Resultat och Analys - En planerad verksamhet är en lugn verksamhet En enkät- och intervjustudie

I denna del kommer intervjuernas resultat att redovisas. De svar som ligger närmast studiens syfte och frågeställningar har valts att redovisas. Utifrån Engeströms verksamhetsteori har det analyserats hur de olika delarna hänger ihop och påverkar varandra. Begreppet regler i verksamhetsteorin nämns inte specifikt i intervjun då begreppet bland annat handlar om förskolans värdegrund, som förskollärares arbete alltid utgår ifrån.

Det finns olikheter i både hur mycket planeringstid de har samt vilka uppgifter som ska genomföras. I intervjuerna framkom det att alla fyra respondenter har fyra timmars planeringstid varje vecka. Den ena förskolläraren arbetar även som samordnare och uttrycker att delar av hennes planeringstid,trots att hon har avsatt tid för det i schemat ibland uteblir på grund av uppdraget. En annan olikhet är att Petra och Pia har sin planeringstid schemalagd medan de andra två förskollärarna själva får bestämma när tiden disponeras. De genomför sin planeringstid relativt lika men ändå olika då APT (arbetsplatsträff) inte ingår i planeringstiden för Pia men för övriga ingår den. Hon har däremot andra uppdrag som beställning av mat och andra inköp som de andra säger inte ingår i deras tid. Två av förskollärarna nämner att reflektion ingår i planeringstiden, tre av dem benämner att de dokumenterar. Alla fyra hävdar att de planerar kommande undervisning. Så här uttrycker sig en av förskollärarna:

APT, föräldrasamtal, reflektionstid med arbetslaget, planera undervisningstillfällen, andra saker som att svara på mejl, förberedelse av samtal, lönesamtal och medarbetarsamtal. Det är mycket kring som inte bara är planerade för själva barngruppen som också går in där men framförallt ska tiden gå till planering för barngruppen. (Karin, 2020)

Fyra timmars planering i veckan kan låta mycket men här kan ses att det är många arbetsuppgifter som ska utföras under den tiden. Dessutom har förskolan APT och avdelningsmöte var fjärde vecka och då försvinner tre och en halv timma vid ett tillfälle. Det innebär i praktiken att det endast finns en halvtimme kvar av planeringstiden den veckan som hon har till sitt förfogande. Här förklarar Karin att vid dessa tillfällen får man låna tid av sig själv från andra veckor för att kunna få ihop det. Pia berättar att deras planeringstid går till att dokumentera om sina ansvarsbarn i första hand. När det är gjort måste de vända sig till sina kollegor för att kontrollera att de ligger i fas med sina dokumentationer, gör de inte det så måste Pia ge bort sin planeringstid till kollegan. Johansson menar att detta kan bli problematiskt för förskolläraren för utan reflektion och planering finns det risk att verksamheten stannar upp (2011, s. 218). Med hjälp av verksamhetsteorin där olika komponenter påverkar varandra kan tolkas att förskollärare är medvetna om vilka svårigheter som finns angående planeringstiden i det här fallet. De är medvetna om att flera olika faktorer har inverkan på planeringstiden.

Förskollärarnas upplevelse av arbetsmiljön i relation till planeringstiden

När förskollärarna får frågan om de anser att de har tillräckligt med planeringstid för att hinna utföra alla arbetsuppgifter är svaren blandade. Kalle svarar både ja och nej. Han hävdar att man måste lära sig vara både stringent och strukturerad när man planerar, för annars räcker inte tiden till. Pia menar i sin tur att planeringstid borde finnas med i kollektivavtalen för att kunna få en likvärdighet bland förskollärare. Hon förklarar vidare att det finns tider på året då planeringstiden absolut inte räcker till, som vid högtider och när utvecklingssamtal ska utföras. Karin däremot tycker att tiden räcker till, det gäller bara att fördela timmarna rätt. Ibland behöver man spara på sina timmar för att få tiden att räcka till någon annanstans.

