Digital eller traditionell debatt?
En jämförande studie om likheter och skillnader i deliberativa
kvaliteter i debatten på Facebook och riksdagen.
Maja Tejic
Statsvetenskapliga institutionen Examensarbete 30 hp Examensämne/Subject Masterprogram i statvetenskap (180 hp) Höstterminen 2019Handledare: Hans Agné
1
Digital or traditional debate?
A comparative study of similarities and differences in deliberative qualities in the debate on Facebook and Parliament.Maja Tejic
Sammanfattning
Via internet har allmänheten fått en ny arena för kommunikativ interaktion, inte minst på sociala medier. I takt med detta har potentiella baksidor visat sig och fått människor att ifrågasätta sociala mediers effekt på demokratin. Denna uppsats syftar till att undersöka skillnaden i graden av demokrati i offentlig debatt på sociala medier jämfört med i riksdagen. Parlamentsdebatter kan tyckas vara det mest civiliserade och formella debatter ett samhälle erbjuder medan sociala medier på många sätt är en oreglerad och ohämmad plattform. Denna undersökning kommer att titta närmare på hur dessa två debattforum uppfyller de deliberativa kriterierna rationalitet och inkludering och vilka skillnaderna är för att få svar på hur oroliga vi egentligen behöver vara över sociala mediers inverkan på demokrati. Undersökningen använder sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att undersöka rationalitet och inkludering. Resultaten visar att parlamentsdebattens styrkor är att hålla en hetsig debatt i god ton medan Facebook agerar som en plattform för människors uttryck av subjektiva erfarenheter och ståndpunkter genom personliga berättelser och bekräftande retorik. Resultat visar även att vi inte behöver vara oroliga för sociala mediers inverkan på deliberativ demokrati om vi låter sociala medier som Facebook vara just det dem är, en plattform för människor att uttrycka sina åsikter och resonemang genom berättelser och skildringar ur sina egna liv.
Nyckelord
2
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 4
1.1 Syfte och frågeställning ... 6
1.1.2 Forskningsproblem ... 6 1.1.3 Frågeställning ... 6 2. Teoretiskt ramverk ... 8 2.1 Bakgrund ... 8 2.2 Rationalitet ... 11 2.3 Inkludering ... 13
2.4 Kritik mot den deliberativa teorin ... 15
3. Tidigare forskning ... 17
3.1 Inkludering ... 17
3.2 Rationalitet ... 19
3.3 Bidrag till forskningen ... 21
4. Metod ... 22
4.1 Forskningsdesign ... 23
4.2 Kvantitativ innehållsanalys ... 25
4.2.1 Kodschema och index ... 26
4.2.2 Kodningen ... 27 4.2.3 Metodproblem ... 27 4.3 Kvalitativ textanalys ... 28 4.3.1 Metodproblem ... 29 4.4 Material ... 29 4.5 Operationalisering ... 31 4.5.1 Rättfärdigade argument ... 32
4.5.2 Artighet och respekt ... 33
4.5.3 Ömsesidighet ... 33
4.5.4 Erkännande ... 34
4.5.5 Berättelser ... 35
4.5.6 Bekräftande retorik ... 36
3
5.1 Rationalitet ... 37
5.1.1 Rättfärdigade argument ... 37
5.1.2 Artighet och respekt ... 38
5.1.3 Ömsesidighet ... 39 5.2 Inkludering ... 40 5.2.1 Erkännande ... 40 5.2.2 Berättelser ... 41 5.2.3 Bekräftande retorik ... 42 5.3 Diskurskvalitet i debatten ... 43 6. Kvalitativ analys ... 45 6.1 Rationalitet ... 45 6.1.1 Rättfärdigade argument ... 45
6.1.2 Artighet och respekt ... 49
4
1. Introduktion
Sociala medier skiljer sig från traditionella medier på det sättet att de är interaktiva, det vill säga användarna mottar inte endast informationen från medierna utan är själva delaktiga i spridning av olika typer av information i samband med användningen. Enligt en definition är sociala medier ”internetbaserade plattformar som tillåter skapande och utbyte av användargenererat innehåll, vanligtvis med hjälp av antingen mobil eller webbaserad teknik”.1 Via internet har
allmänheten fått ny mark för kommunikativ interaktion. Det är inte endast allmänheten som fått en ny plattform för samspel. Även medier i form av dagspress och television har dragit nytta av internets möjliggörande egenskaper och har bidragit till informations- och nyhetsspridning. För dagens informationsteknologibaserade samhälle antas internet inte bara vara ett verktyg för att dela information och underlätta tekniska verk utan också att det har en tydlig potential att förbättra sociala och politiska aspekter av livet. Sociala medier har börjat spela en så pass stor roll att inte bara privatpersoner använder det som en plattform för att uttrycka sig. Även organisationer, myndigheter och företag har klivit upp på arenan vilket gör det mycket enklare för människor att komma i kontakt med dessa. Återigen visar det att det har skett ett skifte från envägskommunikation till tvåvägskommunikation där man möjliggör en dialog med sina intressenter.På sociala medier av olika slag diskuterar människor alla möjliga frågor och tema, inte minst aktuella politiska teman och nyheter. Dessutom behöver inte interaktionen vara fysisk eller ske på en viss tidpunkt. Vem som helst kan när som helst ingå i en diskussion på nätet och lämna sin åsikt i form av ett inlägg eller kommentar. På detta sätt är sociala medier ett verktyg för inkludering i debatter.
Både geografiska gränser så som identitetsgränser betonas ha emanciperande effekter och möjliggör för människor att engagera sig i en fri och öppen kommunikation. Denna bidrar i sin tur till ett mer upplyst idéutbyte. Internet har potential för återupplivandet av politisk diskussion vilket i sin tur stärker demokratin.2
Denna studie fokuserar på sociala mediers politiska syfte och undersöker den deliberativa potentialen på internet. Sociala mediers förespråkare brukar poängtera dess positiva aspekt av
1 Margetts H, John P, Hale S and Yasseri T (2016) Political turbulence: how social media shape collective action. Princeton University press s. 5
5 när det gäller politik och den demokratiska processen. Denna är att sociala medier ger användarna möjlighet att genomföra bättre forskning, möjliggör en plattform för politiska och sociala rörelser utanför den traditionella ramen, ett analytiskt verktyg för både journalister och medborgare att kritiskt granska mainstream media och politiker genom att den bidrar till öppenhet och mångsidighet. Över hela världen gör sociala medier det enklare för människor att ha en röst i regeringen, att diskutera frågor, organisera sig kring olika frågor och hålla ledare ansvariga.3 Så sent som 2011, när sociala medier spelade en kritisk roll i den arabiska våren på platser som Iran, innebar sociala medier en teknik för befrielse. Studier kring detta visade att sociala medier hjälpte till att sprida demokratiska idéer över nationsgränser.4
Mycket har förändrats sedan dess. USA: s presidentval 2016 ledde fram riskerna med bland annat ”falska nyheter” och politisk polarisering.5 Den senaste tiden har många tryckt på den
mörka sidan av sociala medier och hur dessa riskerar att underminera den demokratiska processen. De som misstror sociala medier menar att man ska titta kritiskt på sambandet mellan internet och demokrati och även hur dessa plattformar påverkar människor.
Algoritmer som exempelvis Facebook använder sig av möjliggör kategorisering av människor, filtrering av information och skapandet av ekokammare. Dessa resulterar så småningom i bekräftelsebias där människor endast exponeras till den information som bekräftar deras världsbild. Detta hävdas leda till en snöbollseffekt där människor blir allt mer polariserade och radikaliserade i sina åsikter. Kopplar man ihop detta med politik och inte minst demokrati ser man stora risker i hur den politiska kulturen i ett samhälle ser ut, hur man ser på varandras åsikter, hur man ser på fakta, hur man debatterar och slutligen vilka beslut man fattar. En fragmentering online äventyrar deliberativa samtal, delade erfarenheter och förståelser som är grundförutsättningar för demokrati. Effekten av sociala medier på politiken har av den anledningen aldrig varit så viktigt att undersöka.
