En planerad verksamhet är en lugn verksamhet En enkät- och intervjustudie om planeringstid i förskolan

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp

”En planerad verksamhet är en lugn verksamhet”

En enkät- och intervjustudie om planeringstid i förskolan

Alexandra Jönsson Angelica Olsson

Handledare: Anne-Sofie Nyström Examinator: Peter Waara

Sammanfattning

Planeringstid är ett arbetsmoment som förekommer i förskolan för alla verksamma förskollärare. Ofta är tiden schemalagd för att genomföras utanför barngrupp, men inte alltid.

Planeringstid utförs på olika sätt på alla förskolor, det finns inte heller några nationella riktlinjer om hur mycket planeringstid varje förskollärare ska ha. Det är upp till varje rektor att besluta om detta, därav förekommer det olikheter. Det finns studier som visar att förskollärare kan uppleva sin arbetsmiljö som stressande, de känner inte att tiden räcker till för att hinna med sina arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka hur planeringstid används i förskolorna och hur den upplevs påverka den pedagogiska kvalitén och arbetsmiljön. Materialet har analyserats med Engeströms verksamhetsteori, vilken ger redskap att undersöka hur olika delar påverkar varandra i en verksamhet för att på så sätt få ett helhetsperspektiv. De resultat som framkommit i studien visar att det finns en olikhet i planeringstid både tidsmässigt och innehållsmässigt. Resultatet visar även att det finns skillnader inom privata och kommunala förskolor. Även majoriteten av respondenterna upplever någon form av stress i samband med planeringstiden. Förskollärarna anser att undervisningens kvalitet påverkas positivt om de får sin planeringstid.

Nyckelord: Planeringstid, förskollärare, Engeströms verksamhetsteori, likvärdighet, arbetsmiljö, kvalitativ intervju, kvantitativ enkät

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Arbetsfördelning ... 1

Bakgrund ... 2

Syfte ... 4

Forskningsfrågor ... 4

Forskningsöversikt ... 5

Planeringstid i förskolan ... 5

Vad gör förskollärare på sin planeringstid? ... 5

Vad innehåller planeringstiden? ... 6

Pedagogers arbetsmiljö och välbefinnande ... 7

Planeringstid som en dimension av systematiskt kvalitetsarbete ... 7

Sammanfattning av planeringstid ... 8

Teoretiska perspektiv ... 9

Engeströms verksamhetsteori ... 9

Verksamhetssystemets olika delar ... 9

Analys av planeringstid i förskoleverksamhet ... 10

Sammanfattande reflektion ... 11

Metod ... 12

Delstudie 1: Webbenkät ... 12

Webbenkätens upplägg ... 12

Urval webbenkät ... 13

Delstudie 2: Kvalitativ intervju ... 13

Intervjuns upplägg ... 14

Urval och forskningsdeltagare ... 14

Databearbetning och analysmetod ... 15

Webbenkät ... 15

Intervjumaterialet ... 15

Reflektion över metoderna ... 15

Studiens kvalitet ... 16

Enkätens reliabilitet och validitet ... 16

Intervjuns reliabilitet och validitet ... 17

Etiska hänsynstagande ... 17

Delstudie 1: Resultat ... 19

Delstudie 1: Analys ... 20

Arbetsuppgifter ... 20

Tillräcklig planeringstid ... 21

Stress ... 22

Arbetsmiljö ... 23

Sammanfattning ... 23

Delstudie 2: Resultat och Analys ... 24

Förskollärarnas upplevelse av arbetsmiljön i relation till planeringstiden ... 25

Anser förskollärarna att undervisningens kvalitet påverkas av planeringstiden ... 26

Diskussion ... 29

Konklusion ... 31

Referenslista ... 33

Bilaga 1 ... 37

Bilaga 2 ... 40

Bilaga 3 ... 41

1

Inledning

Under våra VFU perioder har det uppmärksammats att det finns en olikhet inom förskollärares planeringstid. Den olikhet som visats sig har varit både en skillnad på tid och dess innehåll. Nu när vi är i slutet av utbildningen och då det snart är dags att axla förskollärarrollen så uppkommer funderingar om hur vi ska kunna känna oss tillräckliga i vårt arbete. Både när det gäller barns behov men även till de styrdokument vi har att förhålla oss till, där bland annat planeringstid, reflektion och pedagogisk dokumentation ska utföras.

Under VFU-perioderna har de flesta förskollärarna berättat att tiden inte varit tillräcklig för att planera undervisning. De anser att det behövs mer planeringstid i förskolan för att verksamheten ska kunna hålla en hög kvalité. Även i Förskolans Läroplan står det att förskolläraren ansvarar för att planera och genomföra undervisning med utgångspunkt från läroplanen. Samt att det är hela arbetslagets uppgift att bedriva undervisningen för att främja barns utveckling och på så sätt hålla en hög kvalitet (Lpfö 18, 2018, s. 11,19). I och med den nya läroplanen står det att förskollärare har ett större ansvar än vad barnskötare har i undervisningen vilket kan medföra att en omfördelning av planeringstiden kan vara aktuell. Vi vill med denna uppsats få en djupare förståelse för hur förskollärare upplever sin planeringstid samt förstå varför det finns en olikhet i den faktiska tiden i förhållande till planeringstiden.

Arbetsfördelning

Arbetet i uppsatsen är uppdelat på så sätt att Alexandra har planerat, genomfört och sammanställt den kvantitativa studien och Angelica har planerat, genomfört och sammanställt den kvalitativa studien. Diskussion och konklusion har skrivits tillsammans.

2

Bakgrund

I slutet av 1980-talet skedde en stor förändring av skolan och förskolans organisation och styrsystem. Förändringen innebar att förskolan blev målstyrd och fick ett kommunalt huvudmannaskap. Förut var det staten som tog beslut över hur verksamheten skulle bedrivas men nu gav de uppdraget till kommuner och andra huvudmän istället. Staten styr dock fortfarande genom att ange strävansmål för verksamheten som också följs upp genom inspektioner (Jarl & Rönnberg, 2019, s. 29). I och med förändringen blev lärarnas handlingsfrihet större än tidigare. Det innebar att lärarna själva fick bestämma hur undervisningen skulle planeras samt bedrivas i relation till de förutbestämda strävansmålen (2019, s. 30–31). För att verksamheterna skulle bli likvärdiga gav staten Socialstyrelsen uppdrag att utforma ett Pedagogiskt program där det framgår vilka mål som förskolan ska sträva efter (Pedagogiskt program för förskolan, 1987, s. 3). Genom den handlingsfrihet som medföljde krävdes en annan typ av planering av verksamheten. Förskolan blev en del av skolans system år 1996 då förskolan flyttades över från Socialstyrelsen till Skolverket (Westberg, 2015, s. 109). Precis som skolan fick då förskolan en egen läroplan som arbetet utgick ifrån. Det blev då tydligt att läsning, räkning och skrivande inte bara tillhörde grundskolan utan nu även förskolan. Tanken var inte att förskolan skulle överta skolans uppgifter utan mer att gränsen mellan förskola och skola skulle bli mindre tydlig (Westberg, 2015, s. 109).

Redan i Pedagogiskt program för förskolan står det att all personal måste avsätta tid för att planera verksamheten (Pedagogiskt program för förskolan,1987, s. 64). I dagens läroplan finns det dock inga riktlinjer om att avsätta tid för planering. Däremot finns det skrivet att

”förskollärares ansvar i undervisningen är att planering och genomförande utgår från läroplanen men också från det kunnande och de erfarenheter som barnen tillägnat sig” (Lpfö 18, 2018, s. 19). Det är underförstått i läroplanen att verksamheten måste planeras för annars kan man inte nå de riktlinjer och strävansmål som finns, men det är inte explicit i läroplanen.

I dagsläget finns det ingenting i svensk lag som specifikt benämner förskollärares rätt till planeringstid, och således heller inte antalet timmar som behövs. Klart är dock att förskolans verksamhet inte går att genomföra utan att det finns tillräckligt med tid för planering, uppföljning, utvärdering och reflektion.