Däremot säger Petra att tiden bara räcker till att planera verksamheten. Hon menar att tiden inte är tillräcklig för att hinna förbereda aktiviteter. I slutändan är det alltid rektorn som har det övergripande ansvaret med att fördela planeringstiden samt bestämma hur mycket planeringstid de ska ha (Lpfö 18, 2018, s. 19). Med hjälp av verksamhetsteorin kan det tolkas som att planeringstiden är påverkad av de arbetsuppgifter som ska utföras. Men det menas att arbetsuppgifterna kan bli en motsättning eller en förutsättning, då det under intervjuerna framkommit olika svar om tiden upplevs tillräcklig. Det kan även vara viktigt att poängtera att förskollärares inställning till planeringstidens uppgifter är avgörande för om det blir en motsättning eller tillgång.

För att utveckla föregående fråga och för att få en förståelse av hur mycket planeringstid förskollärare upplever sig behöva, får de ange hur mycket tid de skulle vilja ha. Samtliga svarar då att de önskar sig mer tid varje vecka. Karin menar att tiden är lagom men skulle önska sig mer tid de veckor de har APT. Pia skulle vara nöjd med en extra timme i veckan medan Petra säger sig behöva två till två och en halv timme extra. Kalle lyfter fram att rollen som förskollärare och lågstadielärare närmar sig varandra mer och mer.

Tittar man på en lågstadielärare idag så ser deras dag väldigt annorlunda ut. De är där tidigt på morgonen men går ur barngrupp vid ett- tvåtiden. Skulle jag kunna gå ur barngrupp vid den tiden för att planera och färdigställa skulle jag då få en annan ro i min verksamhet eller i min planering. I förskolan är det mer att man får se om man hinner planera den där sista kvarten. (Kalle, 2020)

Om all planering sker på förskolan eller om de även får disponera den tiden på annan plats var även en fråga som behandlades i intervjun. Denna gång framkom det också olika svar, de två förskollärare som har schemalagd planeringstid måste nyttja den på förskolan. Karin som inte har sin planeringstid schemalagd säger att hon oftast utför sin planering på förskolan ändå. Detta för att det är enklast då alla saker och material finns på förskolan. Kalle säger att tiden får utföras på valfri plats men förklarar att arbetsgivaren har uttryckt att det skulle vara bra om de utförde den på arbetsplatsen. Han förklarar vidare:

Många gör kanske sin planering efter att de lagt barnen på söndagskvällen när tvätten är vikt och maten är lagad. Men frågan är om det är det du behöver då, du kanske behöver vila då? Du är ju inte på jobbet, men jag förstår också de som behöver göra undan saker för att sedan sätta sig och planera. Här är det viktigt för rektorn att hålla koll på de anställda

de har, när tar de ut sin planeringstid? Är det småbarnsföräldrar som tar ut sin tid 22:45 är det kanske inte så bra. Då behöver rektorn gå in och styra. (Kalle, 2020)

För att sammanfatta denna forskningsfråga kan det tolkas som att förskollärares arbetsmiljö ofta blir negativt påverkad av deras planeringstid. Anledningen till slutsatsen är för att de fyra förskollärarna hävdar att planeringstiden inte räcker till alla gånger. För att analysera Kalles påstående angående behovet att vara både stringent och strukturerad för att hinna med sin planering, anses inte vara genomförbart alla gånger. Vi människor kan inte alltid prestera vårt bästa varje dag, det finns alltid omständigheter runt omkring oss som påverkar. Det gör i sin tur att man inte alltid hinner planera det som var tänkt, vilket då kan bli ett stressmoment.

Nyholm skriver att stress hos vuxna inte bara är negativt för personen själv utan det kan även smitta av sig på barnen så att de också känner sig stressade och oroliga. Hon förklarar att den delen av hjärnan som heter prefrontala barken är den del som blir påverkad vid stress, det är även den delen som får oss att behålla fokus, ta beslut samt lösa problem (2016, s. 16).

