Kursplan för Barns tidiga läsning och skrivande

Fastställande

Kursen är inrättad 27 november 2009.

Denna kursplan (version: 1) är fastställd 05 mars 2010 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen. Kursplanen gäller från 01 september 2010 .

Utbildningsnivå Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna skall utveckla och fördjupa sina teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första och andraspråksperspektiv.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen. Förkunskapskrav

Yrkesexamen för undervisningssektorn eller pågående studier till lärarexamen av vilka studier omfattande minst två terminer fullgjorts.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• redogöra för de grundläggande dragen i svenskämnets utveckling i ett historiskt perspektiv

• presentera några grundläggande svenskdidaktiska teorier och relatera dessa till den tidiga läs- och skrivundervisningen

• problematisera och analysera barns tal- och skriftspråksutveckling ur ett första- och ett andraspråksperspektiv samt resonera kring bedömning av denna utveckling

• redogöra för hur man i skolan kan skapa en flerstämmig och språkutvecklande klassrumsmiljö i en mångkulturell skolmiljö och möta barn med olika

förutsättningar och behov

• exemplifiera hur man som pedagog kan stödja barn och unga i deras läs- och skrivutveckling genom ett specialpedagogiskt förhållningssätt

Formerna för att bedöma studenternas prestationer Examinationen består av tre delar.

En första del av examinationen består av att studenterna gör fältstudier där de observerar och dokumenterar svenskundervisning i de tidiga skolåren. I en parvis genomförd skriftlig analys tillämpar studenterna de ämnesdidaktiska teorier de tagit till sig genom litteraturstudier och föreläsningar.

En andra del av examinationen är en parvis genomförd skriftlig analys av autentiska elevtexter.

En tredje del av examinationen innebär att studenterna individuellt skriver en text, där de reflekterar, diskuterar och argumenterar för hur de vill arbeta språkutvecklande/läs- och skrivutvecklande utifrån barns olika förutsättningar och behov.

Innehåll eller kursinnehåll

I kursen behandlas svenskämnets traditioner, historia och utveckling samt kursplaner från 1962 och framåt. Barns tal- och skriftspråksutveckling studeras, fördjupas och problematiseras ur ett första och andraspråksperspektiv. Aktuell forskning om barns tidiga skriftspråksutveckling i en kulturellt heterogen omgivning diskuteras. Kursen handlar också om hur man som pedagog på olika sätt kan skapa en flerstämmig och språkutvecklande klassrumsmiljö i en mångkulturell skolmiljö och möta barn med olika förutsättningar och behov. I samband med detta analyserar studenterna barns muntliga och skriftliga textproduktion samt olika typer av läromedel som kan användas vid tidig läs- och skrivundervisning. Didaktiska grundfrågor belyses och diskuteras liksom skrivprocessen och skrivande samt sambandet mellan språk och kulturella referensramar. Kursen förbereder studenten för att kunna möta barn med olika förutsättningar och behov. Fältstudier där svenskundervisning i de lägre årskurserna dokumenteras och diskuteras ingår.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar,

seminarier, gruppdiskussioner och utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Kurslitteratur och övriga läromedel

Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (2003) Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, www.skolverket.se (119 s.)

Bergman, Pirkko (1992), Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk: teori, praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar invandrarelever. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel. (110 s.)

Dahl, Karin (1999), "Från färdighetsträning till språkutveckling" I: Thavenius, Jan (red.), Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (55 s.)

Dahlgren, Gösta m. fl. (2006), Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm. Liber (190 s.)

(168 s.)

Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket, stärk lärandet: språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (208 s.)

Ladberg, Gunilla (2000), Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur. (230 s.)

Liberg, Caroline (2006, 2 uppl.) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. (210 s.)

Lindö, Rigmor (2002), Det gränslösa språkrummet: om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (257 s.)

Malmgren, Lars-Göran (1996), Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (170 s.)