Detta framgår såväl i skollagen som i läroplanen och allmänna råd för förskolan. (Ringdahl, 2020)

Under Socialstyrelsens ansvar hade förskolans verksamhet mer uttalade riktlinjer om planeringen av verksamheten, men i dagens läroplan är inte tillvägagångssättet reglerat.

Detta innebär att strävansmål finns, men att det inte står skrivet hur man ska gå tillväga i verksamheten för att uppnå dessa (Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2009, s.

21). På Skolverkets hemsida finns det skrivet att det inte finns något som reglerar hur mycket planeringstid varje förskollärare ska ha utan det är upp till varje rektor att avgöra vilket behov som finns (Skolverket, 2020). Det finns mycket forskning om förskolans kvalité, men det

3

finns nästan ingenting om personalens möjligheter till planering och utvärdering av arbetet liksom kollegiala diskussioner. Men däremot om man frågar förskolepersonalen så anser de att planeringstiden är en viktig del för att få en god kvalité i förskolan (Vetenskapsrådet, 2015, s. 33). Arbetsbelastningen i förskolan har även blivit högre då barngrupperna har blivit större samt att barn har längre vistelsetid på förskolan. Detta ställer högre krav på personalen genom att arbetsuppgifterna har blivit fler och det har blivit större krav på den pedagogiska verksamheten. Johansson tar även upp detta i sin studie där yttre faktorer så som stora barngrupper och pedagogers brist på tid påverkar förskolans kvalité (2011, s. 217). Gotvassli menar att detta kan medföra både stress och utbrändhet hos personalen (2002, s. 215). Vi vill därför undersöka de skillnader som finns i förskollärares planeringstid och hur det påverkar kvalitén.

4

Syfte

Förskollärare har liknande arbetsuppgifter och behöver därför en likvärdig planeringstid oberoende på vilken förskola som arbetet utförs. Syftet med denna studie är att undersöka hur planeringstiden används och hur det påverkar förskolans kvalité.

Forskningsfrågor

• Hur varierar innehåll och omfattning av planeringstiden mellan privat och kommunal förskola?

• Upplever förskollärare att undervisningens kvalitet påverkas av planeringstiden och, om ja, i så fall på vilket sätt?

• I vilka avseenden menar förskollärare att planeringstiden påverkar deras arbetsmiljö?

5

Forskningsöversikt

I denna del kommer tidigare forskning presenteras. Olika forskare har olika begrepp för planeringstiden och innehållet kan se olika ut. I texten som presenteras nedan kommer forskning om planeringstid och arbetsmiljö att presenteras. Det kommer även att redogöras för studier om systematiskt kvalitetsarbete då planering i förskolan är en del av det arbetet.

Sökningar har gjorts på databaserna ERIC (Education Resources Information Center), NB- ECEC (Nordic Base of Early Childhood Education and Care) samt Swepub. Sökord som främst har använts är preschool teacher, planning time, working environment och working quality. Avhandlingar och artiklar har till viss del hittats i referenslistor på bland annat doktorsavhandlingar. Den forskning som använts har ej varit äldre än tio år med några få undantag.

Planeringstid i förskolan

Vad gör förskollärare på sin planeringstid?

I de olika forskningsöversikterna ser innehållet i planeringstiden olika ut. I Lindgrens och Ribaeus doktorsavhandlingar beskriver de att planeringstiden ofta innehåller outtalade arbetsuppgifter som att lösa personalfrågor (2020, s. 91 – 92; 2014, s. 82 – 83). Lindgren beskriver en förskolas reflektion- och planeringstid, där arbetslaget i detta fall hade två timmars planeringstid per vecka och den första timmen användes för att lösa praktiska frågor medan diskussioner och reflektion över dokumentation dominerade den andra timmen (2020, s. 91 - 92). Ribaeus menar också att planeringstid tenderar att användas till annat än det som var grundtanken, då pedagoger ofta hamnar i andra diskussioner om det som sker i stunden och som behöver lösas (2014, s. 82 - 83). Lindgrens syfte med studien var att visa hur två arbetslag arbetar med dokumentation för att synliggöra barns självständiga lärande.

För att få fram sitt resultat har hon använt sig av inspelade samtal där dokumentation diskuterats i arbetslagen. Dokumentationen har framställts i arbetet med ett systematiskt kvalitetsarbete (2020, s. 53, 85–86). Ribaeus använde sig av fältstudier under två års tid där fem förskollärare och 20 barn blev observerade i olika situationer. Syftet med studien var att ta reda på hur demokratiuppdraget speglar verksamheten. Resultatet visade att förskolans demokratiuppdrag är ett självständigt och betydelsefullt arbete, men att planeringen för detsamma var svårt att få till stånd och att detta i sin tur fick konsekvenser för genomförandet i verksamheterna. Målen som skulle uppnås tenderade att stanna på en formuleringsnivå på grund av att det saknades förutsättningar för att kunna förverkliga målen i arbetet med barnen (2014, s. 58, 62 & 99).

6

Vad innehåller planeringstiden?

Bjervås menar att planeringstiden innehåller reflektion om dokumentation. Hennes syfte med studien var att undersöka hur pedagoger samtalar om barn under sin gemensamma planeringstid med utgångspunkt från sina dokumentationer. Metoden som användes var ljudinspelning. Resultatet visade att pedagoger samtalar om barn genom att synliggöra dokumentation av tidigare händelser. Detta kan exempelvis vara då barn utforskar med hjälp av sin kognitiva förmåga. Genom detta arbetssätt talar pedagogerna om barnet som kompetent och en lärande individ (2011, s. 91 - 96 & 207). Öqvist & Cervantes beskriver att förskolornas planeringstid används för att läsa litteratur som sedan ska användas som underlag vid diskussioner. Deras syfte med forskningsartikeln var att undersöka rektorns styrning av undervisningen. Metoden de använt sig av var textanalys av 120 systematiska kvalitetsrapporter från förskolor i Sverige. Resultatet visade att det inte fanns någon styrning från rektorerna angående undervisningen. När det fanns undervisning från rektorerna så handlade det om pedagogernas egen utveckling, detta påvisade då även att förskollärarna ansvarade för undervisningen (2018, s. 41 - 42). Eriksson menar att planeringstiden innehåller reflektion, där förskollärare kan ses i tvärgrupper under sin planeringstid för att diskutera hur de ska nå de strävansmål som finns i läroplanen. Hans syfte med studien var att undersöka vilka skillnader som förekom i förskolorna i samband med det utökade ansvaret när den nya Läroplanen trädde i kraft 2011. Metoden som användes var intervjuer som genomfördes med personer med olika anknytningar till den kommunala förskoleverksamheten. Resultatet visade att det fanns olikheter både bland kommuner men även bland de olika förskolorna. Förskollärares ansvar tolkas på olika sätt inom de olika verksamheterna. Vissa fick ett utökat ansvar medan vissa förskollärare inte märkte av revideringen (2014, s. 6 & 8). I Vetenskapsrådet lyfts begreppen planering och reflektion när de beskriver planeringstiden, dock förklaras det inte närmare hur planeringstiden utförs.

Vetenskapsrådet har i sin kunskapsöversikt ett uttalat syfte med att få en djupare förståelse för den likvärdighet som bör finnas inom förskolans verksamhet. För att ta reda på detta har de använt sig av textanalys på 58 olika studier. Det framkommer i resultatet att det är viktigt att skilja på olika kvaliteter såsom process och strukturkvalitet för att kunna belysa likvärdigheten. Processkvalitet handlar om interaktionen som sker mellan barn och pedagog medan strukturkvalitet handlar om de förutsättningar som finns (2015, s. 12 & 33). I kommunals rapport visar undersökningen att kvalitén på kommunala och privata förskolor överlag är likvärdig. Det framkommer att denna kvalité och likvärdighet ska finnas oavsett om den drivs av privata eller kommunala huvudmän. Studiens syfte var att undersöka olika typer av styrning gällande barnomsorg och att styrningen var likvärdig gällande tillgänglighet och hög kvalitet. I rapporten har de använt sig av medlemsundersökning och en föräldraenkät som metod. Det framkom att det är en högre andel utbildad personal inom de kommunala förskolorna och att de privata har kortare öppettider än de kommunala (Lorentzi & Widmark, 2014, s. 5, 8 - 9).