3 Da Silva, M. (2013) Online forums, audience participation and modes of political discussion: readers' comments on the Prazilian presidential election as a case study. Communication and Society Vol 26 s. 176 4 Carballo, M., López-Escobar, E. & McCombs, M. (2018) Communication, Public Opinion, and Democracy: New Challenges s. 124
6
1.1 Syfte och frågeställning
1.1.2 Forskningsproblem
Medier har alltid haft en väldigt stark koppling till demokrati, inte minst när man pratar om allmänhetens rätt till information samt en fri och allsidig upplysning. Sociala medier har likaså en viktig koppling då mycket av informationen som kanaliserades via de traditionella medierna har förflyttat sig dit. Detta har också möjliggjort förflyttningen av den politiska debatten i och med möjliggörandet av tvåvägskommunikation. Den allt mer växande kritiken och rädslan för sociala mediers negativa påverkan på demokratin gör frågan väldigt värd att dyka djupare in i. Är den demokratiska debatten verkligen så hotad som det framstår av dessa beskrivningar eller har vi anledningar att vara optimistiska till diskursen som förs? Denna uppsats syftar till att undersöka skillnaden i debatten på sociala medier jämfört med debatten i riksdagen. Riksdagsdebatter kan tyckas vara det mest civiliserade och formella debatter ett samhälle erbjuder. Denna undersökning kommer att titta närmare på hur dessa två debattforum ser ut och hur stora skillnaderna är för att få svar på hur pass oroliga vi egentligen behöver vara över sociala mediers påverkan på demokrati.
1.1.3 Frågeställning
Denna undersökning är en jämförande studie mellan debatten på en ganska ny och oreglerad plattform, sociala medier och en traditionell samt formell plattform, riksdagen. Ambitionen är att först och främst kartlägga hur debatten och diskussionerna ser ut på dessa plattformar utifrån deliberativa demokratins teoretiska ramverk. Fokus kommer att riktas på två huvudkriterier för en demokratisk deliberation; rationalitet och inkludering. För att undersöka detta har följande frågeställningar formulerats:
I vilken grad uppfyller debatten på Facebook och riksdagen de demokratiska kriterierna rationalitet och inkludering?
Vilka likheter och skillnader i de deliberativa kvalitéerna kan identifieras i debatten på Facebook jämfört med riksdagen?
Har den optimistiska eller pessimistiska synen på sociala mediers inverkan på demokrati mest bäringskraft utifrån graden av deliberativ demokrati i debatten?
8
2. Teoretiskt ramverk
Följande avsnitt presenterar det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien. Inledningsvis beskrivs bakgrunden till teorin och dess innehåll med stora penseldrag. Därefter kommer de två kriterierna för deliberativ demokrati att gås igenom var för sig. Slutligen presenteras kritiken som har riktats mot teorin om deliberativ demokrati och hur denna studie förhåller sig till den, samt en diskussion om kopplingen mellan deliberativ demokrati och sociala medier. I den slutliga delen görs också en beskrivning av sociala mediers relation till demokrati.
Denna studie kommer att utgå ifrån teorin om deliberativ demokrati. Demokrati är ett begrepp som har definierats på en mängd olika sätt av olika forskare och statsvetare. I denna studie kommer demokrati att diskuteras utifrån teorin om deliberativ demokrati som pekar på samtalets och kommunikationens roll för att utveckla och stärka demokratin.
2.1 Bakgrund
Teorin uppstod som en kritik mot tidigare demokratiteorier som definierade demokrati i form av representativitet och folkomröstning. De ansåg inte att denna form var tillräcklig för att skapa ett effektivt styre på autentisk grund. De som ställde sig emot denna definition menade på att det krävdes ytterligare några faktorer för att demokrati ska kunna uppnås. Man syftade för det mesta på att politiska frågor och beslut som ska behandlas av regeringen behöver genomgå en deliberativ process för att diskuteras på ett fritt och rättvist sätt.6
Teorin om demokratisk deliberation eller överläggning med andra ord, ställer frågan om hur grupper av människor med en mångfald av olika åsikter tar politiska beslut. Teorins fokus ligger i att beslutsfattandet måste vara legitimt och denna legitimitet uppnås genom demokratisk överläggning.7 Kärnan i politik ligger inte i röstning och representation, utan dess kärna är den gemensamma överläggningen som borde understryka det kollektiva beslutsfattandet. Fokus ligger med andra ord på debatten som måste äga rum mellan medborgarna för att de ska kunna
9 fatta motiverade och övervägda beslut. Syftet med dessa debatter är att få individer att ta hänsyn till andras perspektiv i samhället.8
Dryzek ställer frågor som “bör överläggning begränsas till rationella argument eller ska den erkänna andra typer av kommunikation (emotionell eller retorisk, till exempel).9 Marion Youngs deliberativa teori om inkludering fokuserar specifikt på dessa två senare aspekter och menar att de är nödvändiga för att skapa en inkluderande debatt där människor förstår varandra och varandras perspektiv.
Det finns en stor undersökningsbaserad litteratur som visar att medborgare i utvecklade demokratier vet mycket lite om politik. Den nuvarande politiken är varken motiverad, baserad på fakta och korrekt information.10 Till och med den information som medborgarna tar del av är partisk. De flesta av medierna presenterar frågor i starka paritermer, och det är troligt att folk väljer nyhetskällor som kommer att bekräfta deras befintliga ideologiska åsikter. Denna tendens förstärks av internet, som snabbt håller på att bli en viktig källa till nyheter och politiska kommentarer.11 Samtidigt är det viktigt att människor ser och hör ett brett utbud av teman och idéer i en välfungerande demokrati, och inte lever i ekokammare eller informationsbubblor, vilket riskerar att bli fallet på internet. Vidare ska man i en välfungerande demokrati inte kunna välja att exponeras till endast en viss typ av teman och idéer i förväg. Detta påstående ställer omedelbart frågor om beteende online och användningen av sociala medier. Ett system av yttrandefrihet handlar om att deltagarna är exponerade till olika typer av idéer och särskilt perspektiv som utmanar ens egna. Detta kräver en kultur av öppenhet, nyfikenhet och ödmjukhet.12
John Stuart Mill uttryckte sig såhär när han belyser vikten av deliberation för framsteg. It is hardly possible to overrate the value, in the present low state of human improvement, of placing human beings in contact with persons dissimilar to themselves, and with modes of thought and action unlike those with which they are familiar… Such communication has always been, and is peculiarly in the
8 Chappell Z (2012) s. 2
9 Dryzek (2000) Deliberative democracy and beyond s. 6 10 Chappell Z (2012) s. 5
10 present age, one of the primary sources of progress. To human beings, who, as hitherto educated, can scarcely cultivate even a good quality without running it into a fault, it is indispensable to be perceptually comparing their own notions and customs with the experience and example of persons in different
circumstances from themselves.13
Man skulle kunna säga att Mills idé om erfarenhetsutbyte och exponering för en variation av åsikter är en viktig värdering i teorin och deliberativ demokrati. Vad finns det då för anledningar att undersöka kommunikationen på sociala medier? Som tidigare nämnt i avsnittet tidigare forskning finns det mycket som tyder på att den politiska debatten har fått ett nytt forum. Det finns både personer som kalls cyberoptimister och cyberpessimister och skiljer sig i sina åsikter om vilken påverkan sociala medier har på demokrati. Vi vet att sociala medier är konstruerade för att vara personliga och för att skapa den bästa möjliga användarupplevelse genom att visa innehåll som är anpassat till varje enskild individ. Detta är någonting som även uttryckts av Facebook.
The goal of News Feed is to show people the stories that are most relevant to them… If you could look through thousands of stories every day and choose the 10 that were most important to you, which would they be? The answer should be your News Feed. It is subjective, personal, and unique — and defines the spirit of what we hope to achieve.14
Det är dock inte endast Facebooks algoritmer som bidrar till att skapa oro gällande sociala mediers inverkan på demokratin. Faktum är att denna nya plattform för kommunikation har en del egenskaper som kan inverka på hur människor beter sig och kommunicerar online. Exempel på dessa egenskaper är anonymitet till viss grad, tidlöshet, geografisk gränslöshet, tillgänglig för alla och så vidare. Papacharissi hävdar exempelvis att det är mycket relevant att mäta deliberation speciellt i form av hövlighet på internet. Han motiverar detta genom argument om att människor har möjligheten att vara anonyma på internet vilket gör det lättare för de att vara oförskämda. På grund av frånvaron av kommunikation ansikte mot ansikte, blir diskussionerna mycket mer hetsiga.15 Av dessa anledningar finns det ett behov av att undersöka den nya plattformen och hur graden av demokratisk deliberation ser ut på denna jämfört med
13 Mill, Stuart (1848) Principles of political economy with some of their applications to social philosophy 14 Mosseri, A. (den 29e Juni 2016). Building a better news feed for you
11 traditionella debattforum. Speciellt intressant är det att undersöka diskussioner inom politiska teman då den deliberativa teorin menar att detta är en grund för vilka val medborgarna gör senare i valprocessen.16 Diskussionen online så som på andra forum har en tydlig demokratisk
betydelse i ljuset av teorin om deliberativ demokrati och gör den därför viktig att undersöka. Nedan presenteras två kriterier som oftast finns med i litteraturen om deliberativ demokrati. Dessa är rationalitet och inkludering i debatten. Inkluderat i beskrivningarna nedan är argument för varför dessa kriterier är särskilt relevanta för demokrati och även denna uppsats.
