Följande avsnitt består av en analys av de resultat som den kvantitativa undersökningen har visat, redovisat ovan. Analysavsnittet är uppdelat i sex olika underrubriker, baserat på de studerade variablerna. Inom varje underrubrik presenteras utdrag ur debatterna både i sociala medier och i riksdagen för att kunna redogöra för en tydlig jämförelse mellan dessa. De två sista avsnitten i denna uppsats är diskussion och slutsats där resultatet till slut leder fram till besvarandet av de i början formulerade frågeställningarna. Ambitionen i detta avsnitt är att besvara frågor så som hur det kommer sig att resultatet ser ut som det gör relaterat till teorin och den tidigare forskningen.
6.1 Rationalitet
6.1.1 Rättfärdigade argument
Det kanske mest problematiska med debatten i sociala medier, i det här fallet Facebook är den låga graden av rättfärdigade argument. Tittar man på diagrammet i föregående avsnitt (diagram 1) ser man att endast sju procent av påståenden på Facebook (diagram 1) är underbyggda med kvalificerade argument där minst två fullständiga motiveringar ges. Debatten i social media liknar mer en vardaglig debatt mellan människor i samhället och ett vanligt samtal. Kanske är det naturligt att man vid dessa tillfällen inte alltid underbygger alla sina påståenden med rationella argument. Även om det enligt den deliberativa teorin är en viktig del att kunna underbygga sina påståenden för att motparten på ett lättare sätt ska kunna ta del av ens egna erfarenheter och perspektiv kan man trots detta visa hänsyn till varandra i debatt på andra sätt. Tittar man på andelen påståenden med tillräckliga motiveringar där det åtminstone finns en koppling mellan skäl och slutsats är siffran också låg. Endast tolv procent av påståenden faller under denna kategori. Sammanlagt kan man säga att tretton procent kommer med någon slags motivering. Hur kan det här tolkas? Enligt den tidigare presenterade teorin om deliberativ demokrati är rättfärdigade argument en mycket viktig del som möjliggör ömsesidighet i debatten. Att lära sig om andras perspektiv och erfarenheter blir mycket svårare då man saknar motiveringar. Samtidigt finns en utmaning i att komma fram till moralisk enighet då diskussionen saknar underbyggda resonemang som blir godtagbara för alla inkluderade parter. Teorin om deliberativ demokrati menar att målet med en debatt är att komma fram till
46 välgrundade beslut.70 Risken med att engagera sig i debatter på sociala medier är att man senare fattar beslut som inte är välgrundade.
Här finns också en risk som tidigare forskning ser att man antingen radikaliseras i sina åsikter eller att det inte sker någon ändring i dessa eftersom man inte har fått förutsättningar (rättfärdigade argument) till att ändra sin ståndpunkt. Den reflekterande processen som är så viktig enligt teorin riskerar att utebli.71
43 procent av påståenden på Facebook saknar helt motivering jämfört med 16 procent i riksdagen. Det problematiska här är att mycket av det som man hittar i kommentarsflödet är tomma påståenden utan motivering och ofta utan sammanhang.
Nedan följer ett urval av kommentarer från artikeln Religion viktigt för nyanlända –
medlemsantal i samfund ökarav SvD.
Kommentar: Snart muslimsk land!!! Fy fan.
Kommentar: 30 åriga kriget börjar snart om här mellan kristendom/ateism och islam.
Kommentar: Religion är baserat på sagor. Sagor är något som berättas för småbarn. Att då
vuxna människor väljer att leva sitt liv efter en sagobok känns oerhört naivt.
Analys: De tre påståenden ovan har blivit kodade som den lägsta graden av rättfärdigade
argument (0), vilket innebär ingen motivering alls. Personerna uttrycker sin åsikt i olika frågor men varför de tycker så framgår inte. Eftersom sociala medier är kravlösa och att människor söker sig till kommentarsfälten av olika anledningar visar detta påstående på att man bara kan komma och göra ett påstående för att sedan försvinna igen. Personerna som har lämnat dessa påstående återkommer endast en gång till i kommentarsfältet. Det kan tolkas som att de inte har kommit för att övertyga någon eller diskutera med någon utan endast för att lämna sin åsikt.
