. I de pedagogiska samtalen har pedagogerna utgått från diskussionsämnen från Bodil Jönssons bok: ”Matte fest eller pest”. Arbetet med matematisk medvetenhet har påbörjats och behöver fortsätta.

Fritidshem

 Fördjupa analysen i kvalitetsarbetet

De pedagogiska samtalen har lagt en bra grund för samsyn och måldiskussioner i samtliga arbetslag och i samtliga verksamheter. Temat har varit måluppfyllelse och fritidspedagogernas uppdrag. Samtal och diskussioner har utgått från Skolverkets stödmaterial ”Utveckling pågår”. Den extra stängningsdag för fritidshemmen som infördes 2009 kvarstår och har möjliggjort för

verksamheterna att fördjupa och förstärka kvalitetsarbetet. Samtliga som arbetat i verksamheten och som har ansvar för fritidshemmen har fortsatt att arbeta med att analysen ska betonas och förbättras både för arbetslag och rektorer. Vi ser en förbättring men det finns fortfarande förbättringsområden i analysdelen.

 Kompetensutveckling av nyckelpersoner för att förbättra kvaliteten och måluppfyllelsen på enheterna

Den planerade kompetensutvecklingen har skjutits fram och beräknas starta hösten 2011. Detta på grund av att diskussioner förts om vilka yrkesgrupper som skulle omfattas av kompetens-

utvecklingen. Nu har ledningsgruppen beslutat om att kvalitén i fritidsverksamheten generellt ska höjas och därmed ska alla pedagoger som arbetar i fritidshemmen omfattas av den kommande kompetensutvecklingsinsatsen.

Förskoleklass/Grundskola

 Medvetandegöra eleverna om deras möjligheter till insyn, delaktighet och inflytande över sitt lärande och sin arbetsmiljö

6 eleverna som tryggare. På några skolor ser man att antal ”ärenden” till Trygghetsteamen har minskat, eleverna uppvisar mer empati och de leker mer med varandra än tidigare. I de trivselenkäter som genomförts på de flesta skolorna uppger eleverna att de trivs bra och att de känner sig trygga. Lärarna är medvetna om sig själva som förebilder för eleverna.

 Arbeta med kartläggning och handlingsplaner i likabehandlingsplanerna

Samtliga skolor redovisar att de arbetat aktivt med likabehandlingsplanerna under året. Planerna utvärderas mestadels på våren och en ny plan upprättas och förankras inför höstterminen. Enkäter används på många enheter som grund för kartläggningen men också samtal i klasser,

barn-grupper, klassråd och på skolråd används. Enheterna har bra rutiner för likabehandlingsarbetet och händelserapporter görs vid eventuella incidenter. Några av skolorna beskriver att de haft incidenter och att de arbetat enligt planerna och rutinerna. Enheterna betonar vikten av arbetet för likabehandling och fortsätter arbetet med att arbeta konkret och aktivt med alla

diskrimineringsformer. På många enheter finns ”trygghetsteam” och/eller ”kamratstödjare” och man har ”kompissamtal” på en del enheter.

 Utveckla IT-användandet

Förutsättningarna för att utveckla IT-användandet har ökat under året. Barn- och utbildnings-nämnden har beslutat om att investera i IT-utrustning. Under året har datorer till förskolor och fritidshem inköpts och till förskolan och grundskolan har investeringarna satsats på kameror, utrustning till multimediaklassrum, digitala skrivtavlor samt barn/elevdatorer. Det har också påbörjats olika pilotprojekt i digitala lärmiljöer. Målet är att all dokumentation som rör barns och elevers lärande ska ske digitalt och att elever, föräldrar och pedagoger även ska kunna

kommunicera i en digital lärmiljö för att öka delaktigheten i elevernas lärande. Detta arbete har påbörjats under året och fortsätter och utökas då erfarenheterna hittills varit mycket positiva för alla inblandande elever, föräldrar samt pedagoger.

Gymnasium

 Elevernas måluppfyllelse och resultat

På gymnasieskolan har man arbetat med att utveckla arbetssätt, arbetsformer och organisation av lärande bland annat genom att se över hur stöd för elever i behov av stöd organiseras och att utveckla detta arbete. Man har också utvecklat arbetet i ämnesgrupperna till exempel i

laborationer och genom samarbete med biblioteket samt arbetat med att skapa fördjupad insikt om målstyrning för all pedagogisk personal och elever.

 Elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet

Detta område har man arbetat med under året genom att göra eleverna medvetna om deras möjligheter till insyn, delaktighet och inflytande. Man har också synliggjort målen och betygskriterierna vilket medfört att eleverna bättre kunnat delta i planeringen av arbetet.

Eleverna har också blivit mera involverade i arbetet med likabehandlingsplanen och andra planer För skolans arbete.

 Utveckla kvalitetsarbetet

Gymnasieskolan har tidigare gjort sina kvalitetsredovisningar på kalenderårsbasis. Under 2010 har man gått över till att redovisa läsårsvis. Man har också arbetat med att förbättra analysen i kvalitetsredovisningen.

 Öka IT-användandet

På gymnasieskolan har datortätheten ökat under året och eleverna har fått tillgång till trådlöst nätverk. Fler lärare har genomgått PIM och kommunikationen mellan elever, pedagoger och föräldrar har ökat.

 Nya gymnasieutbildningen 2011

Samtliga program har anpassats i enlighet med den nya gymnasieutbildningen som startar 2011.

Antalet elever inom IV-programmen inom Göteborgsregionen har minskat genom att man utvecklat ”Studiecentrum” verksamhet.

Vuxenutbildning

 Anpassa vuxenutbildningen efter behovet på arbetsmarknaden

Kommunen har under året startat yrkesvuxutbildning med inriktning mot motorman/matros.

Man har också erbjudit utbildning inom ramen för Göteborgsregionen samt startat ett samarbete mellan vuxenutbildningen och ”Studiecentrum”.

Särvux

• Samordna verksamheten med övrig vuxenutbildning

Särskild undervisning för vuxna kan organisatoriskt samordnas med övrig vuxenutbildning . Kurserna på Särvux Öckerö riktar sig till elever som gått särskola/träningsskola medan övriga utbildningsplatser för elever motsvarande grundsärskolan erbjuds i Göteborgsregionen.

• Utveckla kvalitetsarbetet

Alla elever väljer nu specifika och namngivna kurser, som avslutas med intyg till varje elev.

Detta är enligt de nationella styrdokumenten. Förändringar på nationell nivå kommer angående särskild utbildningen för vuxna 2012. Kommunen följer den processen. Samarbete och uppföljning med pedagog, ledare, anhöriga, elever och daglig verksamhet har ökat.

8 gymnasieskolan. Målet uppnåddes under 2010.

4.2 Mål enligt kommunens uppdragshandling 2010