2.2 Rationalitet
Det kanske viktigaste i en deliberativ demokratisk debatt är dess ömsesidighet. Denna grundas på kravet att motivera och berättiga våra åsikter och preferenser i politiska forum. Detta förutsätter även att man respekterar andra människors åsikter genom att lyssna på motiveringarna de i sin tur ger. Deliberativ demokratisk teori tror också att människor bör vara mer måna om andra och andras intressen och åsikter i processen av utformningen av sina egna. Enligt teorin, så ska deliberation utgöra en process där man lär sig om andras perspektiv, preferenser och intressen i en mycket större utsträckning än man skulle i former av demokrati där demokratisk överläggning inte förekommer. Det är också detta ömsesidiga berättigande som gör den demokratiska överläggningen mer rationell.17
Gutmann och Thompson tror att dagens demokrati (i alla fall i USA) står inför utmaningen om moralisk oenighet. Denna, tror de kan lösas genom uppfattningen om demokrati som säkerställer en central plats för moralisk diskussion i det politiska livet. Idén handlar om att individer som inte håller med varandra om moraliska frågor bör fortsätta med att resonera med varandra till dess att de hittar ett ömsesidigt godtagbart beslut.18
Vikten i debattens rationalitet grundar sig på målet att komma fram till välgrundade beslut. Man kan säga att deliberation är rationell i den grad den resulterar i preferensändringar genom ömsesidiga och hänsynstagande diskussioner. Teorin menar att individers röster under val är en produkt av en reflekterande process som syftar till att identifiera det bästa beslutet. Teorin om deliberativ demokrati skiljer sig från rational choice teorin i övertygelsen att människors preferenser skapas genom den deliberativa processen. De tror till skillnad från rationalister att
16 Cohen, J. Deliberation, (2007) Participation and Democracy in Deliberative Democracy s. 221. 17 Chappell (2012) s. 7
12 människor inte har fasta och färdigutvecklade preferenser där debatt och diskussioner fyller en viktig funktion genom ömsesidighet och rationalitet.
För att kunna möjliggöra en rationell debatt där man ska kunna komma fram till det bästa beslutet krävs enligt den deliberativa demokratin ömsesidighet. Denna innebär att individer ska motivera sina argument offentligt för att göra de acceptabla för andra men också att man är villig att lyssna till motiverade argument som andra lägger fram. Att motivera sina argument ökar deras rationalitet eftersom deltagarna kommer att vara mer medvetna om vad som är i deras eget och andras bästa intresse.19
Hänsynstagande till andra är också en central del av deliberativa teorin och nödvändigt för formandet och ändringen av preferenser och åsikter. Ideal deliberation bygger bara på icke-själviska preferenser som tar hänsyn till effekterna av beslut på andras välbefinnande. Det handlar alltså om att ha empati och ta hänsyn till andra människors välfärd och välbefinnande när man kommer fram till sina beslut. Det bygger alltså på att man förstår andras känslor och agerar utifrån detta.20
När man pratar om rationalitet inom den deliberativa demokratin är det viktigt att göra skillnad mellan kommunikativ rationalitet och instrumentell rationalitet. Dessa är olika i sina syften. Den som är bekant med teorin om rational choice kan bli förvirrad över begreppen och hur dessa används i denna uppsats. Den deliberativa demokratin är baserad på kommunikativ rationalitet där rationalitet används i en bredare mening. Den ska inte blandas ihop med instrumentell rationalitet som har mer fokus på strategi och hur man uppnår vissa mål. Denna teori ser individers mål som fast uppsatta och dessa individers ageranden är baserade på hur de ska uppnå dessa mål.21 Instrumentell rationalitet är baserad på tron om själviskhet och maximerandet av ens egen nytta utan hänsyn till andras intressen. Detta är en stor skillnad från den deliberativa teorins rationalitetsbegrepp. Kommunikativ rationalitet fokuserar på kommunikation och förståelse som tros kunna leda till kollektiv problemlösning.
19 Cohen, J. (1989). Deliberation and democratic legitimacy. In D. Matravers, & J. E. Pike (Eds.), Debates in contemporary political philosophy: An anthology. London: Routledge s. 342
20 Graham T. & Witschge T. (2003) In search for online deliberation: Towards a new method of examining the quality of online discussions. Communications 28 s. 194.
13
2.3 Inkludering
Deliberativa demokrater försöker inkludera alla medlemmar i samhället i beslutsprocessen. Dessutom bör överläggningen inte bara inkludera personer utan också idéer, med relevanta argument tillräckligt representerade under debatter.22 Med andra ord innefattar inkludering av åsikter en åsiktspluralism. Denna aspekt av den deliberativa demokratin betonas till stor del av Marion Young. Fokus ligger i att ge röst till alla medborgare under överläggningen och att inte marginalisera några grupper genom att göra överläggningen till ett privilegium för eliterna. Demokratisk deliberation bör göra det möjligt för alla medborgare att presentera sina perspektiv, övertygelser och intressen för andra, och därmed göra det möjligt för medborgare och grupper att ta reda på mer om varandra. Överläggning kan således tjäna som ett kraftfullt sätt att öka politisk inkludering och motverka befintliga maktskillnader i samhället.23
”Den huvudsakliga betydelsen av begreppet allmän är öppen och tillgänglig. Allmänheten är i princip inte exkluderande. Även om den är generell i den bemärkelsen innebär denna uppfattning om en allmänhet inte homogenitet eller antagande av någon generell eller universell ståndpunkt. I öppna och tillgängliga offentliga utrymmen och forum bör man faktiskt förvänta sig att träffas och höra från de som är olika, vars sociala perspektiv, erfarenhet och tillhörigheter är olika.”24 Detta menar Iris Marion Young.
Generellt sett kan vi säga att överläggning är debatt och diskussioner som syftar till att ge rimliga, välinformerade åsikter där deltagarna är villiga att ändra preferenser mot bakgrund av diskussion, ny information och påståenden från meddeltagare.25 Young belyser det som hon i sin bok kallar extern och intern exkludering. Extern exkludering berör hur människor hålls utanför diskussionsprocessen och beslutsprocessen. Denna typ av exkludering handlar om hur man begränsar inflytandet för människor eller grupper och deras möjlighet att delta i en demokratisk process. Young nämner att det vanligaste sättet att exkludera externt är att delta i privata överläggningar för att sedan komma till beslut som presenteras som färdig fakta.26 En intern exkludering betyder att diskursvillkoren gör antaganden som vissa inte delar,
22 Chappell (2012) s. 9
23 Chappell (2012) s. 9
24 Young, I.M. (1990). Justice and the politics of difference. Princeton: Princeton University Press 25 Chambers, S (2003) Deliberative democratic theory. s. 311
14 interaktionen gynnar specifika uttrycksformer, och vissa människors deltagande avfärdas som felaktigt.27
Det är inte ovanligt att se grupper eller individer som har försökt göra antaganden eller argumentera för sin sak i en politisk diskussion för att sedan bli ignorerade, stereotypiserade eller förolämpade. Young hävdar att en inkluderande demokrat kräver en redogörelse för hur kommunikationssätt utöver att göra påståenden och att rättfärdiga sina argument kan bidra till politisk diskussion som syftar till att lösa kollektiva problem med rättvisa. Hon betraktar erkännande, retorik och berättelse som tre viktiga kommunikationssätt. Dessa kan fungera för att fördjupa diskussionsomfånget och dess deltagare och omvandla deras sätt att se problem och möjliga lösningar på mer subtila sätt som tar hänsyn till fler behov och perspektiv.28 Young belyser tre olika karaktäriserande drag för inkluderande politisk kommunikation som hon tror har en viktig funktion i den demokratiska praxisen då de bidrar till att skapa diskursiv jämlikhet och skapar det förtroende som krävs för att diskussionen ska kunna fortsätta i god tro.29 Nedan presenteras Youngs tre karaktäriserande drag och hennes beskrivning av dessa.