Kommentar: När man skyller krig på religion och inte människor! Kommunismen i
Nordkorea, Vietnam och Sovjetunionen har miljontals offer på samvetet - dem är religionsfria!
70 Chappell Z (2012) Deliberative democracy: A critical introduction s. 1 71 Cass R. Sunstein (2017). s. 68-73
47
Analys: Kommentaren är kodad som (1), alltså undermålig motivering där koppling mellan påstående och slutsats är svag. Personen menar att människor är orsaken till krig men utvecklar inte på vilket sätt. En viss koppling kan tolkas mellan detta och att religionsfria krig också har orsakat miljontals offer.
Kommentar: Katarina kommunism är ingen religion? Den styr länder?! Den dödar folk, den
har deporterat i miljoner och skadar i ytterligare miljoner?! Vad gör den utanför privatlivet?! Är den inte farligare än religion? jo! Det är en politisk gren, som till och med finns i Sverige! Problemet med krig är människor! Som antingen drivs av religion, politik eller annan ideologi! Förstår inte att folk inte fattar detta ännu! Har ni missat samhällskunskapen i skolan?!
Analys: Detta påstående är lite mer tydlig än det föregående. Det har samma tydliga påstående
nämligen att orsaken till krig är människor. Personen motiverar sitt påstående genom att peka på hans tolkning av konsekvenserna av kommunism. Detta påstående bedöms ha en tillräcklig motivering där en koppling mellan påstående och slutsats görs (2).
Kommentar: Det är när man inte förstår att religion saknar plats utanför privatlivet som det
blir farligt. Många saknar den insikten och då leder det till konflikt när personer av olika religionstillhörigheter vill ha genomslag för sina religiösa normer i hur samhället skall styras. Skall ett samhälle med olika trosuppfattningar fungera måste religion hållas utanför politiken och de normer samhället vilar på. Att söka personlig tröst i tron på sin Gud, att be för sig själv och sina medmänniskor, att leva med respekt för sina medmänniskor, att göra rätt för sig och låta sig styras av normer som inskärper beteende som leder till ett fredligt samspel med sina medmänniskor - det är inte problemet. Problemet blir när man gör anspråk på att dessa normer skall styra andra och begränsa andras frihet. Att kräva att samhället skall inrättas för att passa ens egna religiösa preferenser. När religion gör anspråk på att vara normerande även för dem som inte känner sig personligen, utav tro, bunden av dessa normer - då är det är problem. Ett sekulärt samhälle är förutsättningen för att människor med olika preferenser skall leva i - om inte kärlek - så i alla fall i respekt och tolerans för varandra.
Analys: Detta påstående har blivit kodad som en (3), alltså ges en kvalificerad motivering med
minst två fullständiga motiveringar. Personen i fråga försöker utförligt och med flera olika motiveringar förklara sin ståndpunkt.
48 Nedan följer ett urval av anföranden från interpellationsdebatten om Statens stöd till
trossamfund som återfinns i riksdagens protokoll 2019/20:8 20 september.
Anförande: För mig och regeringen är det en central princip att när statliga bidrag beviljas
till trossamfund och andra organisationer att de ska gå till verksamhet som är förenlig med grundläggande demokratiska principer så som de bland annat uttrycks i regeringsformen.
Analys: Detta anförande av kultur- och demokratiministern innehåller som tydligt framgår ett
argument om att trossamfund som får bidrag bör vara förenliga med demokratiska principer. Kultur- och demokratiministern presenterar inte något argument för att backa upp detta påstående och det kan tyckas naturligt eftersom de flesta i demokratiska samhällen kan tycka att det är en självklarhet. Trots denna självklarhet har detta påstående fått koden (0), ingen motivering.
Anförande: Jag delar uppfattningen att det är viktigt att vi får på plats ett demokrativillkor
när det gäller statsbidraget till civilsamhället. Det är en del i januariavtalet mellan regeringen och Liberalerna och Centerpartiet. Jag tycker att det är viktigt att vi får det på plats. Jag tycker att det är bra.
