En kvalitativ och komparativ fallstudie

Människor uppfattar landskap och miljöfrågor på en mängd sätt vilka svår-ligen låter sig fångas med kvantitativa metoder. Därför har studiens ma-terial till största delen samlats in genom kvalitativt orienterade intervjuer, observationer och dokumentstudier. Detta val bottnar i min syn på studiens fall som exempel på komplexa och dynamiska fenomen, där en detaljerad och problematiserande förståelse av fallen är nödvändig.⁴² Vidare behövs, för att uppnå förståelse av denna komplexitet, direktkontakt med de aktörer som skapar det undersökta fenomenet, vilket här gjordes genom att prata direkt med människor där de bor eller på deras arbetsplatser, och att låta dem tala fritt (jfr Creswell 2013:48).

Studien kan klassificeras som en fallstudie. Sådana har inom samhälls-vetenskaperna betraktats som lämpliga när det går att tydligt avgränsa fallen

—

41 Enligt Layder (1998:5) förmedlar ordet adaptiv ”that the theory both adapts to, or is shaped by, incoming evidence while the data itself is simultaneously filtered through, and is thus adapted by, the prior theoretical materials (frameworks, concepts, ideas) that are relevant to their analysis”

42 För att hårdra det kan det hävdas att kvantitativa tekniker beskriver generella mönster bättre, medan kvalitativa metoder visar på specifika, individuella karaktärsdrag (Larsen 2009:24). Kvalitativa och kvantitativa perspektiv behöver inte ses som varandras mot-satser, utan är goda komplement till varandra (Flyvberg 2006).

och när ansatsen syftar till att ge en fördjupad förståelse av fallet eller fallen (Creswell 2013:100, se även Gobo 2011:16). Samtidigt är det viktigt att understryka att ett fall inte existerar i sig självt, utan är definierat av någon. I den här studien är det jag som benämner lokaliseringen av vindkraftverken respektive arbetet kring naturgasledningen som två fall. De skulle också kunna studeras som ett sammanhållet fall, eller så skulle de respektive kunna delas upp i ytterligare. Hur fallen definieras beror på studiens syfte.

En framträdande styrka hos fallstudier är vidare att de kombinerar olika typer av empiriskt material och metoder samt kan ta hänsyn till många variabler (Merriam 1994; Creswell 2013:97; Gobo 2011:16) vilket ger en tät kunskap om det som studeras. Att fallstudien tar hänsyn till kontexten gör att samhällsfenomens komplexitet kan studeras (Flyvbjerg 2006).

Fallstudier brukar få kritik för att inte vara generaliserbara, men som Yin (2007:28) argumenterar för kan fallstudier erbjuda analytisk generalisering, där teorier utvecklas och generaliseras (till skillnad från statistisk gene-ralisering). Det kan jämföras med hur Gerring (2007) exemplifierar skillna-den genom en jämförelse med att bygga hus: man lär sig olika saker genom att antingen översiktligt studera hur många hus är byggda eller studera i detalj hur ett hus är byggt. Studien är empiriskt avgränsad till två lokali-seringar av energiinfrastruktur på en begränsad geografisk yta på en svensk ö, men min intention är att på grundval av dessa fall kunna säga något generellt om förståelsen av energi och av nya fenomen i ett känt landskap (jfr Pickvance 1990).

Enligt Creswell (2013) finns det tre typer av fallstudier: the single instru-mental case study, där ett avgränsat fall ska belysa forskningsproblemet, the intrisic case study där ett ovanligt och unikt fall väljs ut, och the collective or multiple case study som studerar flera fall. Den här studien kan sägas till-höra den sistnämnda typen då den består av flera fall. I Creswells termer kan en flerfallsstudie antingen studera fall från olika platser, eller flera fall från en och samma plats (Creswell 2013:99). Det senare gäller för den här studien. I de empiriska kapitlen görs parallellt vad Creswell (2013:101) kal-lar en inomfallsanalys (within-case analysis) samt en mellanfallsanalys (cross-case analysis) där fallen jämförs.

Att inkludera mer än ett fall kan göras av flera olika skäl. Jämförande studier där fallen kan kontrasteras utifrån skillnader är antagligen vanligast.

De kan dock även väljas för att de ska komplettera varandra. Fallen i den här studien anses både kontrastera och komplettera varandra, då de är olika samtidigt som de belyser olika saker i lokaliseringsdiskussionen, som be-skrevs i kapitel 2. Att göra jämförelser mellan fall med stora olikheter har

den fördelen att det stimulerar idéer just utifrån frågan varför de är olika, eller som i den här studien, huruvida fallen inramas olika. Det är även möjligt att vända på frågan och undersöka likheter, vilket även det kan väcka tankar om varför fenomen liknar varandra (jfr Mills 1997:199; Layder 1998:73). Eller som Löfmarck (2014:14) uttrycker det: ”[v]i kan betrakta komparationen som ett empiriskt kontrastskapande, där likheter och skill-nader mellan de båda fallen gör det studerade fenomenet mer gripbart”.

Kombinationen av kontrast och komplettering är det som jag tar fasta på.

Risken med att ställa fall mot varandra i en komparation är att forskaren drar alltför långtgående slutsatser av upplevda skillnader mellan fallen. För att undvika detta behandlas alltså inte fallen, trots sina olikheter, som mot-satser. Därför är det varken frågan om ett val av fall efter ”mest lika” eller

”mest olika”-parametrar.

