Operationalisering

Hur kommer demokrati i den deliberativa processen på sociala medier och tidningsdebatter att mätas? Fokus här ligger på vad som betraktas vara demokratiska kriterier i demokratisk deliberation. I detta avsnitt presenteras varje variabel för sig utifrån det teoretiska ramverket. Därefter följer en förklaring av hur denna kommer att appliceras på materialet och analysenheterna.

För att kunna besvara studiens frågeställning krävs att man preciserar det som ska mätas. Alla begrepp som ingår i de teorier vi vill pröva måste först en tydlig och klar teoretisk definition. Dessa kan både lånas från tidigare forskning men också uppfinnas eller modifieras för att passar den aktuella undersökningen. Efter att man har fastställt de teoretiska begreppen ska man

32 utveckla operationella indikatorer på dessa. Operationella indikatorer är detaljerade beskrivningar av hur man genom empiriska observationer tänker tilldela analysenheterna värden på variablerna. 59

Operationalisering handlar om att ge nyckelbegreppen ett exakt meningsinnehåll, samt att bryta ner och avgränsa de fenomen som ska undersökas. Det är med andra ord processen från det generella till det konkreta.⁶⁰ Arbetet med detta innebär att konstruera ett analysinstrument eller kodschema som anger vad det är som ska noteras i materialet. Detta innebär att förekomsten av det som ska mätas i materialet markeras med en sifferkod. Kodschemat kommer att tala om i detalj vilka noteringar som ska göras i de analyserade texterna. Genom att konstruera ett kodschema tar man ställning till vad det är som ska räknas i materialet. Det som ska räknas kallas för kodningsenheter.⁶¹

Utifrån den gjorda operationaliseringen kommer kommentarsfälten att analyseras. Jag kommer att titta på hur många gånger vissa typer av kommentarer förekommer. Utifrån det teoretiska ramverket kan man specificera de två demokratiska kriterierna i olika underbegrepp. Nedan presenteras en tabell av en kategorisering. Dessa kategorier inkluderar sex olika typer av påståenden.

Rationalitet Inkludering

Ömsesidighet Erkännande

Rättfärdigade argument Bekräftande retorik

Respekt och artighet Berättelser

4.5.1 Rättfärdigade argument

Som tidigare nämnt är ett av den demokratiska deliberativa debattens viktigaste egenskaper dess ömsesidighet. För att kunna möjliggöra att deltagare tar emot en annan persons åsikt och värderar den för att sedan omvärdera sina egna åsikter krävs att de dessa åsikter uppfattas som legitima. Legitimitet skapas när påståenden är motiverade med argument. Därför kommer denna undersökning att bedöma i vilken utsträckning en skribent eller talare ger fullständiga

59 Esaiasson s. 54

60 Johannessen, Asbjorn och Tufte, Per (2013) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber AB Malmö. s. 44

33 motiveringar och därmed gör sitt tal öppet för rationell kritik. Bedömningen kommer att göras utifrån fyra nivåer av rättfärdigande argument där koden (0) innebär att påståendet helt saknar motivering. (1) betyder att en motivering för de gjorda påståendena är undermålig, vilket innebär att där kopplingen mellan skäl och slutsatser är svag. Koden (2) tolkas som en tillräcklig motivering där åtminstone en koppling mellan skäl och slutsats görs. Slutligen innebär koden (3) en kvalificerad motivering som är lite bredare än föregående kod och kräver att minst två fullständiga motiveringar ges.⁶²

4.5.2 Artighet och respekt

Vidare är ett viktigt element i deliberation respekt och artighet. Flera av teoretikerna inom den deliberativa demokratin anser att det är viktigt att en debatt och diskussion håller god ton vilket beskrivs i kapitel. Papacharissi bland annat belyser vikten av en kraftfull diskussion som främjar demokratiska ideal. Han menar på att diskussioner inte ska vara hämmade på något sätt och det kan till och med vara så att de ibland blir hetsiga, men att detta inte ska beblandas med att de är respektlösa och oartiga. Han fokuserar på balansen mellan en fri och mångfaldig diskussion som samtidigt måste ha respekt för kollektiva värden och hålla sig till demokratiska ideal.⁶³ Denna undersökning mäter huruvida deltagarnas uttalanden förnedrar, eller uttrycker sig negativt om andra deltagare, vilket kodas som (0). Uttalanden som behandlar andra deltagare neutralt, alltså som uttrycker sig varken negativt eller positivt kodas som (1). Uttalanden som uttrycker sig positivt om andra deltagare oavsett om de instämmer eller motsätter sig deras argument kodas som (2). Till sist kodas de uttalanden där en skribent eller talare instämmer med åsikter och argument som (3). Även i denna kodning behövs en kvalitativ analys.

4.5.3 Ömsesidighet

Ett av de viktigaste syftena med deliberation är att ta del av andra människors åsikter, värdera, internalisera dessa och göra någon slags avvägning för att sedan fastställa sin egen ståndpunkt.⁶⁴ Ett sätt att mäta deliberation är genom att titta på graden av ömsesidighet i debatt eller diskussion. Ömsesidighet innebär att deltagarna ger och tar av varandra, vilket innebär att människor måste höra eller läsa det den andra deltagaren har att säga bearbeta det och sedan svara.