Analys: Av ovanstående påstående framgår det att den liberala politikern tycker att det är bra
och viktigt att regeringen får till ett demokrativillkor gällande stadsbidrag tills civilsamhället. Han fortsätter med att säga att det är en del i januariavtalet mellan regeringen och de två partierna. Argumenten bakom varför det är bra och viktigt kan tolkas vara på grund av januariavtalet. Dock koppling svag och otydligt och för att få koden (2) skulle detta påstående behöva ha minst en tydlig koppling mellan skäl och slutsats. Det bedöms detta påstående inte ha och blir därför kodad som (1), vilket innebär att motiveringen är undermålig.
Kultur- och demokratiministern får då en fråga av en liberal politiker ifall hon kan argumentera för sitt påstående. I hennes nästa anförande säger hon såhär:
Anförande: Det finns en lång historia bakom detta… och i grunden handlar det om att ge
förutsättningar för alla människor som tror eller som ingår i ett religiöst samfund i Sverige i dag att i realiteten utöva sin tro. Det är min absoluta uppfattning både att trossamfunden ger ett mervärde i samhället och att religionsfriheten är en mänsklig rättighet.
49
Analys: Detta anförande kodades som (3), kvalificerad motivering där minst två fullständiga
motiveringar ges. Påståendet hon presenterar är att alla människor bör få förutsättningar att utöva sin tro vilket backas upp genom två argument om mervärde för civilsamhället samt mänskliga rättigheter som tydligt framgår.
Anförande: Jag konstaterar att det finns många intressanta delar i det som partierna bakom
januariavtalet har anledning att skyndsamt arbeta vidare med, till exempel demokrativillkor, för att se till att de som får stöd från staten också upprätthåller grundläggande mänskliga rättigheter och demokrati.
Analys: Detta påstående är väldigt tydligt. Personen börjar med att säga att han “konstaterar
att...” för att sedan komplettera med “till exempel” och “för att” följt av en förklaring. Påståendet kodas därför som (2) och innebär att motiveringen är tillräcklig och att en tydlig koppling mellan skäl och slutsats görs.
6.1.2 Artighet och respekt
Enligt en del av den tidigare forskningen finns det sådant som tyder på att debattklimatet på sociala medier är hårt och kännetecknas av oartighet, kränkningar och dylikt.
Papacharissi exempelvis menar att graden av artighet är nödvändigt för den demokratiska diskursen. Detta gör artighet och respekt väldigt viktigt att analysera i deliberativa undersökningar.72 Det är väldigt få påståenden som kännetecknas av kränkningar eller negativitet på både Facebook och riksdagen, vilket är väldigt positivt för den demokratiska diskursen. Det tyder på att människor i båda forum överlag har respekt för demokratins kollektiva traditioner, vilket går i linje med resultaten i Papacharissis undersökning.73 Däremot visar resultaten i denna undersökning att debatten i riksdagen kan vara minst lika hetsig om inte hetsigare än den på Facebook, vilket kommer att framgå längre fram under avsnittet ”Ömsesidighet”.
Sociala medier visar en väldigt hög grad av neutrala påståenden i debatten vilket också är positivt. Detta talar emot antaganden om att anonymiteten på sociala medier skulle bidra till ett hårdare klimat bland debattdeltagarna. En alternativ orsak till det låga antalet negativa påståenden på Facebook kan ha att göra med de riktlinjer och policys som finns på Facebook
72 Papacharissi, Z (2004) Democracy online: civility, politeness and the democratic potential of online political discussion groups s. 277
50 om hur man får yttra sig. De påståenden eller kommentarer online som strider mot riktlinjerna tas bort av en moderator. Det har i denna undersökning inte gjorts någon studie på hur många kommentarer på Facebook som blir borttagna på grund av opassande uttalanden och det får räknas som ett statistiskt bortfall.
Debatterna i riksdagen kan sammanfattas som mer fokuserade på sak än person. Det är väldigt få fall där man personligen tilltalar den andra talaren utan man håller sig mer till sakfrågan och pratar om fakta och lägger fram argumentation. Det är oftast i början eller i slutet av ett anförande som man tilltalar sin opponent. På Facebook är det vanligare att man vänder sig direkt till föregående skribent genom att tagga personen och svara på just denna persons kommentar.