Detta innebär att en motsättning i relation till verksamhetsteorin blir att om förskolläraren känner sig stressad påverkas också kvaliteten på planeringen samt den egna hälsan. Pia är fackligt ansluten och uttrycker att hon tycker att planeringstiden ska finnas med i kollektivavtalen. Hon menar att det kan ge en större likvärdighet i yrket på det sättet. Genom att tolka hennes tidigare svar där hon beskriver att planeringstiden kan utebli på grund av att hon exempelvis måste ge bort sin planeringstid till en kollega. Pia menar att om det istället står med i kollektivavtalet skulle det då säkerställas på ett annat sätt att hon faktiskt får sin planeringstid, detta kan i sin tur bidra till minskad stress för henne. Att planeringstiden utförs på förskolan eller inte kan påverka vissa både på ett positivt och negativt sätt. Som Kalle påstår måste man kunna skilja på arbete och fritid, samtidigt som det passar bättre för vissa att utföra detta på kvällstid. För de som har schemalagd planeringstid kan de bli påverkade på ett annat sätt, deras motsättning kan exempelvis vara sjukdomar i personalgruppen vilket medför att deras planeringstid uteblir. För att svara på forskningsfrågan om hur förskollärare upplever sin arbetsmiljö i relation till planeringstiden blir slutsatsen att det är högst individuellt. En del kan känna stress över att utföra sin planeringstid antingen innan eller efter arbetsdagen medan andra kan i sin tur bli lugnare av att själv få bestämma när den utförs. Det går att se både för och nackdelar med att ha sin planeringstid schemalagd.

Anser förskollärarna att undervisningens kvalitet påverkas av planeringstiden

I förskolans läroplan står det att förskolläraren ansvarar för undervisningen som ska utgå ifrån läroplanen. Det handlar både om den planerade och den spontana undervisningen (Lpfö 18, 2018, s. 19). Därför fick förskollärarna frågan om de anser att planeringstiden har betydelse för undervisningens kvalitet. Här svarar samtliga att de absolut tycker att den har betydelse. Kalle säger att en planerad verksamhet blir en lugn verksamhet. Karin upplever en mindre stress när hon ges möjlighet att gå ifrån barngrupp för att planera. Hon berättar att på en tidigare arbetsplats fanns det ingen uttalad planeringstid så då fick de göra sin planering i barngrupp. Karin berättar då vidare att den undervisningen blir sämre samt att

undervisningen där och då försvinner även ifrån barnen. Därför påtalar hon att det är viktigt att få möjlighet att gå ifrån barngrupp för att planera. Pia hävdar att det är en stor skillnad mellan spontana aktiviteter och planerade. Genom de planerade aktiviteterna kan syftet på bästa sätt individanpassas samt att det blir lättare att dokumentera. Utifrån verksamhetsteorin kan en bra arbetsfördelning gynna arbetslaget och med en förstående rektor som ger tid för planering bidrar det till goda förutsättningar för att få en verksamhet med hög kvalité.

De medierande verktyg som är centrala i de verksamheter som studeras är inte minst förskolans läroplan, utifrån vilken det pedagogiska arbetet utgår. Där står det skrivet att förskollärare ska planera verksamheten utifrån varje enskilt barn och behov. Johansson menar att pedagoger som tillsammans diskuterar sitt arbete och har gemensamma strategier i arbetslaget kan lättare utgå från varje enskilt barn (2011, s. 227). För att få reda på om den spontana undervisningen kan ha samma kvalitet som den planerade fick respondenterna besvara den frågan utifrån sin egen erfarenhet. Karin svarade både ja och nej på den frågan.

Hon påtalade att även den planerade undervisningen kan bli pannkaka ibland. Däremot ansåg hon att de gånger hon suttit ner och planerat material och syfte ingående så har den undervisningen blivit snäppet bättre än den oplanerade. Pia menar också att den oplanerade undervisningen kan bli lika bra som den planerade, det beror på förutsättningarna man har omkring sig som pedagog. Hon menar att om det finns ordinarie personal på plats samt att det beror på vilka barn som finns i verksamheten den dagen. Här visas en motsättning som lika gärna kan vara en förutsättning enligt teorin. Petra håller däremot inte med om att den oplanerade undervisningen håller samma kvalitet som den planerade, hon menar att det blir svårt för både pedagoger och barn att veta vad dem ska göra. Kalle säger att det kan vara svårt att jämföra den oplanerade undervisningen mot den planerade. Han berättar vidare att:

Den spontana undervisningen hamnar lite mer mot professionen, att kunna fånga upp som pedagog. Det handlar om att plocka upp saker som sker i nuet. Båda har sitt värde, men jag tror att verksamheten drivs framåt av den planerade och den berikas av den spontana. (Kalle, 2020)