7

Pedagogers arbetsmiljö och välbefinnande

Hur påverkas pedagogers arbetsmiljö och välbefinnande av planeringstiden?

Sheridan, Williams & Pramling Samuelssons studie syftar till att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar som finns för barns lärande i förskolan i förhållande till gruppstorlek. De lyfter även i artikeln hur förskollärare upplever sin arbetsmiljö. Metoden de har använt sig av är semistrukturerade intervjuer med tjugofyra lärare från tolv olika förskolor. Resultatet visade att det är lärarens kompetens som påverkar förskolans kvalité samt att ju större barngrupp desto svårare är det för förskollärare att ge varje enskilt barn den uppmärksamhet som behövs. På grund av för stora barngrupper blir det svårare för förskollärare att individanpassa sin undervisning då tiden inte räcker till. Lärarna påtalar också att deras arbetsmiljö påverkas negativt då det skapas en inre stress genom att de känner sig otillräckliga då de inte hinner med att engagera sig i varje barn (2014, s. 379, 385 - 386).

Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson undersöker i sin studie hur gruppstorlek påverkar förutsättningar och välbefinnande för lärande och utveckling både för barn och förskollärare. Denna artikel bygger på kvalitativa intervjuer av tjugofyra förskollärare samt en kvantitativ enkät med elva frågor som de även fick besvara. Resultatet visar att många förskolor har för stora barngrupper vilket medför att förskolans kvalité blir sämre samt att arbetsmiljön för förskollärare försämras (2019, s. 696, 701 & 706).

Planeringstid som en dimension av systematiskt kvalitetsarbete

Sheridan, Williams & Sandbergs studie syftar till att undersöka hur förskollärare använder sig av systematiskt kvalitetsarbete. Metoden de använt sig av är individuella, halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet av studien visar att arbetet är komplext med att dokumentera barns inlärningsprocesser. Det visar även att det finns ett behov av kompetensutveckling inom området. Detta kvalitetsarbete utförs med hjälp av ett flertal steg. Det handlar om att planera verksamheten, utföra planerade aktiviteter, dokumentera under aktiviteter för att sedan utvärdera genom att analysera hur barns lärande och utveckling stöttas. Samtliga steg i processen innebär olika steg för att förbättra förskolans kvalitet samt för att ge en bra utgångspunkt för barns lärande och utveckling samt välbefinnande (Sheridan, Williams & Sandberg, 2012, s. 122 - 123, 125 & 133).

Brodin & Renblad har som syfte att undersöka hur förskolans rektorer både reflekterar över och tyder den reviderade läroplanen samt även förskolans kvalitetsarbete. Som metod har de använt sig av gruppintervjuer och ljudinspelning. Resultatet visar att rektorerna var nöjda med den reviderade läroplanen då de upplevde att deras yrkesstatus höjdes. De ansåg att de grundläggande faktorerna vid genomförandet av läroplanen var att pedagogerna ska vara kompetenta för att kunna utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan (2014, s. 311

& 318).

I Nilssons licentiatuppsats var syftet att beskriva förskolan som framställts i pedagogernas planeringssamtal med utgångspunkt var förskolan befinner sig just nu. Metoden som använts

8

är observationer med hjälp av videokamera. Resultatet visar hur de arbetar i sin verksamhet och att innehållet präglas av deras egna uppfattningar om läroplanen. Vidare refererar hon till Skolverket och skollagen där ett systematiskt kvalitetsarbete som inriktar sig på att uppfylla läroplansmålen är ett krav att utföras på samtliga förskolor. Hon beskriver vidare att det handlar om att pedagogerna ständigt ska följa upp verksamhetens resultat (2016, s. 10 - 11, 35 & 79).

Sammanfattning av planeringstid

Genom att granska denna forskningsöversikt går det att förstå att planeringstiden i förskolan är ett komplext arbete då det inte ser likadant ut runt om i förskolorna. Dels benämns planeringstiden på olika sätt, som exempelvis reflektionstid och dokumentationstid. Vissa förskolor särskiljer tid för planering från tid för reflektion, medan andra förskolor har både planering och reflektion under samma tid och använder en enhetlig benämning.

Planeringstidens innehåll ser även olika ut. Vetenskapsrådet tar även upp detta i deras avhandling där skillnader påvisas bland pedagogernas förutsättningar när det gäller planering, dokumentation, utvärdering och reflektion. Vidare benämns detta som ett mätinstrument för likvärdighet (2015, s. 33). En aspekt kan vara stora barngrupper som medför att pedagogerna kan känna sig otillräckliga och har svårt att hinna med varje enskilt barn. Detta i sin tur påverkar arbetsmiljön som då kan upplevas stressande. Systematiskt kvalitetsarbete är alla förskolor skyldiga att utföra vilket till stor del handlar om planering, reflektion samt utveckling. Detta görs för att säkerställa förskolans kvalitet. Brodin &

Renblad beskriver planering och utvärdering som två grundstenar i systematiskt kvalitetsarbete (2014, s. 317).

9

Teoretiska perspektiv

I detta kapitel kommer studiens teoretiska perspektiv förklaras. För att belysa den olikhet som finns i förskollärares planeringstid används Engeströms verksamhetsteori i studien.

Denna teori hjälper till att analysera verksamheter där människor samverkar, så som förskolor, för att på detta vis kunna se spänningar och problem som finns i dessa (Nilsson &

Alnervik, 2015, s. 128). De begrepp som kommer användas i analysen är planeringstid, kvalitet och arbetsmiljö.

Engeströms verksamhetsteori

Engeströms verksamhetsteori har sin utgångspunkt från den sovjetiska psykologin som grundades av ryska psykologer under 1900-talets början (Alnervik, 2013, s. 61). Vygotskij betraktas som den ursprungliga grundaren genom att visa kulturens betydelse för människans utveckling. Det gjorde han möjligt med att införa begreppet och triangelmodellen mediering.

Begreppet avser att beskriva hur människor använder sig av verktyg, exempelvis språket, för att tolka och förstå omvärlden. Psykologen Leontiev byggde sedan vidare på Vygotskijs teori genom att lägga till kommunikation mellan människor. Han påvisade att det fanns en skillnad mellan kollektiv verksamhet och individuella handlingar (Alnervik, 2013, s. 61).

Leontiev ansåg att handlingarna utfördes för att nå specifika mål, samt att handlingarnas form påverkas av de arbetsrelationer som finns i en verksamhet. För att förklara det enklare kan man se de medierande verktygen som en relation mellan människan och det objekt som människan vill utveckla. Dock utvecklade Leontiev aldrig denna modell grafiskt men det gjordes senare av forskaren Engeström, därav kan man säga att den har utvecklats i tre generationer av forskning (Alnervik, 2013, s. 61).

Verksamhetssystemets olika delar

Engeström utvecklade teorin genom att skapa en triangel som utgick ifrån Leontievs idé där objekt, subjekt och medierande redskap ingick. Han utökade triangeln från tre till sex delar (Linikko, 2009, s. 53 - 54). Från början hade Engeström skapat en egen triangel som visar den mänskliga verksamhetens övergång från apa till människa. Han ansåg att det enda som skildes åt var att människan använde redskap samt skapade regler och traditioner tillsammans (Linikko, 2009, s. 53). När han nu utökade Leontievs triangel gjorde han det genom att sätta ihop den med sin egen triangel (se Figur 1).

10 Figur 1: Engeströms triangel

Modellen formas nu av sex olika delar som är subjekt, objekt, medierande verktyg, gemenskap, arbetsfördelning och regler (Knutagård, 2003, s. 145). Subjektet är den individ eller de människor som är utgångsläget för analys i en verksamhet. Objektet är det verktyg som subjektet använder sig av för att nå resultatet i en verksamhet. Medierande verktyg är de redskap som subjektet använder sig av i objektet. Begreppet gemenskap innebär att subjekten som kan vara en grupp människor delar samma objekt. Arbetsfördelning står för den uppdelning av arbetsuppgifter som finns i en verksamhet samt fördelning av status och makt. Den sista delen i teorin är regler som innebär vilka normer och bestämmelser som påverkar vilka gärningar och interaktioner som finns inom en verksamhet (Knutagård, 2003, s. 145 - 146).

