I delstudien har semistrukturerade intervjuer genomförts. Alvehus beskriver att detta är den vanligaste typen av intervju som används (2013, s. 83). Genom tidigare erfarenheter inom förskolan och vår egen arbets- och livserfarenhet har vi tolkat intervjupersonernas svar. Detta benämner Esaiasson m.fl. som hermeneutik, vilket innebär läran om läsning och tolkning (2017, s. 226). Alvehus beskriver begreppet tolkning som centralt inom kvalitativ forskning.
Det handlar om att studera vår omgivning för att på så sätt hjälpa till med att få en varierad förståelse av den (2013, s. 22–23). Inom kvalitativa intervjuer anses det vara fritt att ta upp nya ämnen och lägga till nya frågor under samtalets gång. Kvalitativa intervjuer kan vara konstruktivistiskt orienterade, vilket innebär att det är den som blir intervjuad som i samspel med intervjuaren skapar mening i interaktionen. Syftet är då att den som utför intervjun gör tolkningar av det som sagts (Eriksson -Zetterquist & Ahrne, 2015, s. 38). Det har noga övervägts hur frågorna har formulerats. Bell skriver att detta är viktigt då andra personer kan uppfatta och tolka en fråga på ett helt annat sätt än vad grundtanken var. Vidare förklarar
14
författaren att forskare som använder sig av en kvalitativ ansats vill förstå hur andra människor uppfattar sin omvärld (2016, s. 20 & 173).
Intervjuns upplägg
Eriksson-Zetterquist & Ahrne beskriver att det inte är nödvändigt och kan vara svårt att dra gränser gällande vilken sorts intervju som utförs. Antal fasta frågor som intervjun ska innehålla kan fastställas samtidigt som det kan lämnas fritt till komplettering av öppna frågor. Ordningen på hur frågorna ska ställas kan likaså väljas ut i förväg (2015, s. 38). Detta är även utgångspunkten i dessa intervjuer i studien. Det finns ett antal fasta frågor som ställs enligt en viss ordning men beroende på tolkningar kan fler frågor komma att ställas. Det innebär att det då blir en semistrukturerad intervju (Alvehus, 2013, s. 83). Frågorna är formulerade på samma sätt som i enkäten med att det endast är en fråga i varje fråga. I de fall det finns en följdfråga så kommer den som nästkommande fråga (Bell, 2016, s. 175–
176). I frågornas utformning har det strävat efter att inte ställa några ledande eller värderande frågor (Bell, 2016, s. 191).
Urval och forskningsdeltagare
Det är legitimerade förskollärare som valts ut som respondenter i denna studie på grund av ansvarsfördelningen som står skriven i läroplanen.Informanterna som har deltagit i studien är förskollärare från östra Sverige. Både privata och kommunala förskolor är representerade för att påvisa likheter och olikheter. Fyra förskollärare har deltagit i intervjuerna. Två av dem arbetar i kommunal regi där en är man och den andra kvinna, de andra två som arbetar i privat regi är kvinnor. När intervjuerna presenteras benämns förskollärarna med pseudonymer. De som arbetar inom kommunal förskola har fått namn som börjar på bokstaven K (Kalle och Karin) och de som arbetar inom den privata sektorn har fått namn på P (Petra och Pia).
För att rekrytera intervjupersoner togs det kontakt med rektorer via mejl, som i sin tur vidarebefordrade detta till samtliga förskollärare för att på så sätt meddela sitt intresse för medverkan. För att underlätta rekryteringen valdes det att, om än inte enbart, vända oss till rektorerna som vi haft kontakt med tidigare. Rektorerna bifogade sedan information om studiens syfte till förskollärare som kunde tänkas ställa upp på intervju. Detta gjordes för att det framkommit att vissa av dem gärna skulle ställa upp i intervjun samt på grund av tidsaspekten. Alvehus benämner detta som ett bekvämlighetsurval (2013, s. 68). En annan aspekt som är viktig att tänka på inom urvalet är om det ska vara homogent eller heterogent.
Ett urval som är homogent innebär att man väljer samma typ av personer att intervjua, med det menas att man exempelvis väljer personer som har samma befattning inom yrket (Alvehus, 2013, s. 69). Ett mer heterogent urval handlar om att man har ett bredare urval av personer som ska intervjuas, det innebär att man exempelvis väljer personer inom samma yrke men de har olika befattningar (2013, s. 69). Urvalet var homogent i avseende på
15
organisatorisk position och utbildningsbakgrund (det vill säga förskollärare), men heterogent på så vis att det eftersträvades att intervjua förskollärare med en varierad erfarenhet. Dock har urvalet varit begränsat på grund av tidsaspekten, fyra intervjuer har utförts. Möjligen hade andra resultat framkommit om fler intervjuer hade genomförts.