Att erkänna någon i en offentlig debatt handlar om att behandla dem med respekt och verkligen lyssna på vad de har att säga. Att tvärtom inte erkänna någon menar Young innebär att kränka, ignorera eller stereotypisera. Hon hävdar vidare att erkännande är en mycket viktig funktion inom kommunikation som inte uppmärksammas tillräckligt.30 Erkännande är ett viktigt kommunikativt moment eftersom det innebär att ta risken av att lita på den man kommunicerar med för att kunna etablera och bibehålla tillit som är nödvändig för att hålla en diskussion om ömsesidigt väsentliga ämnen. För Young är erkännande nära sammankopplat med artighet och respekt vilket hon menar också är viktigt i en diskussion. Utan artighet och respekt skulle människor sluta lyssna på varandra. Om människor inte hade artighet och respekt för att erkänna varandra skulle kommunikationens betydelse helt fallera och tappa sin mening.31
Bekräftande retorik syftar till att uppnå förståelse mellan människor. Detta kan vara i form av liknelser, metaforer och användning av symboler. Iris Marion Young argumenterar för att retorik har en viktig plats i kommunikationen mellan människor. Teorier om deliberativ demokrati tenderar att sätta retorik inom parantes, även om de inte uttryckligen förnekar
27 Young (2000) Inclusion and democracy s. 53 28 Ibid. s. 77
29 Ibid s. 60 30 Ibid s. s. 57
15 retoriska diskursformer. Hon ställer sig emot den rationella aspekten av teorin om deliberativ demokrati och kritiserar dess påstående om att kommunikationen ska primärt vara baserad på rationella argument. Hon menar istället att retorik är ett inslag i det politiska uttrycket som vi borde delta i vårt engagemang med varandra snarare än en aspekt av uttryck vi försöker tygla för att vara verkligen rationella. Vissa teoretiker inom kommunikativ demokrati använder sig specifikt av figurativt språk, känslomässiga uttryck eller specifika former för att adressera särskilda målgrupper, som ett sätt att främja deliberation. Explicit reflektion över funktionen för retorik i politisk kommunikation avslöjar dessutom flera unikt positiva bidrag som retoriken kan göra och ibland gör till det demokratiska samtalet.32 Young kategoriserar retorik i olika typer av kommunikation som hon menar överlappar och förekommer samtidigt. Hon tar upp emotionell ton och emotionella uttryck i diskursen, bildliga uttryck och visuell media så som skyltar och demonstrationsplakat.33
Narrativ och lokaliserad kunskap innebär användningen av berättelser för att förklara för andra varför vissa frågor är viktiga för dem. Allt kan inte förklaras med hjälp av universella argument eftersom vi från början inte har samma grundutgångspunkt. Young menar att vi först måste dela vissa bilder om beskrivning av problemet och vissa normativa principer för att kunna engagera oss i en meningsfull politisk debatt. Också för att överkomma stereotyper och förstå de vi debatterar med. Avslöja källan till värderingar, prioriteringar och kulturella betydelser. Värderingar kan inte beskrivas genom rationella argument och därför räcker inte enbart rationalitet för att uppfylla kriterier för en demokratisk diskussion. Av denna anledning menar Young att kriteriet inkludering inom teorin för deliberativ demokrati kompletterar kriteriet om rationalitet.34
2.4 Kritik mot den deliberativa teorin
Vissa argumenterar för att deliberativ demokrati sätter för stora krav på vanliga människor i vardagen. En del av dessa hävdar att medborgare önskar en välfungerande statsform där deras egen inblandning är marginell. Av denna anledning menar kritikerna att sannolikheten för att dessa ska motiveras att delta i debatter är ganska liten.35 Att teorin om demokratisk deliberation är baserad på tron att människor är rationella varelser har också varit ett område som kritiserats. Sunstein menar exempelvis att människor är motiverade av andra saker än rationalitet när de
32 Ibid s. 64 33 Ibid s. 65
16 engagerar i en debatt, grupptryck och känslor kan vara ett exempel på detta. Kognitiva svagheter i processen då individer kommer fram till sina ståndpunkter och slutligen beslut är resultatet av deliberation i grupp. Faktorer förutom grupptryck, exempelvis anpassning och grupptänkande kan leda till en polariserad debatt och därmed ha en motsatt effekt på den deliberativa demokratin.
Förespråkarna av teorin om deliberativ demokrati menar även att hänsynstagande är en del av den deliberativa debatten, vilket har kritiserats. Realister skulle säga att människor inte alls är naturligt hänsynstagande utan snarare drivs av själviskhet och självintressen som gör det svårt för de att sätta egna åsikter åt sidan. Även de som utgår från teorin om rational choice argumenterar för att människors preferenser är fasta och att de inte alls skulle kunna ändras genom en deliberativ diskussion. De menar att varje individ kommer till en debatt med redan fullt utformade idéer och preferenser.36
Med utgångspunkt i denna kritik menar många att deliberation inte fyller något syfte och att det inte alltid är överlägset individuella val. Dessutom belyser de att deliberativ demokrati i praktiken har betydande avvikelser från idealet.
17
3. Tidigare forskning
Detta avsnitt kommer att presentera den tidigare forskning som har gjorts på området. Den behandlar ofta frågan ifall sociala medier och internet har påverkat demokratin på ett positivt eller negativt sätt. Det finns fortfarande skilda uppfattningar om vad som egentligen är fallet. Förutom teoretisk tidigare forskning har även empiriska studier tagits med för att ge en bild av vilka faktiska resultat som har observerats i de studierna.
3.1 Inkludering
Det finns forskare som har uppmärksammat en möjlig ändring av journalistikens innebörd och funktion på sociala plattformar. Nyhetsartiklar exempelvis har gått från att fungera som en ”föreläsning” till att bli en katalysator för konversationer och offentlig debatt som ju är en av den deliberativa teorins grundpelare.37 De som ser denna utveckling som någonting positivt
menar att online samtal och debatter inte innehar några geografiska eller tidsmässiga restriktioner och refererar till internets ohämmade egenskaper.38 Det kan handla om effekter som att ge incitament till större politiskt deltagande och att sociala plattformars struktur möjliggör en så kallad ”multilog”. Detta innebär att den stora skillnaden mellan den talade diskursen och online-diskursen är att en kommentar eller ett inlägg online kan generera svar som kan komma när som helst i tiden. När en kommentar eller ett inlägg publiceras online så finns det inget som hindrar någon annan att omdirigera samtalet eller lämna sin egen kommentar.39
Det finns en växande oro över hur sociala medier påverkar samtalet mellan människor och samhället i stort. Exempelvis finns de som pekar på debatter online som underminerar respekt, ärlighet och engagemang. Vidare hävdar de mer kritiskt inställda att sociala medier bidrar till politisk polarisering genom att skapa så kallade ”echo chambers” eller ekokammare som isolerar människor från motsatta åsikter i olika frågor. Exempel på sådana fall är klimatfrågan i USA och Storbritannien som har utvecklats till en ideologisk fråga med tydlig polarisering av olika grader.40
37 Habermas, Jürgen (1996) Between Facts and Norms. Cambridge: Polity Press. s. 63 38 Janssen & Kies (2004)
39 Stemler (2018) s. 112
18 Vissa forskare (t.ex. Sunstein, 2017) påstår att explosionen av partihandlare av nyhetsmedier och ökningen av sociala nätverkssajter potentiellt gör att människor blir mer politiskt partiska och extrema. Detta argument bygger på förutsättningen att medier som är lättillgängliga för allmänheten förvärrar den selektiva exponeringen där människor väljer att ta till sig information som de redan håller med om och undvika information som de inte håller med om. Med andra ord oroar sig Sunstein över att sociala medier påverkar individers möjlighet att filtrera nyheter och argument som de blir exponerade för. Denna partiskhet för urval i kombination med de algoritmer som exempelvis Facebook använder sig av för att anpassa innehåll till användarpreferenser har en inverkan på den demokratiska heterogeniteten, dvs. åsiktspluralismen.41 Sunstein argumenterar vidare utifrån deliberativa perspektiv att förutsättningen för att ett modernt demokratiskt samhälle ska präglas av åsiktspluralism är att människor kommer i kontakt med oliksinnade genom ett offentligt forum.