Den komparativa ansatsen inkluderar även materialet, det vill säga att flera olika källor och datainsamlingsmetoder har använts och att materialet från dessa jämförts. Information kan därigenom kontrolleras och fallen kan belysas från flera olika perspektiv. Exempelvis kan den officiella synen från kommunprotokoll jämföras med politikers intervjusvar, företagsföreträ-dares och närboendes utsagor och min egen upplevelse under observa-tioner. Motsättningar och likheter mellan synsätten kan lyftas fram och luckor i materialet identifieras (Bergman 2005, Burawoy 2009). Kompara-tionen ger en helhetsbild och visar på de olika inramningar som finns.

4.2.1. Avgränsning i tid och rum

Datainsamlingen i den här studien är tidsligt och rumsligt avgränsad till lokaliseringen av två energiinfrastrukturprojekt på 2010-talet på Gotland.

Insamlingen av materialet till de båda fallen pågick delvis parallellt, men in-leddes med naturgasledningsfallet då det projektet initierades tidigare (figur 2.6. & 2.8.). Vissa data är också gemensamma för båda fallen. Materialin-samlingen i form av skriftligt material, intervjuer och observationer pågick i omgångar under åren 2012-2015. Det skriftliga materialet har kompletterats också senare.

Att studera något som händer ”här och nu” innebär vissa utmaningar.

En sådan utmaning var att utgången av vindkraftsfallet inte var avgjord när projektet valdes ut. Som beskrivits ovan togs inte det avslutande – nekande – beslutet i vindkraftsfallet förrän sommaren 2016. Det innebar en annan slags komparation än om också den lokaliseringen, i likhet med natur-gasledningen, hade realiserats. För studiens syfte gjorde det inget, snarare innebar det att jämförelsen mellan fallen blev intressantare. Dock visar det

på hur forskningsdesignen kontinuerligt får revideras när en pågående situation studeras. En annan händelse som påverkade analysen var lanse-ringen av naturgasledningens efterföljare, Nord Stream 2. Historien tog även där en oväntad vändning under 2016. De tre ämnen som diskussionen kretsade kring beträffande det första paret naturgasledningar, det vill säga miljö, energi och säkerhetspolitik, återkom när efterföljaren diskuterades.

Den geopolitiska händelseutvecklingen i Östersjöområdet, inklusive Ryss-lands annektering av Krim, innebar också att säkerhetspolitiska aspekter fick större tyngd. Ett exempel är att Region Gotland i december 2016 efter överläggningar med regeringsföreträdare sade nej till uthyrningen av Slite hamn till Nord Stream 2 av just sådana anledningar. Det hade varit intres-sant att inkludera de ominramningar som det ledde till, både hos privat-personer och offentliga aktörer, men det ligger tyvärr utanför den här studiens ramar. Jag nöjer mig därför med att göra några reflektioner kring händelseutvecklingen. Detta görs i kapitel 9.⁴³

Trots dessa tids- och rumsmässiga avgränsningar sträcker sig studien utanför 2010-talets Gotland. Båda fallen har exempelvis kopplingar till energi- och miljöpolitiska diskussioner, inte minst till mål om hållbar ut-veckling, på internationell nivå. Eftersom vindkraftsprojektet till slut inte fick tillstånd har studien till viss del kompletterats med material som jag samlade in vid Näsuddens vindkraftspark under 2013. Näsudden är ett om-råde där det funnits vindkraft under lång tid. En anledning till att inkludera Näsudden är att tidigare forskning visar (se kapitel 2) att attityder förändras i takt med projekts fortskridande. Utfallet för Vindpark Boge kan där-igenom sättas i relation till andra liknande fall där utfallet varit annorlunda.

Den övergripande kontexten, att vindkraft växer som global företeelse, är också av vikt.

Även om studien i naturgasledningsfallet är avgränsad till när Nord Stream-projektet uppehöll sig i Slite är fallet svårt att separera från resten av det transnationella projektet och alla de dimensioner som det för med sig, även om inga empiriska primärstudier har utförts någon annanstans än på Gotland. Inte minst visar tidigare forskning att Nord Stream mött olika reak-tioner på olika håll runt Östersjön, där en tydlig skillnad är mellan de länder som tidigare tillhörde Sovjet-sfären respektive Västeuropa (se kapitel 2).

Den temporala aspekten har även andra metodologiska implikationer.

Exempelvis påbörjades studien efter det att planeringsprocesserna för de

—

43 För en mer utvecklad diskussion om Nord Stream 2 hänvisar jag till Edberg, Fransson och Elander (2017).

respektive lokaliseringarna påbörjats, i Nord Stream-fallet flera år efter att projektet initierades. Det var omöjligt att intervjua människor om hur de uppfattade Nord Stream innan projektet godkändes, eller att vara med då vindkraftsprojektet lanserades. I intervjusituationen kunde bara de inter-vjuade aktörerna ombedjas att försöka komma ihåg hur de uppfattade lokaliseringen dessförinnan. Därför har kompletterande studier av medie-rapportering och dokument från Gotlands kommun och relevanta myndig-heter genomförts. Dessa källor har analyserats i linje med övrig empiri (vilket beskrivs mer utförligt nedan).