Relationen mellan artighet och motsättningar i debatter har varit ett väldigt omdebatterat tema bland teoretiker inom deliberativ demokrati. En del menar att motsättningar är viktiga för den demokratiska diskussionen och andra menar att demokrati ska kännetecknas av konsensus i allra största utsträckning. Av resultatet i riksdagen kan man i detta fall se en hög grad av artighet i debatten i kombination men en ganska hög grad av förkastande argument. Detta kan tolkas som att man lyckas hålla en väldigt god ton i debatten trots att man inte hittar en gemensam konsensus och kanske hör men väljer att inte acceptera dessa eller ändra sin ståndpunkt utifrån dem. Debatten på Facebook håller inte lika god ton då de flesta påståenden har blivit kodade som neutrala ur artighetssynpunkt. Trots detta är ömsesidigheten aningen högre då fler påståenden inkluderas i formuleringen av egna.
Nedan följer ett urval av kommentarer från artikeln Religion viktigt för nyanlända –
medlemsantal i samfund ökar, publicerad av SvD.
Kommentar: Per du får nog läsa på lite vad hedersvåld innebär!
Analys: Eftersom detta påstående inte kommer med några motiveringar eller egen
argumentation i kombination med att den dumförklarar tidigare skribent bedöms den vara en (0). Kommentaren tolkas ha skrivits endast för att förkasta påståendena och ogiltigförklara de tidigare skribenterna utan att bidra med någonting själv. Alltså uttrycker den sig negativt om deltagaren.
Kommentar: Mona det du förespråkar fungerar ju bevisligen inte med kulturer som är så långt
51
Analys: Detta är en typisk (1), neutral kommentar som behandlar deltagaren varken positivt
eller negativt. Personen i fråga försöker respektfullt och neutralt att förmedla att han inte håller med föregående skribent och lägger fram nya påståenden på ett neutralt sätt som försöker förklara varför han inte håller med. Analysen som har gjorts på denna kommentar tyder på att han lyckas med det.
Kommentar: Bra initiativ!
Analys: Kommentaren har kodats som (2), då den uttrycker sig positivt om en debattdeltagare.
Den tidigare skribenten länkade till en artikel i kommentarsfältet. Den ovan citerade kommentaren har inte fått koden (3) eftersom den inte är ett instämmande i argument från tidigare skribent. Den tidigare skribenten har för att förtydliga inte argumenterat för någonting och därför har kommentaren ovan inte möjlighet att instämma. Kommentaren blir därför endast (2). Det är väldigt sällsynt att kommentarer är kodade som (2). De allra flesta som talar positivt om en deltagare i debatten instämmer oftast också med deras påståenden och argument.
Kommentar: Så sant.
Analys: En kommentar som har blivit kodad som (3) där skribenten instämmer med påståenden
och argument. Det är vanligt att kommentarer som har blivit kodade som (3) utifrån kriteriet artighet och respekt också blir kodade som (3) utifrån erkännande, vilket även gäller denna kommentar. Personen i fråga erkänner föregående skribent i väldigt hög grad när han säger ”det du skriver är så självklart” och tackar för välskrivna inlägg. Dessa två kriterier går som man kan uttyda från ovanstående kommentar ofta hand i hand.
Nedan följer ett urval av anföranden från interpellationsdebatten om Förebyggande av
hedersförtryck i skolan och bortförande av barn som återfinns i riksdagens protokoll
2019/20:14 3 oktober.
Anförande: Tack stadsrådet, för ett utförligt svar och en rad viktiga redogörelser för vad
regeringen ska göra!
Analys: Anförandet i det här fallet görs av en politisk vilde och har blivit kodat som en (2),
uttrycker sig positivt om deltagaren. Anförandet har inte blivit kodat som (3) eftersom det inte finns något i det som tyder på att personen i fråga instämmer med tidigare gjorda påståenden och argument.
52
Anförande: Tack för det engagemang som visas här statsrådet! Det är väldigt bra
uppmaningar, men jag tänker såhär: Om huvudmannen eller skolan själv har dessa attityder och värderingar, det vill säga att attityderna finns redan i etablerade skolor, ska vi då låta barn flyttas dit från kommunala skolor på grund av föräldrarnas rädsla att barnen ska leva som alla andra barn?