En orsak kan vara att olika gruppers deliberation med varandra underlättar för människor att se en bredd av åsikter och idéer och skapar en pluralism. Detta bidrar till att samhället i stort också präglas av mångfald när det gäller idéer, vilket Sunstein ser som mycket positivt. Isolering bidrar därmed till fragmentering inom demokratiska kulturer, men vad som Sunstein hävdar är ännu värre är att fragmentering i sin tur leder till polarisering inom politiken. När människor blir exponerade till information som stärker deras befintliga åsikter, blir de ännu mer engagerade för dessa idéer i sina mer extrema former.42
Sunstein lägger fram fakta som säger att människor i större utsträckning än tidigare får sina nyheter om politik från Facebook. I en artikel från 2018 menar Sunstein att problemet med sociala medier som Facebook är att de bidrar till en filtrering av information genom att visa användare information som är mest relevant och viktig för dem. Utöver detta visar han på att Facebook använder verktyg för att ge användarna en så personlig användarupplevelse som möjligt. Även om Facebook kanske inte är människors primära nyhetskälla menar Sunstein att denna filtrering för personlig information är skadlig för en demokrati ur ett åsiktspluralistiskt hänseende.
För att bekräfta sina argument presenterar Sunstein en undersökning gjord av R. Kelly Garrett som tittade på 277 personers användarbeteende på internet. Studien kom fram till att människor
41 Cass R. Sunstein (2017). #Republic: Devided democracy in the age of social media. NJ: Pinceton University press
19 är mer benägna att klicka på information som styrker deras uppfattningar och mindre benägna att klicka på information som motbevisar dessa. Garrett menar alltså att människor är mer intresserade av sådant som stödjer deras åsikter och därför spenderar de även mer tid på sådan information.
Det finns fler som tänker i samma bana som Sunstein. Eli Pariser har också skrivit en bok om sociala mediers roll i demokratin med fokus på vilken information användare blir exponerade för. Eli argumenterar i sin bok The filter bubble från 2012 att olika människor exponeras till olika information om ett och samma ämne.Detta menar Eli, likt Sunstein är en konsekvens av de algoritmerna på sociala medier som samlar. Den stora mängd personlig information av individer som samlas in på sociala medier var i första hand tänkt användas i kommersiellt syfte och för att underlätta marknadsföring men har kommit att spela en viktig politisk roll. I och med att sociala medier presenterar en ensidig bild av verkligheten som är baserad på vår egen världsuppfattning, intressen och aktualiteter förhindrar de oss att se saker ur flera olika perspektiv vilket han hävdar är icke-demokratiskt.43 Pariser tar även upp problemet med bekräftelse bias i sin bok och belyser riskerna med att endast utsättas för anpassad information med åsikter mycket likt ens egna. Det finns alltså ingen möjlighet att vara öppensinnad och bredda sina perspektiv och se saker och ting med kritiska ögon.
3.2 Rationalitet
Det finns en del undersökningar som fokuserar sig på just rationalitet i diskussioner på sociala medier. 2015 gjordes en studie om sociala mediers ”hållbarhet” inom deliberativa demokratins ramverk. Undersökningen syftade till att utreda huruvida den politiska debatten på sociala medier präglades av kollektivt resonemang på en konstruktiv nivå eller av personliga känslor och irrelevanta bidrag. Undersökningen genomfördes genom en fallstudie på den deliberativa kvaliteten av online-diskussioner gällande Frankfurts budgetprocess 2013. Studien visade att en tredjedel av kommentarerna på sociala medier är högst deliberativa. Endast en liten andel av kommentarerna är relaterat till irrelevanta bidrag som är av föga nytta för den deliberativa processen. Undersökningen visar däremot att diskussionen inte är konsekvent deliberativ utan domineras av en hybridform mellan rationella resonemang och irrelevanta bidrag.44
43 Pariser (2012) The filter bubble s. 5
20 Papacharissis artikel från 2004 undersöker potentialen för civil diskurs på internet genom att undersöka graden av artighet eller hövlighet i 287 diskussionstrådar i politiska nyhetsgrupper. Med andra ord ställer Papacharissis frågan om internet främjar civila diskussioner, ifall diskussionerna är meningsfulla och slutligen gör detta dem mer demokratiska? Papacharissis definierar civil som kollektiv artighet. Han menar att det är när människor visar kränkande beteende mot sociala grupper som deras beteende blir icke civilt. ”Att vara civil innebär att ha ett positivt kollektivt ansikte; det vill säga hänsyn till individens sociala och demokratiska identitet. Att inte vara civil kan definieras som att ha ett negativt kollektivt ansikte; det vill säga respektlöshet för demokratins kollektiva traditioner. Civil kan sedan operationaliseras som uppsättningen beteenden som hotar demokrati, förnekar människor deras personliga friheter och stereotypa sociala grupper.”45 Graden av artighet menar han är ett krav för den
demokratiska diskursen som värderas som en indikator på ett funktionellt demokratiskt samhälle.
Studieresultaten visade att de flesta meddelanden som publicerades på politiska nyhetsgrupper online var civila och att frånvaron av kommunikation öga mot öga bidrog till en mer het diskussion. Cyberspace främjar kanske därför visionen om demokratisk emancipation genom oenighet och anarki. Således stödjer denna studie internets potentiella återupplivning av den offentliga sfären, under förutsättning att större mångfald och diskussionsvolym finns.46 Å andra sidan finns det forskare som hävdar att det unika med diskussioner online är deras förmåga att förändra den politiska miljön till någonting väldigt annorlunda från Habermas vision av det offentliga rummet. Exempelvis finns det även de som menar att det inte är möjligt att uppnå konsensus på online forum med hjälp av traditionella argument av anledningen att onlinemiljön skapar en mycket annorlunda definition av identitet som gör det förhindrar viljan till kompromiss. Tvärtom uppmuntras meningsskiljaktigheter. Slutsatsen blir således att internet faktiskt decentraliserar kommunikation men förstärker demokratin.47
Betydelsen och effekterna av rationella kontra hetsiga diskussioner online har varit ett omdebatterat område för många forskare inom deliberativ teori. En del belyser vikten av en
45 Papacharissi (2004) s. 227
46 Papacharissi, Z (2004) Democracy online: civility, politeness and the democratic potential of online political discussion groups.
47Poster, M. (1997) ”Cyberdemocracy: Internet and the Public Sphere”, i D. Porter (ed.)
21 robust diskussion som främjar demokratiska ideal. Även om online-politisk diskussion måste vara ohämmad och mångfaldig, måste den också respektera kollektiva värden för att hålla sig till de demokratiska idealen. När rationalitet diskuteras, tenderar forskare att fokusera på vett och etikett på nätet och menar att när denna överträds leder det till en hetsig diskussion. Hetsiga diskussioner och ofta stötande, irrationell och passionerad responsanses i dessa fall ha skadliga effekter på den politiska debatten och även sammanhållningen online.
Hill och Hughes betonar att den onlinekommunikationens potential inte nödvändigtvis leder till mer förståelse mellan människor från olika bakgrunder, vare sig det handlar om kultur, religion, politisk åskådning eller annat.48 Alla är dock inte överens om att hetsiga diskussioner är någonting negativt och utgör ett hot mot demokratin. Den andra gruppen i debatten ser hetsiga diskussioner som ett kvitto på yttrandefrihet och menar att det visar på en stor lyhördhet inför motståndarnas argument. Dessa personer håller inte med om att hetsiga, passionerade diskussioner är likställt ohövlighet.49
3.3 Bidrag till forskningen
Den tidigare forskningen på ämnet har bidragit med relevanta resultat gällande rationalitet. Däremot är den bild som den tidigare forskningen saknar inkludering. Det finns en hel del forskning på sociala medier relaterat till de positiva aspekterna av denna specifikt gällande dess förmåga att öka demokratin i form av ökat engagemang. Man kan tycka att detta är en form av inkludering men samtidigt har detta inte fullt ut undersökts med hjälp av den deliberativa demokratin.
