kvalitet och marknadstänkande

de strävanden till samverkan mellan pedagogisk forskning och pedagogisk praktik, som tog fart under 1990-talet, fick viss support genom den särskilda satsning som utbildnings- departementet inbjöd Sveriges skolor till hösten 1997 och som syftade till att utveckla lärarrollen i samarbete med universitet och högskolor. Som tidigare påpekats präglades denna tid sam- tidig av hårda ekonomiska besparingar. ett marknadstänkande med nyckelbegreppet ”kvalitet” fick sin spridning och kom att brukas i allt fler sammansättningar som: kvalitetskontroll, kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling och kvalitetsbedömning. kvalitetsbegreppet har sedan länge förknippats med varor och tjänster och kunders subjektiva bedömningar. under 1990-talet etablerades det i den offentliga diskursen om den svenska för- valtningsorganisationen och satte avtryck i såväl regeringens ”utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kva- litet och likvärdighet” (1996/97: 112) som i ”Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet” (1997:702). Förenklat kan händelseförloppet beskrivas på detta vis.

83 vid början av 1990-talet gör staten en drastisk ekonomisk ned- skärning och kommunerna drabbas av sparbeting. ett mark- nadstänkande breder ut sig samtidigt med en nyliberal ideologi och nPM (new Public Management) som modell för styrning får gehör.7 _{Medan lokal utvärdering hittills inneburit en utvär-} dering mot de nationella målen följer nu en tid av utvärdering mot brukarna. enkätundersökningar blir vanligt förekommande på alla nivåer, och brukarnas uppfattningar redovisas i absoluta procentsatser oavsett hur stor eller liten undersökningsgruppen varit. opinionssiffror redovisas och sprids genom media som vore de exakta bilder av verkligheten. Med mediabevakning och informationsspridning via nätet växer utvärdering som företeelse till en bölja som sköljer över hela världen. och i allt detta infor- mationsbrus gäller det att synas – annars finns man inte! Sättet att formulera sig i aktuella planer ändras från konkreta beskrivningar av innehållet/kursen (i den mån nu sådan före- kom) till allt mer vittsyftande mål som beskriver vad skolan långsiktigt strävar mot – mål som utlovas vara uppfyllda på kort sikt, respektive längre sikt. Beskrivningarna riktar sig framför allt mot brukarna, och skolans ledning inriktar sig på s.k. SWot-analys av verksamhetens styrkor, svagheter, möj- ligheter och hot (åkerblom, 1994). kvalitetsutmärkelser från organisationer som exempelvis SiQ – Svenska institutet för kvalitetsutveckling får i detta sammanhang sin betydelse som trofé likt filmens guldbagge, musikens guldplatta och sportens Bragdmedalj. Att vinna en utmärkelse är viktigt, men att nomi- neras har också sin betydelse då det gäller att bli uppmärksam- mad, inte bara nationellt utan helst också internationellt.

7 nPM var ursprungligen inte utformat för att implementeras. uttrycket myntades av christofer hood 1990 (hood, 1990) som funnit att en rad likar- tade reformer har genomförts i olika oecd-länder och satte etiketten nPM på denna trendförskjutning. Begreppet har sedan brukats och fått spridning till organisationer och aktörer som argumenterat för en reformering inom offentlig sektor och nPM och blivit en modell för att jämföra och bedöma olika länders förvaltningar som brukas för bl.a. utvärdering. Se vidare Sahlin-Andersson 2000.

en institutionalisering av kvalitetstänkandet kom igång med stöd av SiQ och genom kommunförbundet som kvalitetsor- ganisation. utmärkelsen svensk skola delades ut första gången 199, och därefter har SiQ fortsatt sina aktiviteter inriktade mot skolan i samråd med representanter för de olika parterna. SiQ erbjuder två verktyg för kvalitetsutveckling: utmärkelsen Svensk kvalitet och Förbättringsinstrumentet svensk skola. Med hjälp av dessa verktyg tar man på den enskilda skolan fram en själv- värderingsrapport som både kan användas för det lokala förbätt- ringsarbetet och för att identifiera och lyfta fram goda exempel. Att söka kvalitetsutmärkelsen, som delas ut varje år, kan också göra skolan uppmärksammad dels genom den utomstående exa- minator som granskar självvärderingsrapporten och redovisar en återföringsrapport, dels vid den offentliga utdelningen av utmärkelsen som sker i samband med en större festlighet. Att en skola uppmärksammas och dess verksamhet synliggörs offentligt kan likställas med marknadsföring, och på marknaden gäller principerna om konkurrens som drivkraft för förbättringar och valfrihet för kunderna (karlsson 1997).

