I de samlade läroplanernas tredje del finns de kursplaner och kunskapskrav som gäller för respektive skolform. Kursplanerna innehåller ämnets syfte och centrala innehåll. Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns i respektive skolform. Där! efter anges syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala inne! hållet är utformat så att det lämnar utrymme för läraren att göra egna fördjupningar eller tillägg. Kunskapskraven anger kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen (Lgr11, Inledning).
4.3 Översiktsanalys
Kapitlet i Lgr11 som rör svenska är uppdelat i tre delar: Syfte, centralt innehåll samt kunskapskrav. Under syftet kan man läsa en motivering till att svenskämnet finns i skolan och syftet med undervisningen i ämnet. I texten finns även långsiktiga mål för ämnet som ligger till grund för kunskapskraven och gäller alla årskurser. Det centrala innehållet är uppdelat i tre delar: årskurs 1-3, årskurs 4-6 och årskurs 7-9. Innehållet är i sin tur uppdelat i fem rubriker: Läsa och skriva; Tala, lyssna och samtala;
Berättande texter och sakprosatexter; Språkbruk; Informationssökning och källkritik. Sista delen utgörs av kunskapskrav samt underlag för bedömning och betygsättning. Till kursplanen i svenska, precis som till alla Lgr11:s kursplaner, finns det ett kommentarmaterial som vänder sig till lärare och rektorer och som syftar till att ge bredare förståelse för kursplanstexten. Kommentarmaterialet börjar med en inledning
och följer sedan samma struktur som själva kursplanen, det vill säga syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.
4.4 Detaljanalys
I följande analystext tolkas och analyseras kursplanerna utifrån vår sammanfattning av den kunskap lärarutbildningen står för gällande språkutveckling. Detta förtydligas med löpande referenser till både kursbeskrivning samt tillhörande kurslitteratur.
Syfte
I det första stycket av kursplanen anges det att ”språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Lgr11 s.222). Detta går direkt att koppla till den sociokulturella teorin som understryker språkets centrala betydelse för människans kognitiva utveckling (Malmgren 1996:60). Kursplanstexten belyser språkets betydelse för identitetsskapande något som kurserna Barns tidiga läsning och skrivande 1 och 2 samt kursmomentet språkutveckling diskuterat och arbetat med. I första stycket är texten formulerad på sådant sätt att den kan sägas stämma överens med den språksyn som är central i kurserna Barns tidiga läsning och skrivande 1 och 2 samt
kursmomentet språkutveckling.
I den inledande syftestexten kan man läsa att ”undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket” (Lgr11 s.222). Vidare kan man i kommentarmaterialet utläsa att syftet bakom denna formulering är att slå fast att ett av ämnets centrala uppgifter är ”att ge eleverna de språkkunskaper de behöver” (Kommentarmaterial s.7). Här går det att ifrågasätta ordvalet ge då lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv inte sker på sådant sätt att kunskap förs över från en individ till en annan (Dysthe 1996:48). Samtidigt kan man i inledande syftestext läsa formuleringar som ges förutsättningar och ges möjlighet vilket går att tolka på annat sätt än formuleringen ge. Här ger kursplan och
kommentarmaterial uttryck för olika syn på lärande då kursplanens formuleringar kan tolkas som funktionalistiska med användandet av orden förutsättningar och
möjligheter medan kommentarmaterialets ordval av ge kan tolkas som förslag på formaliserad undervisning. Vidare kan man i kommentarmaterialet läsa att eleverna ska ”kunna formulera sig i tal och skrift på ett formellt korrekt sätt”
det saknas ett tillägg om att lärandet bör ske i ett för eleverna meningsfullt sammanhang (Dysthe 1996:48). Här syns ett tydligt glapp mellan kurserna Barns tidiga läsning och skrivande 1 och 2 samt kursmomentet språkutveckling och Lgr11 gällande huruvida man som lärare bör bedöma elevers tal och skrift som korrekt eller inkorrekt.
Andra stycket i syftestexten är kopplad till den del av undervisningen som handlar om att läsa och skriva. Här lyfter Lgr11 fram betydelsen av att arbeta och bearbeta olika typer av texter för olika syften och i olika medier. Kurserna Barns tidiga läsning och skrivande 1 och 2 samt kursmomentet språkutveckling tog upp arbetssätt som processkrivande och genrepedagogik. Dessa arbetssätt passar väl in i den
undervisning som Lgr11 här beskriver. I kommentarmaterialet kopplat till detta kan man läsa hur denna undervisning ska syfta till att få svenska elevers dalande läs- och skrivförmåga att vända till det bättre och kunna stå sig internationellt, detta ska uppnås genom att eleverna lär sig att behärska olika textgenrer samt att kritiskt kunna granska källmaterial. I dagens globaliserade samhälle med dess enorma mediaflöde är det av stor betydelse av ge barnen de verktyg de behöver för att kritiskt kunna granska och sålla bland informationen de dagligen möter. Detta är enligt kommentarmaterialet främst svenskämnets ansvarsområde i skolan (Kommentarmaterial s.8). Här skulle Kurserna Barns tidiga läsning och skrivande 1 och 2 samt kursmomentet
språkutveckling behöva erbjuda sina studenter möjlighet till fler verktyg för att de ska kunna klara av denna uppgift på ett för kursplanen i svenska, tillfredställande sätt.
När det gäller kursplanens inställning till skönlitteratur framgår det tydligt att den har en viktig plats i undervisningen. I kommentarmaterialet går det att läsa
”undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att läsa och upptäcka glädje i att med hjälp av litteraturen förflytta sig i tid och rum och ta del av andras berättelser” (Kommentarmaterial s.9). Budskapet är här att eleverna inte bara ska utveckla
läslusten utan även öka sitt perspektiv genom att ta del av litteratur från andra epoker och andra delar av världen. Under kurserna Barns tidiga läsning och skrivande 1 och 2 samt under kursmomentet språkutveckling arbetades det mycket med skönlitteratur på diverse olika sätt, exempelvis med boksamtal, berättande verkstad och lässtrategier När kommentarmaterialet diskuterar språkets form och struktur syns ett förslag
på formaliserad undervisning med färdighetsträning i fokus. ”Att ha kunskaper om språkets uppbyggnad och normer ger eleverna trygghet i den egna språkförmågan..” (Kommentarmaterial s.9). Samtidigt ser man hur kursplanen återigen ger möjlighet för en annan tolkning än den kommentarmaterialet ger uttryck för. Där finns uttryck som ”..eleverna ges mölighet.., ...att stärka elevernas medvetenhet.., ..tilltro till det egna språkliga.., ..eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket” (Kursplan s.222). Här syns tankegångar kring lärande grundade i
sociokonstruktivismen och till skillnad från i kommentarmaterialet, förslag på funktionaliserad undervisning. Eleverna tar eget ansvar för lärandet men ges möjligheter och förutsättningar till att utveckla sitt språk. Dessa möjligheter och förutsättningar kan tolkas som sociokonstruktivismens stöttande lärare som planerar undervisningen efter vad eleven snart är i stånd att behärska på egen hand (Gibbons, 2006:29).