En annan aspekt som saknas i den tidigare forskningen är en jämförelse mellan de deliberativa kriterierna i olika debattforum genom den operationalisering som görs i denna studie. Operationaliseringen möjliggör en jämförelse mellan så olika fall som Facebook och riksdagen är. Ofta fokuserar tidigare undersökningar på en del av deliberationen på sociala medier, exempelvis den rationella. Det finns dock ett tomrum gällande de mer kritiska teoretikerna som till exempel Young. Samtidigt undersöks sociala medier skilt från andra debattforum och har bidragit till att man refererar till antingen en stärkning av deliberativ demokrati eller pekar på väldigt negativa effekter utan att säga någonting om graden av skillnad mellan dessa. Därför uppstår frågan hur stor är skillnaden i deliberativa kvalitéer egentligen mellan sociala medier
22 och mer renodlade debattforum? Denna typ av studie har hittills varit väldigt begränsad till USA och Storbritannien och därför hoppas denna undersökning bidra till med ett svenskt perspektiv genom att undersöka svenska fall.
På grund av ovannämnda anledningar hoppas denna studie att bidra till forskningen genom att skapa en bredare bild av deliberativ demokrati i debatt genom att sammanfoga både rationella och kritiska teorier och perspektiv så som inkludering i en och samma undersökning. Denna undersökning som är en jämförande analys av de deliberativa kvalitéerna i traditionella debattforum kontra sociala medier är utförd för att kunna säga någonting om hur märkvärdig eller icke märkvärdig skillnaden mellan är.
4. Metod
Det här avsnittet kommer att beskriva hur undersökningen genomfördes och vilka metoder som har legat till grund för genomförandet. Inledningsvis kommer studiens forskningsdesign att diskuteras i förhållande till valda forskningsfrågor och problem. Sedan kommer både den kvalitativa textanalysen och kvantitativa innehållsanalysen att beskrivas mer utförligt tillsammans med metodernas för och nackdelar. Därefter följer ett materialavsnitt som kopplar ihop till metoden och slutligen kommer operationaliseringen av teorin att förklaras.
23 För att kunna kategorisera och sedan analysera dialogen online har ett kodschema skapats. Detta kodschema innehåller variabler och variabelvärden. En tydligare beskrivning av kodschemat finns längre ner.
Studien bygger främst på den kvantitativa innehållsanalysen eftersom det möjliggör en hantering av stora mängder data, i det här fallet en hel del kommentarer online. Behovet av den kvantitativa metoden bottnar i att det underlättar kategorisering och strukturering av materialet. Detta var dock inte tillräckligt för att göra bedömningar om dialogens karaktär. För att göra detta har undersökningen även inkorporerat den kvalitativa modellen. Behovet av denna kommer från faktumet att materialet innehöll latenta betydelser som var tvungna att uttydas innan man kunde kategorisera in de enligt den kvantitativa metoden. Att förhålla sig till data på både det kvantitativa och kvalitativa sättet har möjliggjort ett utförligt angrepp av analysenheterna. Detta avsnitt innehåller bakgrunden till kvantitativ respektive kvalitativ innehållsanalys samt en beskrivning av kodningen.
4.1 Forskningsdesign
Den kvantitativa innehållsanalysen genomfördes på kommentarsfälten av olika nyhetssidors inlägg på Facebook. För att kunna komma längre i svaret på hur sociala mediers påverkan sker på deliberativ demokrati kommer förutom kommentarsfält, interpellationsdebatter att analyseras. Anledningen till detta är att se skillnader på deliberation på sociala medier och andra former av debatter. På detta sätt kan man försöka urskilja om resultatet av deliberation på sociala medier är exklusivt för just det forumet eller om deliberation ser likadan ut i andra forum.
Valet av att göra en delvis kvalitativ undersökning av demokrati i deliberation innebär också att demokrati kan finnas i olika grader. Det undersökta objektet kan alltså vara mer eller mindre demokratiskt. Enligt det teoretiska ramverket kring deliberativ demokrati framgår också att det finns en ideal typ av demokrati vilket betyder att vissa krav behöver uppfyllas för att i detta fall en deliberation eller diskussion ska kunna kalla sig demokratisk. Den kvalitativa analysen som har genomförts i denna studie tar avstamp i teorin om deliberativ demokrati och dess beskrivning av en ideal demokratityp samt de olika kvalitativa värden som ska ingå för att uppnå den. De två huvudvärden som bör vara uppfyllda för att en diskussion ska kunna betraktas som demokratisk är: inkludering och rationalitet.
24 I vilken grad uppfyller debatten på Facebook och riksdagen de demokratiska
kriterierna rationalitet och inkludering.
Vilka likheter och skillnader i de deliberativa kvalitéerna kan identifieras i debatten på Facebook jämfört med i riksdagen?
Har den optimistiska eller pessimistiska synen på sociala mediers inverkan på demokrati mest bäringskraft utifrån graden av deliberativ demokrati i debatten?
Valet av fall, i detta fall debatt i sociala medier och interpellationsdebatt i riksdagen har gjorts för att skapa en variation i den oberoende variabeln. Problematiken kring detta val ligger i att interpellationsdebatter inte är en form av media. Det finns fördelar med att jämföra debatt i social media med debatter i icke-social media, vilket eventuellt skulle göra jämförbarheten större. Ett exempel skulle vara att titta på debattartiklar i olika tidningar. Anledningen till att detta inte har gjorts är för att denna undersökning är ute efter att analysera en diskussion och ett samtal mellan olika deltagare. Detta samtal var inte lika framträdande i debattartiklar och det fanns därför en svårighet att mäta exempelvis artighet, ömsesidighet och erkännande. Dessa värden förutsätter att det finns ett forum för ömsesidig överläggning och interaktion. Valet av att jämföra interpellationsdebatter med debatter i kommentarsfält på social media har gjorts eftersom detta ökar jämförbarheten. Det som ska jämföras i kommentarsfält på sociala medier och interpellationsdebatter i riksdagen är argument eller påståenden. Dessa är undersökningens analysenheter. Dessa är jämförbara eftersom interpellationsdebatter till skillnad från andra debatter i riksdagen är begränsade i längd. Hade det inte funnits en begräsning i dessa hade argumentationen i interpellationsdebatter haft en fördel jämfört med argument i kommentarsfält. Anföranden i en interpellationsdebatt är i genomsnitt 1500 tecken långa men kan vara mellan 1000 och 2000 tecken. Kommentarer på Facebook har en teckenbegränsning på 1000 tecken per kommentar vilket är hälften så mycket. Däremot finns det ingenting som hindrar en person från att skriva två kommentarer efter varandra om man skulle vilja det för att utöka sitt resonemang. Därför anses interpellationsanföranden och kommentarsinlägg jämförbara ur argumentationssynpunkt.
25
4.2 Kvantitativ innehållsanalys
Kvantitativ innehållsanalys kan användas för att hjälpa forskaren besvara frågor om förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier i ett material som nämns ovan. Det kan exempelvis handla om hur frekvent olika kategorier förekommer i ett material.50 När det gäller frekvenser i denna uppsats vill vi ha svar på hur många gånger förekommer en viss kategori av kommentarer i ett kommentarsfält.
Bergström och Boréus menar att innehållsanalys är den enda tydligt kvantitativa textanalysen. Med hjälp av den kan man göra kvantifierande jämförelser eller mönster av förekomsten av vissa element i texter utifrån ett specifikt forskningssyfte. Denna typ av analys kan vara inriktad på texters innebördsaspekt. Kopplat till innebördsaspekten skulle man kunna räkna förekomsten av vissa slags uttryck för bestämda idéer.51
Metoden som kommer att användas i denna uppsats, innebär materialet prövas gentemot i detta fall olika kriterier för deliberativ demokrati. I detta fall är det forskaren själv som sätter upp värden och väljer utgångspunkt. Som ovan nämnt så kommer de två huvudkategorierna vara rationalitet och inkludering. Dessa kommer att preciseras ytterligare för att underlätta analysen av materialet.