Analys: Här är ännu ett anförande som har kodats som (2). Det är ett ännu tydligare exempel
enligt denna analys att graden av artighet och respekt är hög men når inte till (3) alltså instämmande. Amineh Kakabaveh erkänner utbildningsministerns engagemang i frågan och menar att hon har flera värdefulla poäng. Trots detta har Kakabaveh en annan åsikt vilket hon också för fram. Denna debatt tyder på en väldigt respektfull och artig debatt då man i hög grad uttrycker sig positivt om varandra även om man har olika åsikter.
Anförande: Jag kan hålla med Amineh Kakabaveh om flera saker som kommer fram i
ledamoten inlägg. De insatser som görs av myndigheter och ämbetsverk och som regeringen tar initiativ till är bara värda precis lika mycket som effekten för de barn som finns där ute. Där har Amineh Kakabaveh helt rätt.
Analys: Detta anförande har kodats som (3), instämmer med åsikter och argument.
Utbildningsministern i det här fallet uttrycker enligt den här analysen att det finns värde i flera av de påståenden som Amineh Kakabaveh framställer. Hon tar till och med upp ett av dessa och instämmer med det. Kommentaren är även ett exempel på högt erkännande. Som tidigare nämnt går dessa två kategorier av kommentarer ofta ihop.
6.1.3 Ömsesidighet
Utifrån teorin om deliberativ demokrati hänger ömsesidighet och rättfärdigade argument tätt ihop eftersom de tillsammans bidrar till en debatts rationalitet. Teorin påstår att ömsesidighet grundas på kravet att motivera och berättiga våra åsikter och preferenser.74 Det intressanta med Facebook-debatten är att den har en väldigt låg grad av rättfärdigade argument men en hög grad av ömsesidighet. Hur förklaras detta? Av tabellen i föregående avsnitt framgår att endast 26 procent av påståenden på Facebook är ignorerande. Detta är en fjärdedel jämfört med det ganska låga 9 procent i riksdagen. Siffran 26 procent är fortfarande ganska låg med tanke på att andelen rättfärdigade påståenden var så liten. Detta indikerar på att man ändå lyssnar på vad andra har
53 att säga trots att deras påståenden är undermåligt underbyggda. Alltså kan man komma fram till slutsatsen att man ändå är intresserad av vad andra har att säga eller att det finns annat i debatten som ger styrka åt påståenden. Det ska tilläggas att av alla påstående i debatten på Facebook blir cirka en fjärdedel besvarade men förkastade. Det är alltså 40 procent som blir inkluderade (vilket är positivt i sig) och 9 procent som inkluderas för att bekräftas. En fjärdedel av ömsesidigheten går alltså ut på att förkasta eller motbevisa den föregående talaren. Drygt 50 procent av påståendena är ignorerande eller förkastande. Detta stödjer tesen om att man inte ändrar sina ståndpunkter och kanske även bekräftar sina tidigare perspektiv. Det höga antalet förkastande argument tyder på en högre grad av oenighet i riksdagen än på Facebook. Antagandet om att debatt öga mot öga resulterar i en hetare diskussion motbevisas i detta fall.75 En svårighet har varit att tolka förkastande argument då resultatet av kodningen (se diagram 3) kan tolkas på flera olika sätt. Exempelvis kan ett förkastande argument innebära att man har inlyssnat och tagit del av argumentet eller påståendet men fortfarande valt att förkasta det för att man inte håller med och kommer med motargument. Det finns även de typer av förkastande argument där man inte har kommit med motargument utan endast förkastat på grund av att man anser påståendet oviktigt, ointressant eller dylikt.
Kanske det första man tänker på när man hör ordet debatt är ömsesidighet. Det krävs fler än en person för att diskutera och debattera. Enligt den deliberativa teorin krävs det även att man inte bara framför sina åsikter utan även tar emot och bearbetar andras framföranden. Svårigheten som nämnts tidigare är att mäta ifall det har skett några ändringar i människors preferenser i samband med deltagande i debatten och efter att man tagit del av andras påståenden, argument