det krav på kvalitetsredovisningar som infördes i förordningen 1997 avsåg att fylla liknade syften. de skulle tjäna som förbätt- ringsunderlag, möjliggöra insyn och ökat inflytande, ge infor- mation till föräldrar och elever vid valet av skola och ligga till grund för politiska beslut på kommunal nivå. Som vägledande principer gäller här likvärdighet och ansvar. Motivet till den aktuella förordningen anges i de Allmänna råd om kvalitetsredo- visning inom skolväsendet som Skolverket publicerade 1999. i denna text återfinns följande formulering:

regering och riksdag har bedömt att värdering och utveckling av kvaliteten i skolsystemet behöver förstärkas så att de blir självklara inslag. Staten har därför nyligen skärpt dessa krav på alla ansvarsnivåer. nationellt betonas Skolverkets kvalitetsgranskande roll och för skolor och skolhuvudmän har kravet på årliga kvalitetsredovisningar införts. Motivet är att ännu tydligare än hittills markera det gemensamma ansvaret för kvalitet och likvärdighet. (Skolverket, 1999)

i utvecklingsplanen 2001/02 konstateras att skolornas kvalitets- arbete och kvalitetsredovisningarna blivit bättre. år 2000 fanns det dock fortfarande många skolor som inte uppfyllde kravet på

8 att göra kvalitetsredovisningar, och i många av de kvalitetsredo- visningar som inlämnats fanns påtagliga brister. För att under- lätta kvalitetsarbetet föreslår regeringen att kravet på arbetsplan och skolplan tas bort och att kvalitetsarbetet koncentreras i ett enda dokument – en föreskriven kvalitetsredovisning. vad som föreskrivs preciseras i det pressmeddelande som utbildningsde- partementet skickade ut vid slutet av maj 2002. här formuleras i korthet vad ett förstärkt kvalitetsarbete innebär för landets skolor och Skolverkets uppdrag i anslutning till de föreskrivna kvalitetsredovisningarna:

varje skola ska minst en gång per år utarbeta en kvalitetsredovisning där man utvärderar och bedömer den egna verksamheten i förhållande till de nationella målen samt redovisa vilka åtgärder man vidtar om målen inte nås. Statens krav på skriftlig dokumentation renodlas till kvalitetsredovisningen genom att övriga krav på skolplan och arbetsplan tas bort. kvalitetsredovisningar införs också i förskolan och skolbarnomsorgen. Skolverket får i uppdrag att utarbeta ett antal gemensamma resultatmått som skall ingå i alla skolors kvalitetsre- dovisningar. de ska spegla hela skolans uppdrag och omfatta målen såväl i läroplanen som i kursplanerna. (utbildningsdepartementets pressmeddelande 2002-0-27, s. 2–3)

i ett senare pressmeddelande återkommer utbildningsdeparte- mentet till Skolverkets uppdrag. Av detta meddelande framgår det att Skolverket skall komplettera regelverket och dels slå fast ett övergripande syfte med kvalitetsredovisningen, dels för- tydliga bestämmelserna så att det framgår: ”vad redovisningen närmare skall innehålla beträffande obligatoriska kvalitetsom- råden och kvalitetsindikatorer.” (utbildningsdepartementet 2004-07-09). en precisering avser att skapa kvalitetsmått som kan stödja det lokala utvecklingsarbetet och leda till att kvali- tetsredovisningarna blir mer enhetliga och jämförbara. kravet på ökad jämförbarhet och enhetlighet förstärks också av en ökad användning av övergripande internationella och nationella utvärderingar av skolan.