Analys av planeringstid i förskoleverksamhet

Genom att utgå från Engeströms verksamhetsteori i studien är det lättare att hitta de inre motsättningar som skapar påfrestningar i verksamheten än att utgå från individuella deltagare och deras handlingar (Bygdeson-Larsson, 2010, s. 70). Engeströms verksamhetsteori ger oss sex huvudsakliga teoretiska verktyg för att undersöka planeringstiden i förskolan. I studien kan planeringstiden förstås som objektet, medan förskollärarna subjekten som använder sig av objektet för att kunna nå strävansmålen och uppnå en god kvalité och arbetsmiljö i förskolan. De medierande verktygen är de hjälpmedel som förskollärare använder i sin planering såsom läroplan för förskolan. Gemenskap innebär arbetslaget där pedagoger strävar mot samma mål och arbetsfördelningen står för hur de delar upp planeringen mellan sig samt vilken makt de besitter. Här är även rektorns makt inkluderad, då det är rektorn som bestämmer vilken planeringstid förskollärare har till sitt förfogande. Reglerna innefattar både förhållningssätt och värdegrund. Alla människors handlingar på en arbetsplats har ett avgränsat mål medan arbetsplatsen i sin helhet har ett gemensamt mål som ger de individuella handlingarna betydelse. I en verksamhet kan olika handlingar uppstå som inte överensstämmer med det gemensamma målet. De handlingarna kan vara svåra att klargöra om man endast utgår från medarbetarnas handlingar (Bygdeson- Larsson, 2010, s. 70 - 71). Detta innebär att alla i arbetslaget arbetar mot samma mål som finns uttalat i verksamheten. Ibland kan medarbetares arbetssätt och handlingar utföras trots att det inte gynnar det gemensamma målet, detta kan bero på många olika orsaker. Engeström menar att alla delarna i verksamheten påverkar varandra. Nilsson & Alnervik påtalar att om

11

inte alla delarna samverkar med varandra så visar det sig i resultatet (2015, s. 131), resultatet innebär den arbetsmiljö och kvalité som förskolan får av sin planeringstid. Johansson anser att pedagogerna kan känna otillräcklighet då de inte har möjlighet att använda sin kompetens och ambition när planeringstiden uteblir (2011, s. 219). Detta kan leda till att arbetsmiljön försämras men också leda till en ökad stress hos pedagogerna. Även Gotvassli tar upp en ökad stress i samband med planeringstiden och att de inte hinner med alla arbetsuppgifter (2002, s. 220).

Sammanfattande reflektion

När alla delar i en verksamhet granskas är det enklare att hitta de inre motsättningar som finns, på detta sätt kan man lättare hitta den del som brister i verksamheten. De begrepp som är centrala i teorin är objekt, subjekt, medierande verktyg, gemenskap, arbetsdelning och regler. Genom teorin kan planeringstiden undersökas i ett bredare och större sammanhang.

Anledningen till detta är att teorin innefattar olika delar som gör det möjligt att förstå sammanhanget och hur de olika delarna i sin tur påverkar varandra. Med hjälp av teorin kan verksamhetens svårigheter undersökas mer grundligt och resultatet kan även belysa de mot- och medgångar som upplevs i samband med planeringstiden. I nästkommande kapitel redogörs det material som samlats in och som ligger till grund för analysen.

12

Metod

I denna del kommer valda metoder samt urval och genomförande beskrivas. Det kommer även tydliggöras vilka etiska ställningstagande som väglett studien och kvalitetsaspekter i delstudierna kommer att diskuteras. Det är förskollärare i hela Sverige som har deltagit i studierna. För att kunna undersöka om förskollärares planeringstid designades en delstudie som avsåg att belysa generella mönster och en som syftade till att inhämta ett mer djupgående, nyanserat material. Det kommer också att belysas vilka variationer som finns mellan kommunal och privat regi angående planeringstid.

Metoderna som använts för datainsamling i denna uppsats är dels strukturerad webbenkät dels kvalitativa intervjuer. Eliasson menar att det finns en fördel med att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder vid omfattande undersökningar (2018, s. 30).

Webbenkäten valdes för att få en mångfald av verksamheter som underlag i undersökningen.

Systematiska studier är bra för att få en överblick på olika gruppers upplevelse (2018, s. 29).

Intervju valdes för att det är en flexibel metod, men det menas att metoden är lyhörd för människors olika meningsskapande och upplevelser. Metoden tvingar inte heller på informanterna olika teoretiska antaganden. Kvalitativa metoder är även bra att använda sig av för att undersöka sådant som kvantitativa metoder inte kommer åt, det kan exempelvis vara hur pedagogerna upplever sin arbetsmiljö (2018, s. 27). Engeströms verksamhetsteori har guidat utformandet av båda delstudierna. Dessa beskrivs mer ingående nedan.

Delstudie 1: Webbenkät

För att kunna göra en kvantitativ analys av förskollärares planeringstid har enkät använts (Eliasson, 2018, s. 29). Kvantitativa metoder inkluderar olika matematiska tillvägagångssätt där siffror och andra uppgifter som är betecknade som siffror analyseras. Vidare beskrivs att en enkät handlar om ett strukturerat frågeformulär där frågorna utgår från aktuella variabler (2018, s. 27–28). Bell skriver att det inte bör vara frågor som är värderande i enkäter, då olika personer kan ha olika uppfattningar om en och samma sak (2016, s. 177). Det har dock valts att ändå ha med sådana frågor i enkäten då eftersträvan var en övergripande bild av hur förskollärare upplever betydelsen av och förutsättningar av planeringstid.

Webbenkätens upplägg

Enkäten har en begränsad mängd frågor, (19) och innehåller en fråga per fråga. Detta beskriver Trost & Hultåker som viktiga aspekter för att inte den som besvarar enkäten ska tappa intresset och därför inte slutföra enkäten (2016, s. 80 & 141). Eliasson beskriver att frågorna ska vara korta, tydligt formulerade och vara skrivna med ett vardagligt språk (2018, s. 37), formuläret har därför utgått ifrån detta. Frågorna i enkäten är i huvudsak

13

kategorifrågor, det innebär att respondenten bara får ge ett svar (Bell, 2016, s. 172). Även sakfrågor och åsiktsfrågor finns med. Sakfrågor handlar om att behandla faktiska omständigheter, åsiktsfrågor behandlar i huvudsak en frekvens av en värdering. Det kan exempelvis vara att svarsalternativen behandlar en värdering där “alltid, sällan och aldrig”

finns med att välja på (Trost & Hultåker, 2016, s. 66 & 70). Enkäten avslutades med en öppen och kravlös fråga där besvararen själv kunde lägga till något som denne ansåg var relevant (2016, s. 75). Enkäten skapades på my.survio.com där det lades till en kort beskrivning av dess innehåll och syfte.

Urval webbenkät

Innan enkäten påbörjades togs beslutet att endast förskollärare skulle besvara den. Enkäten publicerades den 13/10 - 2020 och stängdes den 19/10 – 2020 och besvarades av 305 förskollärare från hela Sverige. Informanterna som besvarade enkäten var verksamma i både större/mindre städer samt tätort och landsbygd. Det var stor spridning på hur länge de hade varit verksamma förskollärare, det var allt från 1 år till fler än 21 år. 78% av respondenterna arbetar inom kommunala förskolor och 21% arbetar inom privat regi. I sammanlagt sju dagar besvarades enkäten aktivt, därefter avtog svarsfrekvensen och den stängdes. Webbenkäten delades via plattformar i sociala medier, såsom idébank för förskollärare/lärare (ca 54. 000 medlemmar). Pedagog Gotland (ca 800 medlemmar). Pedagogiska tips och trix för oss som jobbar inom förskola (ca 47. 700 medlemmar), och på Förskolan.se (ca 37. 000 medlemmar).

Detta är plattformar som vi själva kände till och var medlemmar på. Urvalet är begränsat då endast förskollärare som var medlemmar på dessa plattformar kunde delta i enkäten.