Databearbetning och analysmetod
Webbenkät
När webbenkäten avslutades sammanställdes delar av resultatet på my.survio.com som sedan sparades ner i ett dokument. Trost & Hultåker förklarar att det kan vara bra att använda ett webbenkätverktyg eftersom det finns program som sammanställer resultatet åt användaren (2016, s. 145). Genom att använda detta minskas risken för att resultatet blir felaktigt samt att det spar tid för användaren. När undersökningen avslutades hade 305 svar registrerats och alla svar var fullständiga samt alla frågor hade besvarats. Trost & Hultåker beskriver en bortfallsanalys vilket innebär att ofullständiga svar kan ge missvisande resultat samt att det är det första som ska tas bort i analysarbetet (2016, s. 147). Detta var ingenting som behövdes göras i denna studie då det redan var förinställt i programmet. Resultatet analyserades och tolkades sedan av författarna.
Intervjumaterialet
När intervjuerna genomfördes användes ljudupptagning som sedan transkriberades i den tematiska analysen. En tematisk analys handlar om att frågorna är öppna samt att det finns uppföljningsfrågor som ger ett mer innehållsrikt svar (Esaiasson m.fl. 2017, s. 274). Under intervjuerna ställdes frågor som hörde ihop med varandra och på så sätt kunde svar fås på de forskningsfrågor som var i fokus. Genom att använda ljudupptagning går det i efterhand att kontrollera vad som formulerats under intervjun (Bell, 2016, s. 196).
Reflektion över metoderna
I detta avsnitt kommer en reflektion över metoderna göras, både den kvantitativa webbenkäten samt den kvalitativa intervjun.
Genom att använda sig av en kvantitativ studie når man ut till många respondenter. Detta var något som ville uppnås med studien för att få en bredare insikt i hur förskollärare upplever sin planeringstid. Trost & Hultåker skriver att det är klokt att använda sig av en kvantitativ studie när man vill ta reda på hur stor procent av befolkningen tycker eller anser om något speciellt (2016, s. 22). Genom enkäten uppnåddes den bredd som önskades då det kom in många svar. Det som kan vara negativt med en kvantitativ metod är att den endast
16
ger en ytlig kunskap, kvalitativ metod ger istället en större förståelse och fördjupning i ämnet (Trost & Hultåker, 2016, s. 23). På grund av detta valdes båda metoderna att användas i undersökningen. De fördelar som finns med att använda sig av kvalitativ intervju som metod är bland annat att det finns en flexibilitet i utförandet. De nackdelar som finns är att det ofta krävs en längre tid för att genomföra arbetet (Bell, 2016, s. 189–190). Då tidsaspekten var begränsad utfördes enbart fyra intervjuer, detta för att både hinna med att genomföra intervjuerna och för att analysera materialet.
Sammanfattningsvis kompletterar metoderna varandra bra när man både vill ha en bredare undersökning men ändå kunna fördjupa sig mer i ämnet. Eliasson menar att vid större undersökningar fungerar det väl att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder (2018, s. 30).
Studiens kvalitet
Kvaliteten i forskningen har att göra med den empiriska studiens reliabilitet, det vill säga om själva mätinstrumentet är pålitligt. Om samma undersökning görs igen och då får samma svar kan den anses vara reliabel. Kvaliteten handlar även om en studies validitet, det vill säga om hur undersökningen utförs samt om det som faktiskt mäts är det samma som var planerat från början att mätas (Alvehus, 2013, s. 122). Eftersom studien varit tidsbegränsad har det ej funnits möjlighet till att utföra undersökningen vid flera tillfällen, däremot har studien en god reliabilitet då det finns flera andra studier som visar liknande resultat.
Reliabiliteten är tillfredsställande med bakgrund av hur frågorna har formulerats och besvarats. Studiens validitet anses vara hög, då det som var tänkt att mätas har uppnåtts genom de frågor som besvarats. För att kunna få mätningen ännu mer pålitlig är det viktigt att ställa frågor med enkla begrepp och formuleringar för då finns det en stor chans att respondenterna förstår frågorna på samma sätt som grundtanken är. Genom att göra detta får man chans till att få en undersökning med högre reliabilitet (Trost & Hultåker, 2016, s. 63).