62 Steenbergen, Marco (2003) Measuring political deliberation: A discourse quality index s. 28 63 Papacharissi (2004) s. 227

34 I denna undersökning har ömsesidighet mätts genom fyra nivåer. Den lägsta nivån av ömsesidighet som också har kodats som (0) är att argument och påståenden från tidigare deltagare ignoreras. Dessa påståenden är med andra ord helt osammanhängande inlägg i debatten där det inte finns någon koppling till tidigare talare.Nästa bedömningsnivå är (1) och innebär att argument och påståenden från tidigare talare eller skribenter inkluderas i ens egna resonemang eller påstående men att dessa förkastas. Då har man ändå visat att man har tagit del av tidigare synpunkter i diskussionen men gjort en egen bedömning att dessa inte stämmer. Inlägg eller uttalanden där personen i fråga inkluderar tidigare talares argument och påståenden på ett neutralt sätt har fått koden (2). Även här handlar det om att man visar att man har hört vad tidigare deltagare har att säga men man tar inte ställning till om dessa påståenden stämmer eller inte när man gör sitt eget uttalande, alltså har det tidigare påståendet varken bekräftats eller förkastats. Trots att det har inkluderats på ett neutralt sätt tolkas denna kodning som någonting positivt i denna analys då det tyder på en högre grad av ömsesidighet. Slutligen kodas de inlägg där man erkänner en poäng i tidigare talares påståenden eller omvärderar sina egna påståenden utifrån dessa som en (3). Syftet med denna kod är att kartlägga ifall det finns några deltagare som faktiskt tar till sig andras argument i så stor utsträckning att de faktiskt ändrar sin ursprungsposition i frågan. Det är också detta som är det slutliga syftet med den demokratisk deliberation, alltså att man gemensamt kommer fram till det bästa möjliga utfallet efter att ha tagit del av allas åsikter, perspektiv och erfarenheter.⁶⁵

4.5.4 Erkännande

Erkännandet av andra deltagare i diskussionen och deras påståenden är ett av de viktigaste syftena med deliberation. Operationaliseringen av erkännande liknar väldigt mycket den av ömsesidighet. Detta är gjort medvetet. Skillnaden mellan dessa två är att ömsesidighet tittar på hur pass mycket hänsyn som tas till andras argument och påståenden och ifall dessa används i formuleringen av egna påståenden, medan erkännande tittar på hur man reagerar eller uttrycker sig om andras påståenden. Till skillnad på artighet och respekt tittar man inte på hur bemötandet av deltagaren görs ur artighetsperspektiv utan man tittar istället på hur man värdesätter motståndarnas argument och påståenden.66

Den lägsta formen av erkännande kodas som (0) vilket betyder att man ignorerar, stereotypiserar, kränker eller uttrycker sig negativt om ett påstående någon gör. Nästa steg i

65 Chappel Z (2012) s. 2

35 kodningen är en (1) och betyder att man tilltalar eller hänvisar till andra för att förkasta ett påstående de gör. Detta visar att man har inlyssnat personens påstående och man förkastar det men inte på ett kränkande sätt till skillnad från den lägsta formen av erkännande. Ett påstående kodas som (2) ifall personen i fråga tilltalar eller hänvisar till andra på ett positivt sätt men utan att bekräfta deras påstående. Det kan handla om att man vill uttrycka att det var en bra tanke, idé eller ett intressant perspektiv. Den högsta graden av erkännande har i denna undersökning kodats som (3) när man tilltalar eller hänvisar till andra för att bekräfta ett påstående de gör. Då har man enligt denna analys erkänt personen maximalt.

4.5.5 Berättelser

För att bemöta kritiken mot den mer rationellt orienterade teorin om deliberativ demokrati har denna uppsats inkorporerat kriterier från Youngs teori om deliberativ demokrati med fokus på inkludering. Enligt Young är berättelser en viktig del av den deliberativa processen då den möjliggör uttryck för marginaliserade gruppers perspektiv.⁶⁷ Denna undersökning kommer att mäta ifall deltagare använder sig av personliga berättelser eller erfarenheter när de formulerar sina påståenden. Detta kommer att undersökas kvalitativt även om det är tämligen enkelt att avgöra om ett påstående eller en argumentation är baserad på berättelser om egna erfarenheter eller observationer. Här ingår också berättelser om människors observationer av andras erfarenheter. För att öka jämförbarheten i resultatet har denna variabel kodats i samma stil som ”rättfärdigade argument”. Young menar att berättelser används för att förklara för att tydliggöra betydelsen av vissa frågor för människor eftersom allt inte kan förklaras med hjälp av universella argument.⁶⁸ I kapitel 5. redovisas de argument och påståenden som har sin grund i berättelser om erfarenheter och observationer. Kodningen har gjorts på följande sätt. Koden (0) har tilldelats påståenden som inte innehåller några berättelser kopplat till påståendet som görs. En (1) betyder att påståendet innehåller en svag koppling mellan berättelsen och påståendet. Nästa steg är (2) och innebär att påstående innehåller en tillräcklig koppling mellan berättelse och påstående. Slutligen har (3) tilldelats påståenden som innehåller en tydlig koppling mellan berättelse och påstående, alltså att berättelsen som framförs i debatten har en tydlig koppling till den poäng eller argument man vill uttala.

67 Young (2000) Inclusion and democracy s. 70 68 Ibid. s. 72

36 4.5.6 Bekräftande retorik

Bekräftande retorik är ännu ett av Youngs kriterier för ett mer inkluderande samtal. I denna undersökning kommer även bekräftande retorik att undersökas kvalitativt. Denna operationalisering har baserats på Youngs kategorisering av retorik i olika typer av kommunikation så som emotionell ton och emotionella uttryck i diskursen, bildliga uttryck och visuell media så som skyltar och demonstrationsplakat.69 Den sistnämnda kategorin visuell media har utelämnats från denna undersökning då de inte anses vara passande i de undersökta fallen. Kodningen har gjorts på följande sätt: Påståenden med koden (0) innehåller varken bildliga uttryck eller emotionell ton, (1) påståendet innehåller en emotionell ton, (2) påståendet innehåller bildliga uttryck, (3) påståendet innehåller både en emotionell ton och bildliga uttryck.

69 Ibid s. 65

37