Resultatet som presenteras i studien utgår från denna grupps svar.

Delstudie 2: Kvalitativ intervju

I delstudien har semistrukturerade intervjuer genomförts. Alvehus beskriver att detta är den vanligaste typen av intervju som används (2013, s. 83). Genom tidigare erfarenheter inom förskolan och vår egen arbets- och livserfarenhet har vi tolkat intervjupersonernas svar. Detta benämner Esaiasson m.fl. som hermeneutik, vilket innebär läran om läsning och tolkning (2017, s. 226). Alvehus beskriver begreppet tolkning som centralt inom kvalitativ forskning.

Det handlar om att studera vår omgivning för att på så sätt hjälpa till med att få en varierad förståelse av den (2013, s. 22–23). Inom kvalitativa intervjuer anses det vara fritt att ta upp nya ämnen och lägga till nya frågor under samtalets gång. Kvalitativa intervjuer kan vara konstruktivistiskt orienterade, vilket innebär att det är den som blir intervjuad som i samspel med intervjuaren skapar mening i interaktionen. Syftet är då att den som utför intervjun gör tolkningar av det som sagts (Eriksson -Zetterquist & Ahrne, 2015, s. 38). Det har noga övervägts hur frågorna har formulerats. Bell skriver att detta är viktigt då andra personer kan uppfatta och tolka en fråga på ett helt annat sätt än vad grundtanken var. Vidare förklarar

14

författaren att forskare som använder sig av en kvalitativ ansats vill förstå hur andra människor uppfattar sin omvärld (2016, s. 20 & 173).

Intervjuns upplägg

Eriksson-Zetterquist & Ahrne beskriver att det inte är nödvändigt och kan vara svårt att dra gränser gällande vilken sorts intervju som utförs. Antal fasta frågor som intervjun ska innehålla kan fastställas samtidigt som det kan lämnas fritt till komplettering av öppna frågor. Ordningen på hur frågorna ska ställas kan likaså väljas ut i förväg (2015, s. 38). Detta är även utgångspunkten i dessa intervjuer i studien. Det finns ett antal fasta frågor som ställs enligt en viss ordning men beroende på tolkningar kan fler frågor komma att ställas. Det innebär att det då blir en semistrukturerad intervju (Alvehus, 2013, s. 83). Frågorna är formulerade på samma sätt som i enkäten med att det endast är en fråga i varje fråga. I de fall det finns en följdfråga så kommer den som nästkommande fråga (Bell, 2016, s. 175–

176). I frågornas utformning har det strävat efter att inte ställa några ledande eller värderande frågor (Bell, 2016, s. 191).

Urval och forskningsdeltagare

Det är legitimerade förskollärare som valts ut som respondenter i denna studie på grund av ansvarsfördelningen som står skriven i läroplanen.Informanterna som har deltagit i studien är förskollärare från östra Sverige. Både privata och kommunala förskolor är representerade för att påvisa likheter och olikheter. Fyra förskollärare har deltagit i intervjuerna. Två av dem arbetar i kommunal regi där en är man och den andra kvinna, de andra två som arbetar i privat regi är kvinnor. När intervjuerna presenteras benämns förskollärarna med pseudonymer. De som arbetar inom kommunal förskola har fått namn som börjar på bokstaven K (Kalle och Karin) och de som arbetar inom den privata sektorn har fått namn på P (Petra och Pia).

För att rekrytera intervjupersoner togs det kontakt med rektorer via mejl, som i sin tur vidarebefordrade detta till samtliga förskollärare för att på så sätt meddela sitt intresse för medverkan. För att underlätta rekryteringen valdes det att, om än inte enbart, vända oss till rektorerna som vi haft kontakt med tidigare. Rektorerna bifogade sedan information om studiens syfte till förskollärare som kunde tänkas ställa upp på intervju. Detta gjordes för att det framkommit att vissa av dem gärna skulle ställa upp i intervjun samt på grund av tidsaspekten. Alvehus benämner detta som ett bekvämlighetsurval (2013, s. 68). En annan aspekt som är viktig att tänka på inom urvalet är om det ska vara homogent eller heterogent.

Ett urval som är homogent innebär att man väljer samma typ av personer att intervjua, med det menas att man exempelvis väljer personer som har samma befattning inom yrket (Alvehus, 2013, s. 69). Ett mer heterogent urval handlar om att man har ett bredare urval av personer som ska intervjuas, det innebär att man exempelvis väljer personer inom samma yrke men de har olika befattningar (2013, s. 69). Urvalet var homogent i avseende på

15

organisatorisk position och utbildningsbakgrund (det vill säga förskollärare), men heterogent på så vis att det eftersträvades att intervjua förskollärare med en varierad erfarenhet. Dock har urvalet varit begränsat på grund av tidsaspekten, fyra intervjuer har utförts. Möjligen hade andra resultat framkommit om fler intervjuer hade genomförts.

Databearbetning och analysmetod

Webbenkät

När webbenkäten avslutades sammanställdes delar av resultatet på my.survio.com som sedan sparades ner i ett dokument. Trost & Hultåker förklarar att det kan vara bra att använda ett webbenkätverktyg eftersom det finns program som sammanställer resultatet åt användaren (2016, s. 145). Genom att använda detta minskas risken för att resultatet blir felaktigt samt att det spar tid för användaren. När undersökningen avslutades hade 305 svar registrerats och alla svar var fullständiga samt alla frågor hade besvarats. Trost & Hultåker beskriver en bortfallsanalys vilket innebär att ofullständiga svar kan ge missvisande resultat samt att det är det första som ska tas bort i analysarbetet (2016, s. 147). Detta var ingenting som behövdes göras i denna studie då det redan var förinställt i programmet. Resultatet analyserades och tolkades sedan av författarna.

Intervjumaterialet

När intervjuerna genomfördes användes ljudupptagning som sedan transkriberades i den tematiska analysen. En tematisk analys handlar om att frågorna är öppna samt att det finns uppföljningsfrågor som ger ett mer innehållsrikt svar (Esaiasson m.fl. 2017, s. 274). Under intervjuerna ställdes frågor som hörde ihop med varandra och på så sätt kunde svar fås på de forskningsfrågor som var i fokus. Genom att använda ljudupptagning går det i efterhand att kontrollera vad som formulerats under intervjun (Bell, 2016, s. 196).

Reflektion över metoderna

I detta avsnitt kommer en reflektion över metoderna göras, både den kvantitativa webbenkäten samt den kvalitativa intervjun.

Genom att använda sig av en kvantitativ studie når man ut till många respondenter. Detta var något som ville uppnås med studien för att få en bredare insikt i hur förskollärare upplever sin planeringstid. Trost & Hultåker skriver att det är klokt att använda sig av en kvantitativ studie när man vill ta reda på hur stor procent av befolkningen tycker eller anser om något speciellt (2016, s. 22). Genom enkäten uppnåddes den bredd som önskades då det kom in många svar. Det som kan vara negativt med en kvantitativ metod är att den endast

16

ger en ytlig kunskap, kvalitativ metod ger istället en större förståelse och fördjupning i ämnet (Trost & Hultåker, 2016, s. 23). På grund av detta valdes båda metoderna att användas i undersökningen. De fördelar som finns med att använda sig av kvalitativ intervju som metod är bland annat att det finns en flexibilitet i utförandet. De nackdelar som finns är att det ofta krävs en längre tid för att genomföra arbetet (Bell, 2016, s. 189–190). Då tidsaspekten var begränsad utfördes enbart fyra intervjuer, detta för att både hinna med att genomföra intervjuerna och för att analysera materialet.

Sammanfattningsvis kompletterar metoderna varandra bra när man både vill ha en bredare undersökning men ändå kunna fördjupa sig mer i ämnet. Eliasson menar att vid större undersökningar fungerar det väl att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder (2018, s. 30).