Det är något som varit utgångspunkten för den här undersökningen, frågorna har diskuterats och omformulerats flera gånger för att få till så enkla begrepp i frågorna som möjligt (2016, s. 62–63).
Enkätens reliabilitet och validitet
En aspekt att ta hänsyn till är att undersökningen sker under en begränsad tid vilket medför att det inte är möjligt att påvisa att undersökningen kommer att visa samma resultat vid ett annat tillfälle eller om något år. Trost & Hultåker benämner att detta är ett problem med den traditionella synen på reliabilitet som då innebär att man förutsätter att resultatet ska vara detsamma oavsett tidpunkt (2016, s. 61). De lyfter istället fram ett symboliskt interaktionistiskt synsätt som utgår ifrån att olika resultat kan förväntas vid olika tidpunkter eftersom människor är ständigt delaktiga i olika processer (2016, s. 61). Detta passar väl in
17
I intervjun har svaren tolkats utifrån egna erfarenheter. Detta är något som även Alvehus tar upp när han skriver om tolkningsprocesser. Det innebär att aktivt välja ut olika sammanhang av verkligheten för att sedan placera dem i särskilda situationer. Vidare beskriver författaren att uttolkaren har en central och viktig roll. Tolkningen ska ses som en förutsättning och inte som ett problem (2013, s. 122–123). Både Bell & Alvehus menar att även om det är olika personer som intervjuar en och samma person fast vid olika tillfällen kan svaren skiljas åt (2016, s. 133; 2013, s. 123). Eftersom det valts att ha med frågor om åsikter så finns det olika omständigheter som kan inverka på svaret, det kan exempelvis vara en händelse som påverkat respondentens åsikt (Bell, 2013, s. 133). För att få en god validitet har frågorna noggrant formulerats för att få svar på det som eftersträvats (Bell, 2016, s. 134).
Reliabiliteten av intervjun är tillfredsställande med bakgrund av att många följdfrågor kunde ställas för att få en djupare förståelse av förskollärarens planeringstid.
Etiska hänsynstagande
När man genomför en undersökning är det viktigt att använda sig av vissa regler och etiska riktlinjer till respondenterna i undersökningen. Vetenskapsrådet anger fyra grundkrav som man ska förhålla sig till för att bilda en bra relation mellan intervjuaren och intervjupersonerna samt för att motverka missuppfattningar och konflikter. Det första kravet är informationskravet som innebär att det är en skyldighet att informera de personer som ska bli intervjuade vilka villkor som gäller för deltagandet samt enkätens användning och syfte (2002, s. 7). De deltagare som blivit intervjuade fick ett informationsbrev innan intervjun startade med undersökningens syfte, liksom deltagarnas rättigheter och skyldigheter (Bell, 2016, s. 183). I samband med den webbaserade enkäten skickades det inte ut något informationsbrev utan informationen gavs i början av enkäten istället.
Det andra kravet som Vetenskapsrådet lyfter fram är samtyckeskravet vilket innebär att intervjupersonerna har rätt att själva bestämma över sin medverkan. När deltagare deltar aktivt måste samtycke inhämtas (2002, s. 9). Vidare står det i Vetenskapsrådet att vid större undersökningar behövs inte samtycke ges under förutsättning att det finns tydlig information i början av enkäten om deltagarnas rättigheter samt undersökarens skyldigheter (2002, s. 9).
Båda arbetssätten har använts då studien innehåller både en kvalitativ intervju och en kvantitativ enkätundersökning. I intervjuerna har förskolläraren gett sitt samtycke innan intervjun påbörjats.
18
Det tredje kravet är konfidentialitet som står för vilka som kommer att ha tillgång till materialet. Kravet innebär också att deltagarna inte ska kunna identifieras samt att inga personuppgifter ska kunna inhämtas (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Deltagarna i den kvalitativa intervjun fick information om konfidentialitet genom att de fick skriva under ett medgivande innan intervjun startades. De fick även information om att ljudinspelningen endast kommer att användas till den aktuella undersökningen. I den kvantitativa enkäten var detta krav inget som behövdes ta hänsyn till då deltagandet skedde på en digital plattform där inga personuppgifter begärdes. Deltagandet var anonymt i undersökningen och det var något som informerades om i början av enkäten. Pseudonymer har använts på de fyra förskollärarna i både resultat och analys.
Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet som syftar till att undersökningens insamlade material endast får användas till studiens ändamål. Vidare förklaras det som att det är inget som får användas till marknadsföringssyfte (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Detta krav är uppfyllt då det insamlade materialet enbart har använts till studien.
19