För att sammanfatta forskningsfrågan om förskollärarna anser att undervisningens kvalité påverkas av planeringstiden hävdar samtliga att den absolut har stor betydelse. Med hjälp av verksamhetsteorin går det att se att planeringstid är en viktig förutsättning för att kunna uppnå resultat. De förklarar vidare att undervisningen inte kan hålla samma kvalité om man inte får tid att planera för den. Däremot kan den spontana och oplanerade undervisningen också hålla god kvalité men oftast är den planerade undervisningen bättre då den har ett uttalat syfte. Vetenskapsrådet tar upp i sin avhandling att när förskollärare själva får bedöma värdet av kvalitet i förskolan framkommer det att kvalitet och planeringstid har en nära förbindelse med varandra för att de ska kunna utveckla, utvärdera och planera sin verksamhet (2015, s. 33).Genom att analysera Kalles påstående angående att den spontana undervisningen lutar mer mot förskollärarens profession, att det gäller att kunna fånga upp lärandetillfällen som pedagog anses rimligt. Även Pia påtalar detta i sitt svar då hon menar att den oplanerade undervisningen kan hålla en hög kvalité om det finns rätt förutsättningar för det, som att alla kollegor är på plats. Svaret på forskningsfrågan är att planeringstiden har betydelse för undervisningens kvalité. Det går att få en bra undervisning även utan

planering men den kan bli svårare att genomföra då det ställer högre krav på pedagogen samt större kunskap.

Diskussion

I denna del kommer tidigare forskning presenteras samtidigt som den kommer diskuteras i relation till de resultat som framkommit i studien. Nilsson & Alnervik hävdar att flera olika delar i Engeströms triangel påverkar och är beroende av varandra. Dessa delar måste samverka för att verksamheten ska kunna utvecklas och fungera (2015, s. 128). Med denna teori som grund tolkas planeringstiden som tidigare nämnts i studien som objekt även är ett verktyg för att hjälpa subjektet att nå en god kvalitet i sin verksamhet. Utifrån studiens resultat kan det tolkas att respondenterna önskar mer planeringstid än vad de har idag, för att få en bättre arbetsmiljö och en högre kvalitet på verksamheten.

Planeringstid kan innehålla många olika arbetsuppgifter. Studien visar att förskollärare förväntas utföra en mångfald av arbetsuppgifter under sin planeringstid. Likaså är tiden fördelad på olika sätt beroende på varje förskola. Detta är även något som framkommit i tidigare forskning där Eriksson tar upp att förskollärare ses i tvärgrupper under sin planeringstid för att diskutera fram hur de kan nå strävansmålen som finns i förskolans läroplan (2014, s. 8). Bjervås tar i sin avhandling upp att en stor del av förskollärarnas planeringstid går åt till att reflektera över dokumentation, både enskilt och i arbetslaget (2011, s. 96). Litteraturläsning är också en förekommande uppgift under planeringstiden, för att på så sätt få kompetensutveckling (Öqvist & Servantes, 2018, s. 42). Även Lindgren och Ribaeus beskriver att planeringstid innehåller en mängd olika uppgifter. De förklarar att planeringstid även ofta används till annat än det som var utgångspunkten från början (2020, s. 91–92; 2014, s. 82–83). Att planeringstiden innehåller en mängd olika arbetsuppgifter har också framkommit i analysen, både i enkäten och intervjuerna. I intervjun beskriver två av respondenterna att även andra uppgifter utförs under planeringstiden. Resultatet i analysen visar att dokumentation, reflektion samt planering av undervisning tar upp en stor del av planeringstiden. Vissa beskriver att APT- möten ingår i planeringstiden medan andra har det utöver. Den skillnad som visar sig främst i jämförelse mellan privata och kommunala förskolor. När detta analyseras med hjälp av Engeströms verksamhetsteori kan det tolkas vara rektorn som påverkar planeringstiden genom att ange riktlinjer. Studiens resultat visar också att en femtedel av de tillfrågade förskollärarna i enkäten önskar tydligare uppdrag från sin rektor angående vilka arbetsuppgifter de ska utföra under sin planeringstid. Det visar sig även i forskningsartikeln av Öqvist & Servantes där deras resultat påvisar att förskollärare saknar styrning från rektorn när det handlar om planering och undervisning (2018, s. 41 - 42). Detta var inget som framkom i intervjuns resultat, det upplevdes istället som att de var trygga och medvetna om vilka uppgifter som förväntades av dem.