Nordin-Hultman, Elisabeth (2008), Dags för en ny synvända. I: Pedagogiska magasinet 2/2008 s. 43 – 47. Stockholm: Lärarförbundets tidskrift.

Sandström Madsén, Ingegärd (2007), Samtala, läsa och skriva för att lära: i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University Press. (104 s.)

Smith, Frank (2000), Läsning. Stockholm: Liber (200 s.)

Wagner, Ulla (2004), Samtalet som grund – om den första skriv- och läsutvecklingen. Stockholm: Bonnier utbildning (130 s.)

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål

Aktuella uppsatser och artiklar samt skönlitteratur, ca 300 s., tillkommer Bilaga till kursplan:

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Kursens fokus på genus, migration och etnicitet utvecklas genom att språkutvecklande miljöer analyseras, tolkas och diskuteras. Utifrån nämnda perspektiv läggs stor vikt vid att skapa förståelse för hur kulturbetingade referensramar påverkar barns språkutveckling och lärande. Genus- och etnicitetsperspektiven behandlas i

förhållande till meningsskapande och förståelse som ett ramverk för diskussioner om hur man skapar goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barn i förskolan och tidigare år i grundskolan.

Kursen tar upp frågor om barns tidiga tal- och skriftspråksutveckling. I dessa frågor har etnicitetsperspektivet en central roll, men även aspekter som rör genus och klass lyfts fram.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under

pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

8.2 Kursplan för Barns tidiga läsning och skrivande 2

Fastställande

Kursen är inrättad 27 november 2009.

Denna kursplan (version: 1,2) är fastställd 26 oktober 2011 av Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Fakultetsstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärande och Samhälle. Kursplanen gäller från 26 oktober 2011 och ersätter kursplan fastställd 05 mars 2010 .

Utbildningsnivå Grundnivå

Kursbeskrivning

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om de textvärldar som barn och unga är en del av och dessa texters betydelse för barns och ungas språkliga och kulturella kompetens. Kursen syftar också till att studenterna ska tillägna sig sådana insikter att de kan använda olika texter i sammanhållna

undervisningskontexter.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildning.

Förkunskapskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: KS169F-Svenska: Barns tidiga läsning och skrivande I.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

• kunna redogöra för berättande och diskutera hur berättandet i ett vidgat perspektiv kan ligga till grund för barns språkutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv

• kunna beskriva och i dialog med kurskamrater tolka representationer av klass, etnicitet och genus i såväl skönlitterära texter som nya medier och

populärkulturella uttrycksformer

• utifrån kunskaper om kulturella förändringar, barns och ungas textvärldar och det vidgade textbegreppet med tyngdpunkt på modern barnlitteratur kunna ta ställning till val av litterära texter i en språklig och kulturellt heterogen skola • i samarbete med andra kunna planera en sammanhållen undervisningskontext

där olika texters språk- och kunskapsutvecklande potential beaktas

• kunna exemplifiera hur en flerstämmig och språkutvecklande lärandemiljö kan skapas med hjälp av elevers medierade erfarenheter och vilka konsekvenser dessa erfarenheter ger vid val av undervisningstexter

Formerna för att bedöma studenternas prestationer Examinationen består av tre delar.

En första del av examinationen består av att studenterna dels framför en berättelse muntligt, dels skriver en kortfattad, kompletterande text om berättande och dess betydelse för barns språkutveckling.

I en andra del av examinationen analyseras en skönlitterär bok samt en film alternativt ett TV-program utifrån kursens centrala perspektiv och begreppsbildning. Analysen genomförs individuellt och skriftligt.