Studiens kvalitet

Kvaliteten i forskningen har att göra med den empiriska studiens reliabilitet, det vill säga om själva mätinstrumentet är pålitligt. Om samma undersökning görs igen och då får samma svar kan den anses vara reliabel. Kvaliteten handlar även om en studies validitet, det vill säga om hur undersökningen utförs samt om det som faktiskt mäts är det samma som var planerat från början att mätas (Alvehus, 2013, s. 122). Eftersom studien varit tidsbegränsad har det ej funnits möjlighet till att utföra undersökningen vid flera tillfällen, däremot har studien en god reliabilitet då det finns flera andra studier som visar liknande resultat.

Reliabiliteten är tillfredsställande med bakgrund av hur frågorna har formulerats och besvarats. Studiens validitet anses vara hög, då det som var tänkt att mätas har uppnåtts genom de frågor som besvarats. För att kunna få mätningen ännu mer pålitlig är det viktigt att ställa frågor med enkla begrepp och formuleringar för då finns det en stor chans att respondenterna förstår frågorna på samma sätt som grundtanken är. Genom att göra detta får man chans till att få en undersökning med högre reliabilitet (Trost & Hultåker, 2016, s. 63).

Det är något som varit utgångspunkten för den här undersökningen, frågorna har diskuterats och omformulerats flera gånger för att få till så enkla begrepp i frågorna som möjligt (2016, s. 62–63).

Enkätens reliabilitet och validitet

En aspekt att ta hänsyn till är att undersökningen sker under en begränsad tid vilket medför att det inte är möjligt att påvisa att undersökningen kommer att visa samma resultat vid ett annat tillfälle eller om något år. Trost & Hultåker benämner att detta är ett problem med den traditionella synen på reliabilitet som då innebär att man förutsätter att resultatet ska vara detsamma oavsett tidpunkt (2016, s. 61). De lyfter istället fram ett symboliskt interaktionistiskt synsätt som utgår ifrån att olika resultat kan förväntas vid olika tidpunkter eftersom människor är ständigt delaktiga i olika processer (2016, s. 61). Detta passar väl in

17

på studien då läroplanen för förskolan revideras med åren samt att förskollärares syn på undervisning förändras i takt med att samhället förändras och är därmed en ständigt pågående process. Med bakgrund av hur det just nu ser ut i förhållande till förskolans läroplan är reliabiliteten tillfredsställande.

Intervjuns reliabilitet och validitet

I intervjun har svaren tolkats utifrån egna erfarenheter. Detta är något som även Alvehus tar upp när han skriver om tolkningsprocesser. Det innebär att aktivt välja ut olika sammanhang av verkligheten för att sedan placera dem i särskilda situationer. Vidare beskriver författaren att uttolkaren har en central och viktig roll. Tolkningen ska ses som en förutsättning och inte som ett problem (2013, s. 122–123). Både Bell & Alvehus menar att även om det är olika personer som intervjuar en och samma person fast vid olika tillfällen kan svaren skiljas åt (2016, s. 133; 2013, s. 123). Eftersom det valts att ha med frågor om åsikter så finns det olika omständigheter som kan inverka på svaret, det kan exempelvis vara en händelse som påverkat respondentens åsikt (Bell, 2013, s. 133). För att få en god validitet har frågorna noggrant formulerats för att få svar på det som eftersträvats (Bell, 2016, s. 134).

Reliabiliteten av intervjun är tillfredsställande med bakgrund av att många följdfrågor kunde ställas för att få en djupare förståelse av förskollärarens planeringstid.

Etiska hänsynstagande

När man genomför en undersökning är det viktigt att använda sig av vissa regler och etiska riktlinjer till respondenterna i undersökningen. Vetenskapsrådet anger fyra grundkrav som man ska förhålla sig till för att bilda en bra relation mellan intervjuaren och intervjupersonerna samt för att motverka missuppfattningar och konflikter. Det första kravet är informationskravet som innebär att det är en skyldighet att informera de personer som ska bli intervjuade vilka villkor som gäller för deltagandet samt enkätens användning och syfte (2002, s. 7). De deltagare som blivit intervjuade fick ett informationsbrev innan intervjun startade med undersökningens syfte, liksom deltagarnas rättigheter och skyldigheter (Bell, 2016, s. 183). I samband med den webbaserade enkäten skickades det inte ut något informationsbrev utan informationen gavs i början av enkäten istället.

Det andra kravet som Vetenskapsrådet lyfter fram är samtyckeskravet vilket innebär att intervjupersonerna har rätt att själva bestämma över sin medverkan. När deltagare deltar aktivt måste samtycke inhämtas (2002, s. 9). Vidare står det i Vetenskapsrådet att vid större undersökningar behövs inte samtycke ges under förutsättning att det finns tydlig information i början av enkäten om deltagarnas rättigheter samt undersökarens skyldigheter (2002, s. 9).

Båda arbetssätten har använts då studien innehåller både en kvalitativ intervju och en kvantitativ enkätundersökning. I intervjuerna har förskolläraren gett sitt samtycke innan intervjun påbörjats.

18

Det tredje kravet är konfidentialitet som står för vilka som kommer att ha tillgång till materialet. Kravet innebär också att deltagarna inte ska kunna identifieras samt att inga personuppgifter ska kunna inhämtas (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Deltagarna i den kvalitativa intervjun fick information om konfidentialitet genom att de fick skriva under ett medgivande innan intervjun startades. De fick även information om att ljudinspelningen endast kommer att användas till den aktuella undersökningen. I den kvantitativa enkäten var detta krav inget som behövdes ta hänsyn till då deltagandet skedde på en digital plattform där inga personuppgifter begärdes. Deltagandet var anonymt i undersökningen och det var något som informerades om i början av enkäten. Pseudonymer har använts på de fyra förskollärarna i både resultat och analys.

Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet som syftar till att undersökningens insamlade material endast får användas till studiens ändamål. Vidare förklaras det som att det är inget som får användas till marknadsföringssyfte (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Detta krav är uppfyllt då det insamlade materialet enbart har använts till studien.

19

Delstudie 1: Resultat

Av de nitton frågor som har besvarats i enkäten kommer fem av frågorna presenteras i studien, för att kunna besvara forskningsfrågan.

Det framkommer i forskningsöversikten att arbetsuppgifterna i förskollärares planeringstid varierar. Även majoriteten av respondenterna svarar att de utför en mängd olika arbetsuppgifter. Det handlar om att medverka på möten (52%), dokumentera (59%), planera undervisning och aktiviteter (46%). De har även gemensam arbetslagsplanering (51%) samt reflektion (57%) under planeringstiden.

Här redovisas både den likhet och skillnad som finns tidsmässigt i förhållande till förskollärares planeringstid varje vecka. Över hälften (52%) har en planeringstid på 2 - 3 timmar i veckan. De som uppger att de har 0 - 1 timmars planeringstid (22%) är ungefär lika många som de som uppger att de har 4 - 5 timmars planeringstid i veckan (21%). De som har sex timmar eller fler motsvarar 5% av respondenterna. Vilka skillnader och likheter finns då mellan de kommunala och de privata förskolorna? Över hälften (58%) i den privata regin har 2 - 3 timmars planeringstid varje vecka vilket även de som arbetar inom kommunala förskolor har (50%). Det finns en skillnad mellan privat och kommunal regi när det kommer till planeringstid för de som har 0 - 1 timmar i veckan, här svarar en fjärdedel (25%) av respondenterna i de kommunala förskolorna att de har det medan en sjundedel i den privata (14%). Hur många har 6 timmars planeringstid eller fler? - Fler än dubbelt så många (9%) i den privata regin har mer än 6 timmars planeringstid i veckan än vad de i den kommunala förskolan har (4%). En respondent påtalar att rektorn vill ge arbetslaget fler planeringstimmar men då de har fulla barngrupper från klockan 8:00-16:30 finns inte den möjligheten.

Här presenteras hur förskollärare upplever sin planeringstid. Resultatet visar att nästintill hälften (46%) upplever att de sällan hinner med att planera sin verksamhet under sin planeringstid. Lite mer än en tredjedel (37%) upplever att de oftast hinner planera verksamheten medan en åttondel (12%) anser att de aldrig hinner planera på den tiden. 5%

av förskollärarna upplever att de alltid hinner planera sin verksamhet på planeringstiden.