Förskollärares arbetsmiljö i förhållande till planeringstid visar sig upplevas olika. De som arbetar på de kommunala förskolorna känner sig stressade och missnöjda med planeringstiden medan de privatanställda inte upplever sig lika stressade. Sheridan, Williams

& Pramling Samuelsson beskriver att förskollärares arbetsmiljö påverkas på ett negativt sätt

då de på grund av stora barngrupper inte känner att de hinner med varje enskilt barn. Detta gör att de känner sig stressade och otillräckliga (2014, s. 385 - 386). Även Williams, Sheridan & Pramling Samuelssons studie visar att många förskolor har för stora barngrupper vilket ofta medför att förskolans kvalitet kan försämras, likaså kan förskollärares arbetsmiljö försämras på grund av stress (2019, s. 706). Studien visar också att förskollärarna känner sig stressade och otillräckliga. Fyra femtedelar av de som besvarat enkäten känner någon form av stress i samband med planeringstid samt att en tredjedel av respondenterna uttrycker att de önskar ansvara för färre barn i sin planering. I en av intervjuerna framkommer det att hen upplever mindre stress när hen har möjlighet att gå ifrån barngruppen för att planera. Enligt Engeström kan det här ses vara planeringstiden som påverkar arbetsmiljön, det handlar både om hur den enskilda pedagogen upplever det men även om hur det faktiskt förhåller sig.

För att kunna utföra det systematiska kvalitetsarbetet måste förskolläraren ges tid till planering av verksamheten både individuellt och gemensamt i arbetslaget. Sheridan, Williams & Sandberg beskriver i sin studie det komplexa arbetet förskollärare har med systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet ska utföras enligt ett flertal steg, det innebär att planera verksamheten, genomföra planerade aktiviteter samt dokumentation och utvärdering (2012, s. 125). Nilsson förklarar att det systematiska kvalitetsarbetet är ett måste för att uppfylla läroplansmålen. Hon menar att genom detta arbete kan verksamhetens resultat följas upp (2016, s. 10). Genom att ta del av denna tidigare forskning kan planeringstid tolkas vara en viktig förutsättning för att förskollärare ska kunna genomföra sitt uppdrag. Med utgångspunkt i verksamhetsteorin förstås delarna påverkar varandra, exempelvis på så sätt att planeringstiden gör så att kvalitén kan uppnås genom att utgå ifrån läroplanen. I intervjuerna framkommer det att förskollärarna tycker att den planerade undervisningen har en bättre kvalitet än den undervisning som sker oplanerat. Samtidigt påtalas det att planeringens syfte kan individanpassas bättre vid en planerad aktivitet samt att det blir lättare att dokumentera till det systematiska kvalitetsarbetet.

Sammanfattningsvis pekar resultatet från enkätstudien på stor variation, planeringstiden skiljer sig både tidsmässigt men också innehållsmässigt. I Vetenskapsrådets kunskapsöversikt påvisas också den variation som finns inom förskolans verksamhet. De menar att variationen medför skillnader i pedagogernas förutsättningar angående planering, dokumentering och reflektion (2015, s. 33). Även i studien visar det sig att förskollärares förutsättningar ser olika ut, mycket handlar om hur planeringstiden är fördelad och vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Skillnaderna som visade sig i enkäten mellan kommunal och privat var att de som arbetar inom privat förskola överlag har mer planeringstid än de inom kommunal förskola. Detta var inte något som framkom i intervjuerna, där visades en likvärdighet i förskollärarnas planeringstid, samtliga respondenter hade fyra timmar varje vecka. Likaså kan en variation i arbetsuppgifterna ses, de som arbetar inom de privata förskolorna har andra åtaganden än de inom kommunal. I intervjuerna framkom det att de som arbetade inom privata förskolor hade sin planeringstid schemalagd medan de

In document En planerad verksamhet är en lugn verksamhet En enkät- och intervjustudie om planeringstid i förskolan (Page 28-40)