Att bearbeta stora mängder data förutsätter ett systematiskt upplägg. Den kvantitativa innehållsanalysen möjliggör detta och hjälper forskaren genomföras studien på statistiska grunder för att maximera effektiviteten. Det är effektiviteten som är den kvantitativa metodens största fördel. Detta leder i sin tur att forskaren senare kan dra generella slutsatser av resultatet.52 För att kunna göra en systematisk studie på statistiska grunder krävs att de kvalitativa frågorna som uppsatsen utgörs av översätts till variabler. Detta görs för att man ska kunna kvantifiera betydelsefulla kännetecken i materialet.53
En annan viktig fördel för den kvantitativa metoden är att den ser det generella. Alltså kan man dra generella slutsatser från det data man har samlat in och undersökt. Nilsson menar att detta
50 Esaiasson (2016) Metodpraktikan s. 197
51 Bergström & Boréus (2015) Textens mening och makt s. 24 52 Ekström & Larsson (2009) s. 119
26 skulle underlätta jämförelser mellan olika innehåll i olika medier, någonting som även kommer att göras i denna studie.
Den kritik som har riktats mot metoden har främst kommit från kvalitativa forskare. Dessa har menat att kvantitativ analys är väldigt ytlig och risken finns att forskaren inte blir tillräckligt insatt i materialet. Vidare kan forskaren gå miste om viktig information. Eftersom denna kritik är välgrundad och har en stor poäng har denna studie även inkorporerat kvalitativa aspekter. Dessa har varit nödvändiga då det tidigt i undersökningen visade sig vara otillräckligt att genomföra kvantitativ analys på data med tydlig diskursiv karaktär. Detta kommer att göras genom konstruktionen av ett kodschema.
4.2.1 Kodschema och index
De värden som ska analyseras i materialet måste klart och tydligt gå att uttolkas ur texten. Det är viktigt att de variabler som ingår i det skapade kodschemat även ska vara tydliga för varje person som läser de. 54 Därför är det bra att kodschemat innehåller anvisningar om hur den ska tolkas och användas för att minimera utrymmet för subjektiva tolkningar av innehållet, även om dessa inte helt kan elimineras.55
Denna undersökning kommer att använda sig av ett så kallat diskurskvalitetsindex baserat på Habermas verk för att kunna kvantifiera deliberation. Indexkonstruktion är vanligt förekommande inom forskning kopplat till samhällsvetenskap. När man som forskare vill operationalisera sådant som inte direkt framgår av analysmaterialet som exempelvis graden av deliberativ demokrati, kan man använda många olika empiriska indikatorer för det teoretiska begreppet och sedan, när datainsamlingen är genomförd, slå samman all data till ett enda index. Fördelen med att konstruera ett index är först och främst att materialet blir mycket mer lätthanterligt och enklare att analysera och redovisa. En annan fördel är att de koder analysenheterna får på ett sammanslaget index är en mer tillförlitlig operationalisering av det teoretiska begreppet än varje empirisk indikator för sig.
Undersökningen genomfördes genom läsning och kodning av samtligt material enligt värdena i kapitel 5.3. Debatten på Facebook samt riksdagsdebatten har i denna undersökning tilldelats koder utifrån olika diskurskvalitetsindex. Det har upprättats en checklista för två olika värden
27 (rationalitet och inkludering) med underliggande kategoriseringar. Exempel på kategorisering är ”Ömsesidighet i debatten” eller ”Rättfärdigade argument i debatten”. Därefter har graden av uppfyllande graderats från 0 till 4 för varje kategori och sedan har koderna summerats med ett medelvärde för Facebook respektive riksdagen.
4.2.2 Kodningen
Kodningen av materialet har utförts av endast en person. I andra undersökningar är det inte ovanligt att två personer hjälps åt med kodningen för att säkerställa dess validitet och minimera skillnader mellan tolkningar. Eftersom detta inte var möjligt i det här fallet har kodningen istället gjorts två gånger under olika tillfällen. Anledningen till detta är att man den andra gången skulle gå igenom samtligt kodat material vid båda tillfällen och se över ifall kodningen skiljer sig åt mellan gångerna. De delar av materialet som hade diskrepans analyserades igen för att återigen se vilken kod som var bäst lämpad.
4.2.3 Metodproblem
I insamlingen av materialet upptäcktes att kommentarsfälten är automatiskt inställda på ”mest relevanta” kommentarer. Facebook visade alltså kommentarer som den själv ansåg som ”mest relevanta”. I beskrivningen av denna inställning står det ”visa vänners kommentarer och de mest engagerade kommentarerna först”. Vad ”de mest engagerade kommentarerna” betyder är svårt att veta men det kan ha någonting att göra med användarens preferenser. Detta kan vara ännu en faktor till skillnader i debattkulturen på Facebook jämfört med riksdagen. Man ser bara det som Facebook väljer att visa först. Man måste alltså själv aktivt ändra inställningen till ”alla kommentarer” för att få en helhetsbild av debatten. I denna undersökning har urvalet av material från Facebook baserats på inställningen ”alla kommentarer”. Denna standardinställning innebär att man som skribent kan skriva ett inlägg eller kommentar utan att ha tagit del av andras kommentarer och inlägg.
28
4.3 Kvalitativ textanalys
För att uttolka online-diskursens underliggande meningar och därmed möjliggöra kvantifieringen av materialet krävs ett kvalitativt angreppssätt. Denna hjälper forskaren fånga in betydelser i texter som inte är uppenbara vid första ögonkastet. En annan anledning till varför man ska använda sig av den kvalitativa metoden är för att ”det centrala som forskaren är ute efter att fånga in, antas vara någonting annat än summan av delarna”.56 Med andra ord betyder det att alla delar av en text inte är lika viktiga. Det handlar om att uttolka vad som är väsentligt och värt att analysera i en text.
Kvalitativ analys skiljer sig från den kvantitativa då den inte är universell. Det finns många olika typer av kvalitativ analys att välja mellan beroende på vad det är som ska analyseras och vad man vill undersöka. Enligt Esaiasson med flera finns det två typer av kvalitativa analyser man kan göra beroende på vilka typer av frågor som ska besvaras. Dels kan man systematisera innehållet i materialet och dels kan man kritiskt granska det.
Undersökningar som syftar till att systematisera är med andra ord beskrivande analyser. Det kan handla om att försöka klargöra tankestrukturen hos vissa aktörer som på något sätt har varit viktiga i samhällsdebatten. En annan del av den systematiserande analysen handlar om att klassificera innehåll. Detta innebär att placera tankeinnehållet under en lämplig sammanfattande rubrik. Ett exempel på en sådan fråga kopplat till denna studie är: Kännetecknas diskussionen av rationalitet och inkludering? Sammanfattningsvis kan man säga att den systematiska och klargörande analysen går ut på att lyfta fram och begripliggöra det viktiga innehållet i texterna man undersöker.
Den kritiskt granskande analysen kan göras i form av en idékritisk analys, en ideologikritisk analys eller en diskursanalys. Den idékritiska analysen går ut på att ta ställning till i vilken utsträckning en given argumentation lever upp till bestämda normer, rationella eller moraliska. Exempel på en fråga utifrån den idékritiska analysen kopplat till denna undersökning kan vara: Har kommentaren presenterat en rationellt acceptabel argumentation för sin åsikt som kan accepteras av andra? Vidare kan denna typ av analys hjälpa till med att undersöka huruvida diskursen i form av kommentarer och debattartiklar lever upp till bestämda normer för de två tidigare nämnda kriterier; rationalitet och inkludering.
29 I denna undersökning har följande tillvägagångssätt tillämpats på materialet. Först har samtliga debatter eller konversationer lästs igenom mer än en gång för att få en bild av helheten. Risken med att läsa analysenheterna för sig är att man tappar bort sammanhanget mellan de och att viktiga meningar missas. Sedan har meningar eller fraser med relevant information för analysen plockats ur eller markerats på ett särskilt. Dessa meningar kallas meningsbärande enheter. Det betyder inte att den omgivande texten har glömts bort, denna finns alltid med och utgör en stor vikt för analysen. De meningsbärande enheterna kodas sedan tillsammans med resten av texten i åtanke. Varje text med sin meningsbärande del har kodats med en kod i respektive kategori. 4.3.1 Metodproblem
Den kvalitativa analysen kräver som många andra metoder en kritisk reflektion. Den främsta anledningen till detta är att det i många fall förekommer problem med tolkning av text. Intersubjektivitet är någonting man ofta talar om i undersökningar som syftar till att analysera olika typer av texter. I och med att analysen görs av forskaren krävs också tolkning. Tolkningen av samma text kan vara olika beroende på vem forskaren är, vilka kunskaper, tidigare erfarenheter, kultur, värderingar osv denne har. Detta är problematiskt då forskning strävar efter att vara objektiv och oberoende. Problemet med kvalitativa tolkningar resulterar i en låg intersubjektivitet i den genomförda studien. För att stärka reliabiliteten i studien kan man säkerställa en hög transparens och tydlighet i analysen.