Anmärkningsvärt är att över hälften (51%) av de som arbetar inom kommunal verksamhet upplever att de sällan hinner planera sin verksamhet på utsatta tiden medan lite mer än en fjärdedel (28%) av de privatanställda upplever detsamma. Över hälften (55%) inom den privata sektorn upplever att de ofta hinner planera sin verksamhet, knappt en tredjedel av respondenterna (31%) inom kommunal förskola säger sig ofta hinna med att planera.

En annan fråga som besvarades i enkäten handlade om förskollärare upplevt någon form av stress i samband med planeringstiden. Här svarar två femtedelar (39%) av respondenterna att de instämde till viss del ha upplevt detta. Det var både en femtedel som instämde helt

20

(21%) på att de upplevt stress i samband med planeringstiden samt en femtedel (18%) som inte alls upplevt sig stressad av planeringstiden. Den sista femtedel (22%) instämde till stor del att de känt sig stressade av detta. Genom att jämföra de kommunala med de privata framkom det att de privatanställda (28%) inte alls kände sig stressade av planeringstiden.

Här svarade (16%) av de kommunalanställda att de inte heller kände sig stressade.

Här har förskollärare svarat på hur de anser att deras arbetsmiljö skulle kunna förbättras i relation till planeringstiden. Mer än hälften av förskollärarna (60%) vill ha mer planeringstid, ungefär lika många (59%) anser att mer planeringstid tillsammans med sina kollegor skulle hjälpa. En tredjedel (31%) skulle vilja ansvara för färre barn i sin planering samtidigt som en fjärdedel (27%) anser att mer schemalagd planeringstid hade förbättrat deras arbetsmiljö.

En femtedel (18%) anser att de behöver ett tydligare uppdrag från rektorn angående vilka arbetsuppgifter de förväntas genomföra under planeringstiden. Två av respondenterna (0,7%) skulle vilja ansvara för fler barn i sin planering för att kunna förbättra sina villkor. I denna fråga visade det sig inte vara några större skillnader mellan svaren på kommunala och privata arbetsplatser, de har liknande önskemål gällande förbättring av deras arbetsvillkor förutom när det handlar om önskan angående mer planeringstid. Här svarar nästan hälften (48%) i den privata att de önskar mer planeringstid medan en femtedel (20%) i den kommunala förskolan önskar detsamma, de anser istället att planeringstid tillsammans med sina kollegor (35%) hade varit bättre. Det inkom många intressanta kommentarer om hur de upplever planeringstiden i sin verksamhet. Övervägande svar handlade om att respondenterna menar att det är många uppgifter ska hinnas med och lösas på kort tid.

Delstudie 1: Analys

I denna del kommer enkätens resultat analyseras. Analysen presenteras tematiskt utifrån fyra återkommande teman. Dessa teman har valts för att påvisa olika aspekter som påverkar planeringstid. I anslutning till varje tema kommer en analys med utgångspunkt i Engeströms verksamhetsteori. Genom en verksamhetsteoretisk analys går det att undersöka hur de olika delarna i enkätresultatet påverkar varandra.

Arbetsuppgifter

Förskolläraren har ett övergripande ansvar att leda förskoleverksamheten (Lpfö 18, 2018, s.

7), vilket också innefattar planering av undervisning. Resultatet visar att respondenterna utför många olika uppgifter under sin planeringstid. Detta kan vara en aspekt till varför förskollärarna inte upplever sig hinna med att planera verksamheten då de andra uppgifterna tar upp mycket av planeringstiden. Ekström påtalar i sin avhandling att ökade barnantal i förskolan samt fler administrativa uppgifter gör att förskollärare inte hinner med sin planeringstid alla gånger (2007, s. 192 - 193). Arbetsuppgifter som ingår i planeringstid för förskollärare är möten, dokumentation, planering av undervisning enskilt och i arbetslag samt reflektion. I planeringen måste förskollärarna utgå från de medierande verktygen, som

21

förskolans läroplan där det står utskrivet vad förskollärares specifika ansvar handlar om. Det framkommer i resultatet att både kommunal och privatanställda har liknande arbetsuppgifter.

I det här temat handlar det om motsättningar mellan subjekt, arbetsfördelning och regler.

Med hjälp av Engeströms verksamhetsteori kan en tolkning vara att förskollärare behöver planeringstid för att kunna utföra alla sina arbetsuppgifter. Motsättningar som finns är rektorn som beslutar över arbetsfördelningen, det kan vara allt ifrån tillgång till planeringstid och hur många arbetsuppgifter som ska utföras. En annan motsättning kan vara att rektorn även har riktlinjer och regler att förhålla sig till vilket påverkar verksamheten. Johansson tar i sin kunskapsöversikt upp att majoriteten av rektorer och pedagoger förklarar att ekonomin har stort inflytande på verksamheten. På grund av ekonomin har deras arbetsvillkor förändrats genom att de har fått högre arbetsbelastning vilket många upplever som stressande (2011, s. 219). Läroplanen för förskolan kan både ses som en förutsättning men i detta fall även en motsättning för att den innefattar många mål som behöver strävas efter att nå i verksamheten.

Tillräcklig planeringstid

Resultatet visar att de flesta förskollärare i studien disponerar lika mycket planeringstid varje vecka, två till tre timmar. Det som skiljer dem åt är att förskollärare i den privata förskolan överlag har mer planeringstid i veckan än de som arbetar i den kommunala förskolan. Det som är intressant att belysa är att ungefär hälften av respondenterna inom privata förskolorna önskar mer planeringstid för att förbättra sina arbetsvillkor. Samtidigt har ungefär motsvarande andel svarat att de ofta hinner planera verksamheten under den tid de redan har i nuläget. Varför de ändå påstår sig behöva mer planeringstid framkommer inte i enkäten.

Inom de kommunala förskolorna har hälften av respondenterna svarat att de sällan hinner planera verksamheten, de önskar också mer planeringstid men i motsats till de privata så uttrycker en större andel att de önskar mer planeringstid tillsammans med arbetslaget. Det som inte framkommer är om de privatanställda har mer planeringstid tillsammans i arbetslaget än vad de inom kommunala förskolor har.

Genom att utgå från detta tema kan det ses vara spänningar i relationerna mellan objekt, gemenskap, arbetsfördelning och regler. En motsättning kan vara rektorn som beslutar över arbetsfördelningen och den faktiska tiden som förskolläraren får till sitt förfogande. En annan motsättning kan vara arbetslaget då planeringstiden kan utebli på grund av frånvaro i arbetslaget. Ytterligare en motsättning kan vara fulla barngrupper som medför att förskolläraren inte kan gå ifrån för att få sin planeringstid. Även rektorn kan vara en motsättning då denna har riktlinjer och regler att ta hänsyn till, en av respondenterna i enkäten beskriver att hens chef har som avsikt att ge förskollärarna mer planeringstid, men inte kan göra det då det är fulla barngrupper hela dagarna och därför behövs de i barngrupp.

Motsättningar som finns angående hur förskolläraren upplever att de hinner planera sin undervisning under planeringstiden kan tolkas bero på många olika aspekter. I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever att deras planeringstid inte är tillräcklig, de

22

upplever att arbetsuppgifterna inte hinns med. Utifrån min tolkning kan en omfördelning behöva ske av rektorn. Det kan vara en omfördelning av arbetsuppgifter men också av tiden.

Dessa motsättningar finns både inom kommunal och privat regi.

Stress

Utifrån resultatet visar det sig att fyra av fem förskollärare känner någon form av stress i förhållande till sin planeringstid. En skillnad som resultatet visar är att förskollärare i de privata förskolorna inte alls upplever sig stressade i lika hög grad över planeringstiden som i de kommunala förskolorna. En tolkning av detta kan vara att de överlag har mer planeringstid till sitt förfogande. De regler som finns kan inte förskollärare alltid själva påverka, det handlar exempelvis om att planera verksamheten utifrån läroplanens riktlinjer.