Den tredje delen av examinationen utgörs av en skriftlig planering av en

sammanhållen kunskapskontext. Denna redovisas muntligt i grupp där de didaktiska och metodiska val som gjorts utifrån några för kursen relevanta teorier lyfts fram. Innehåll eller kursinnehåll

Kursen har en inriktning mot barn- och ungdomskultur, kulturella förändringar, berättande och det vidgade textbegreppet. Skönlitteratur och annat berättande i medier från olika tider och kulturer analyseras och bearbetas ur olika perspektiv. I kursen diskuteras hur lärare utifrån elevers erfarenheter av olika textvärldar kan skapa flerstämmiga och språkutvecklande miljöer i klassrummet för såväl elever med svenska som modersmål som elever med svenska som andraspråk. I kursen tas också upp hur man i konkret undervisning kan skapa sammanhållna kunskapskontexter som ett stöd för språkutvecklingen. I samband med detta analyseras olika typer av medel för lärande.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Kurslitteratur och övriga läromedel

Axelsson, Monica (red.) (1999), //Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs//. Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut (valda delar, ca 100 s)Adress där ni kan beställa Axelsson m.fl: http://www.stockholm.se/Fristaende-

webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Sprakforskningsinstitute t/Bestallningsformular/

Bengtsson, Torsten (2006) Döden dö

Chambers, Aidan (2001), Böcker inom oss – om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren (163 s)

Dysthe, Olga (1996), Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 100 s)

Fast, Carina (2001), Berätta!: inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur (134 s.)

Hessel, Agnéta och Ekberg, Camilla (2008) (red.), Modersmålslärare berättar 2008. Malmö: Holmbergs förlag (115 s). Se Malmö högskolas publikationer.

Holmbergs förlag (115 s). Se Malmö högskolas publikationer.

Jönsson, Karin (2007), Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. (265 s.)

http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf?sequence=1 Jönsson, Karin (red.) (2009), Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om text. Stockholm: Liber (185 s)

Kåreland, Lena (2005), Modig och stark - eller ligga lågt. Skönlittertaur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur (150 s i urval)

Lundgren, Max (1999 ) Dubbelspel

Magnusson, Kerstin, Malmgren, Gun & Nilsson, Jan, (2010). På liv och död. Ett temaarbete i grundskolans mellanår. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Rapport (150 s.)

Westlund, Barbro (2009), Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren (331 s) Stockholm: Natur & Kultur

Valbar litteratur (300 sidor) väljs i samråd med kursledare T.ex.

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2006), Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur (i urval 200 s)

Concha, Hernán (2007), Modersmålsundervisningen i Sverige – en krönika. Malmö; Modersmålsundervisningen i Malmö (70 s)

Hessel, Agnéta & Fajerson, Susanne (red.) (2004), Svenska ett språk att växa i. Rapporter om Utbildning. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola (150 s) Molloy, Gunilla (2007), När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur (162 s) Olofsson Mikael (red.) (2004), Symposium 2003, Arena andraspråk. Stockholm: HLS förlag (i urval 200 s)

Wellros, Seija (1998), Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur (175 s)

Skönlitteratur

Bengtsson, Torsten (2006) Döden dö Lundgren, Max (1999), Dubbelspel

Skönlitteratur och berättelser från olika delar av världen Dataspel

Aktuellt dataspel titel exempelvis hämtat från exempelvis www.goodgame.se Tv-produktion

Aktuell tv-produktion Seriemagasin

Seriemagasin Malmö högskola Bilaga till kursplan:

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Kursens fokus på genus, migration och etnicitet utvecklas genom att språkutvecklande miljöer analyseras, tolkas och diskuteras. Utifrån nämnda perspektiv läggs stor vikt vid att skapa förståelse för hur kulturbetingade referensramar påverkar barns språkutveckling och lärande. Genus- och etnicitetsperspektiven behandlas i

förhållande till meningsskapande och förståelse som ett ramverk för diskussioner om hur man skapar goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barn i förskolan och tidigare år i grundskolan.

Kursen tar upp frågor om barns tidiga tal- och skriftspråksutveckling. I dessa frågor har etnicitetsperspektivet en central roll, men även aspekter som rör genus och klass lyfts fram.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under

pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.