I denna undersökning har kodningen av materialet gjorts genom forskarens egna tolkning av de olika operationaliserade variabelvärdena. Detta gör att validiteten i analysen kan ifrågasättas. Det finns en viss svaghet i att endast en person genomförde kodningen. För att säkerställa detta skulle man kunna be någon annan upprepa kodningen av samma material och sedan jämföra utfallet. I de fall det finns en differens i de olika kodningarna skulle man behöva diskutera dessa delar av materialet för att komma till en gemensam slutsats.
4.4 Material
Det material som har valts för att undersöka graden av demokrati i den politiska debatten på sociala medier är kommentarsfält. Dessa kommer olika nyhetsinlägg med länk till artiklar på Facebook. Användarkommentarer som visas efter nyhetsartiklar online är en form av diskussion som tros främja deliberation.57 Nyhetskällornas inlägg på Facebook och artiklar på
30 deras hemsidor är inte begränsade till någon typ av användare. De är fria för alla att ta del av och kommentera.
De nyhetskällor som har delat inläggen och artiklarna på Facebook är olika svenska medier. Avgränsningen har gjorts till Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT Nyheter. Målet är att titta på nyhetssidor med hög popularitet och många läsargrupper. Tanken är att hitta långa kommentarsfält med mycket aktivitet för att kunna få så mycket underlag som möjligt för analysen. Det finns en viss ideologisk spridning bland nyhetssidorna. Dagens Nyheter anses vara oberoende liberal, Svenska Dagbladet anses vara obundet moderat och SvT Nyheter har inte angivit sin ideologiska inriktning. Anledningen till att olika ideologiska inriktningar har valts är för att det finns risk att människor drar sig till nyhetssidor vars ideologiska inriktning stämmer väl överens med sin egen och detta skulle leda till ett väldigt ensidigt resultat. De valda nyhetssidorna har även en ganska stor spridning på riksnivå och täcker förhoppningsvis på så sätt in människor från hela Sverige.
Ett aktivt val har gjorts att endast granska svenska medier i detta fall eftersom det politiska debattklimatet i Sverige är baserad på det svenska politiska systemet. Denna skiljer sig från exempelvis det amerikanska och kan av naturliga skäl ha effekter på sättet folk diskuterar, graden av polarisering, inkludering med mera. Samtliga artiklar är från 2019 och har valts utifrån viljan att analysera nuläget. Fördelningen av artiklar ser ut på följande sätt: Dagens Nyheter 3 st, Svenska Dagbladet 4 st, SvT Nyheter 3 st.
Den totala omfattningen på studiens underlag från sociala medier uppnådde totalt tio artiklar tillsammans med efterföljande 437 kommentarer. Varje kommentar som har tagits med i analysen har hanterats som ett påstående och är analysenheterna i denna undersökning. Förutom nyhetsinlägg på Facebook har transkriberade interpellationsdebatter analyserats. Dessa kommer från riksdagens protokoll publicerade på Riksdagens hemsida. Den totala omfattningen på studiens underlag från regeringens protokoll uppnådde totalt tio protokoll. Utifrån dessa protokoll har tio interpellationsdebatter granskats med efterföljande 294 anföranden. Varje interpellation är begränsad till 7 anföranden men eftersom dessa anföranden är betydligt längre än kommentarerna på Facebook görs flera påståenden i ett och samma anförande.
31 vilken mån debatten på sociala medier är politisk. I denna undersökning tolkas debatter med tydliga poliska teman, d.v.s. politiska frågor som ofta är föremål för debatt. De ämnen som behandlas i det granskade materialet är frågor om pension, migration och sjukvård, unga på bostadsmarknaden, trossamfund, otrygghet, välfärd, hedersbrott samt psykisk ohälsa. I urvalet av material har det varit viktigt att få en spridning i olika teman för att inte riskera att få ett väldigt ensidigt resultat. Människor engagerar sig olika mycket i olika frågor, vissa frågor är mer kontroversiella än andra och så vidare, därför har mångfald i teman eftersökts. På grund av att det har varit svårt att matcha teman i riksdagen och på Facebook har tidpunkt för debatterna prioriterats bort. Merparten av debatterna i riksdagen och Facebook sker vid olika tidpunkter. Ambitionen har varit att jämföra liknande debatter i riksdagen och Facebook. Exempelvis har debatter kring migration på Facebook jämförts med debatter kring migration i riksdagen, debatten gällande psykisk ohälsa är ämnesmässigt matchad i båda forum, och samma gäller för resterande teman som har valts ut i denna undersökning. Detta har gjorts för att öka jämförbarheten i studien.
När det gäller urvalet av analysenheter, som är påståenden och argument i debatten så har denna undersökning använt sig av ett totalurval. Alltså har samtliga enheter i populationen inkluderats i undersökningen. Inga kommentarer på Facebook eller anföranden i interpellationsdebatterna har hoppats över eller valts bort. Fördelen med ett totalurval är att risken för statistiska felmarginaler blir betydligt mindre jämfört med exempelvis delurval. Dessutom är det den bästa form av urval när det gäller att generalisera resultaten.58
4.5 Operationalisering
Hur kommer demokrati i den deliberativa processen på sociala medier och tidningsdebatter att mätas? Fokus här ligger på vad som betraktas vara demokratiska kriterier i demokratisk deliberation. I detta avsnitt presenteras varje variabel för sig utifrån det teoretiska ramverket. Därefter följer en förklaring av hur denna kommer att appliceras på materialet och analysenheterna.
För att kunna besvara studiens frågeställning krävs att man preciserar det som ska mätas. Alla begrepp som ingår i de teorier vi vill pröva måste först en tydlig och klar teoretisk definition. Dessa kan både lånas från tidigare forskning men också uppfinnas eller modifieras för att passar den aktuella undersökningen. Efter att man har fastställt de teoretiska begreppen ska man
32 utveckla operationella indikatorer på dessa. Operationella indikatorer är detaljerade beskrivningar av hur man genom empiriska observationer tänker tilldela analysenheterna värden på variablerna. 59
Operationalisering handlar om att ge nyckelbegreppen ett exakt meningsinnehåll, samt att bryta ner och avgränsa de fenomen som ska undersökas. Det är med andra ord processen från det generella till det konkreta.60 Arbetet med detta innebär att konstruera ett analysinstrument eller kodschema som anger vad det är som ska noteras i materialet. Detta innebär att förekomsten av det som ska mätas i materialet markeras med en sifferkod. Kodschemat kommer att tala om i detalj vilka noteringar som ska göras i de analyserade texterna. Genom att konstruera ett kodschema tar man ställning till vad det är som ska räknas i materialet. Det som ska räknas kallas för kodningsenheter.61
Utifrån den gjorda operationaliseringen kommer kommentarsfälten att analyseras. Jag kommer att titta på hur många gånger vissa typer av kommentarer förekommer. Utifrån det teoretiska ramverket kan man specificera de två demokratiska kriterierna i olika underbegrepp. Nedan presenteras en tabell av en kategorisering. Dessa kategorier inkluderar sex olika typer av påståenden.
Rationalitet Inkludering
Ömsesidighet Erkännande
Rättfärdigade argument Bekräftande retorik
Respekt och artighet Berättelser
4.5.1 Rättfärdigade argument
Som tidigare nämnt är ett av den demokratiska deliberativa debattens viktigaste egenskaper dess ömsesidighet. För att kunna möjliggöra att deltagare tar emot en annan persons åsikt och värderar den för att sedan omvärdera sina egna åsikter krävs att de dessa åsikter uppfattas som legitima. Legitimitet skapas när påståenden är motiverade med argument. Därför kommer denna undersökning att bedöma i vilken utsträckning en skribent eller talare ger fullständiga
59 Esaiasson s. 54
60 Johannessen, Asbjorn och Tufte, Per (2013) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber AB Malmö. s. 44