En femtedel av respondenterna svarar att de instämmer helt med att de känner sig stressade av planeringstiden och en femtedel instämmer till stor del.Gotvassli menar att när pedagoger har för många arbetsuppgifter på samma gång kan det leda till att stressfaktorn ökar, då pedagogerna inte känner att de hinner med att slutföra sina uppgifter (2002, s. 220). Det är rektorn som beslutar över arbetsfördelningen och hur mycket planeringstid verksamheten och arbetslaget har till sitt förfogande. Detta skulle kunna vara anledningen till den upplevda stress som förskollärare upplever i samband med sin planeringstid, de har många arbetsuppgifter som ska hinnas med inom den utsatta planeringstiden som rektorn beslutat.

Johansson beskriver att flera pedagoger känner sig besvikna och otillräckliga över att inte kunna använda de ambitioner och kompetenser som de har på grund av att tiden saknas. Hon tar även upp att en arbetsbelastning kan stanna kvar i kroppen, vilket innebär att pedagogerna behåller ett högt tempo i kroppen trots att det inte behövs (2011, s. 219). Detta kan leda till en sämre arbetsmiljö samt att kroppen på sikt kan ta skada.

Med hjälp av Engeströms teori kan en spänning ses mellan objekt och subjekt samt även arbetsfördelning. Förskollärare inom den kommunala verksamheten känner stress i samband med planeringstid. En motsättning kan vara att de inte hinner med att planera verksamheten under den utsatta tiden då de har många uppdrag att genomföra. De privatanställda upplever inte sig stressade över planeringstiden och hinner även med att planera verksamheten men de önskar trots det ändå mer planeringstid. En motsättning kan vara antalet arbetsuppgifter som ska utföras under planeringstiden, detta kan variera beroende på förskola. Det skulle också kunna vara att förskollärare har för lite planeringstid till sin disposition. En annan motsättning som det kan bero på är att rektorn beslutar över arbetsfördelningen, det kan innebära att det finns skillnader för vilka uppgifter som beslutas att förskollärare ska genomföra. Detta kan vara orsaken till att de privatanställda inte känner sig lika stressade över planeringstiden som de kommunala gör.

23

Arbetsmiljö

En god arbetsmiljö kan vara att ha avsatt tid för planering, där det upplevs att tiden räcker till för de arbetsuppgifter som ska utföras. Resultatet visar att mer än hälften av respondenterna önskar mer planeringstid än vad de har idag. Ungefär lika många önskar mer planeringstid tillsammans med sina kollegor istället. Lite mer än en fjärdedel av respondenterna hävdar att mer schemalagd planeringstid skulle förbättra arbetsmiljön. För att få en bättre arbetsmiljö menar en femtedel av respondenterna att de behöver tydligare uppdrag från sin rektor då pedagogerna inte vet vad som förväntas av dem. Utöver rektorns ansvar finns det regler såsom riktlinjer och värdegrund som förskollärare måste förhålla sig till. Det finns inga större skillnader mellan privat och kommunal förskola i enkäten angående förbättring av sin arbetsmiljö. Den variation som finns är att nästan hälften av de privata vill ha mer planeringstid medan en femtedel i den kommunala önskar detsamma. De vill i första hand ha mer planeringstid tillsammans med sina kollegor.

I detta tema går det att se att det finns motsättningar mellan subjekt, objekt, arbetsfördelning och regler. Med hjälp av teorin kan det tolkas att en motsättning som påverkar är den tid som är avsatt för planeringstid. Förskolläraren menar att de har för lite planeringstid för att goda resultat ska kunna uppnås.Nilsson & Alnervik förklarar att planeringstid som är rörligt ger motiv för verksamheten, det innebär att det är planeringstiden som gör det möjligt för förskollärare att kunna nå målet med sin undervisning (2015, s. 127). En tolkning utifrån teorin är att regler kan ses som en tillgång då förskolläraren alltid vet vilken grund arbetet ska utgå ifrån. Den kan även tolkas som en motsättning då planeringstid alltid måste utgå från läroplanen.

Sammanfattning

I analysen av enkäten framkommer det att förskollärare har många arbetsuppgifter att utföra under sin planeringstid. Detta innebär ibland att alla uppgifter inte hinns med under den tiden. I slutändan är det alltid rektorn som beslutar över arbetsfördelning och planeringstid.

Planeringstiden kan påverka pedagogen på olika sätt, både på grund av den utsatta tiden samt antalet uppgifter som ska utföras. Den kan även påverka pedagogen genom att planeringstid kan utebli på grund av olika orsaker, detta gör i sin tur att arbetsmiljön blir påverkad.

Förskolläraren kan genom sin planeringstid påverka kvalitén på förskolan. Arbetslaget kan påverka arbetsmiljön både positivt och negativt beroende på inställning och förutsättning.

Enligt Engeström är en verksamhet i ständig förändring där det kan bli spänningar mellan de olika delarna. Detta gör att verksamheten kan utvecklas och objektet kan komma att förändras. För att detta ska kunna ske måste arbetslaget i verksamheten diskutera de spänningar som finns. Motsättningar ses ofta som personliga, men vid närmare undersökning kan det ses handla om hur redskap, arbetsdelning och regler står i relation till objektet. Detta visar sig sedan genom arbetslagets handlingar (Nilsson & Alnervik, 2015, s. 130).

24

Delstudie 2: Resultat och Analys

I denna del kommer intervjuernas resultat att redovisas. De svar som ligger närmast studiens syfte och frågeställningar har valts att redovisas. Utifrån Engeströms verksamhetsteori har det analyserats hur de olika delarna hänger ihop och påverkar varandra. Begreppet regler i verksamhetsteorin nämns inte specifikt i intervjun då begreppet bland annat handlar om förskolans värdegrund, som förskollärares arbete alltid utgår ifrån.

Det finns olikheter i både hur mycket planeringstid de har samt vilka uppgifter som ska genomföras. I intervjuerna framkom det att alla fyra respondenter har fyra timmars planeringstid varje vecka. Den ena förskolläraren arbetar även som samordnare och uttrycker att delar av hennes planeringstid,trots att hon har avsatt tid för det i schemat ibland uteblir på grund av uppdraget. En annan olikhet är att Petra och Pia har sin planeringstid schemalagd medan de andra två förskollärarna själva får bestämma när tiden disponeras. De genomför sin planeringstid relativt lika men ändå olika då APT (arbetsplatsträff) inte ingår i planeringstiden för Pia men för övriga ingår den. Hon har däremot andra uppdrag som beställning av mat och andra inköp som de andra säger inte ingår i deras tid. Två av förskollärarna nämner att reflektion ingår i planeringstiden, tre av dem benämner att de dokumenterar. Alla fyra hävdar att de planerar kommande undervisning. Så här uttrycker sig en av förskollärarna:

APT, föräldrasamtal, reflektionstid med arbetslaget, planera undervisningstillfällen, andra saker som att svara på mejl, förberedelse av samtal, lönesamtal och medarbetarsamtal. Det är mycket kring som inte bara är planerade för själva barngruppen som också går in där men framförallt ska tiden gå till planering för barngruppen. (Karin, 2020)

Fyra timmars planering i veckan kan låta mycket men här kan ses att det är många arbetsuppgifter som ska utföras under den tiden. Dessutom har förskolan APT och avdelningsmöte var fjärde vecka och då försvinner tre och en halv timma vid ett tillfälle. Det innebär i praktiken att det endast finns en halvtimme kvar av planeringstiden den veckan som hon har till sitt förfogande. Här förklarar Karin att vid dessa tillfällen får man låna tid av sig själv från andra veckor för att kunna få ihop det. Pia berättar att deras planeringstid går till att dokumentera om sina ansvarsbarn i första hand. När det är gjort måste de vända sig till sina kollegor för att kontrollera att de ligger i fas med sina dokumentationer, gör de inte det så måste Pia ge bort sin planeringstid till kollegan. Johansson menar att detta kan bli problematiskt för förskolläraren för utan reflektion och planering finns det risk att verksamheten stannar upp (2011, s. 218). Med hjälp av verksamhetsteorin där olika komponenter påverkar varandra kan tolkas att förskollärare är medvetna om vilka svårigheter som finns angående planeringstiden i det här fallet. De är medvetna om att flera olika faktorer har inverkan på planeringstiden.