Kvalitetsdiskussion

Följande del redogör för en kvalitetsdiskussion av studien enligt de kriterier som Guba och Lincoln (1994, i Bryman och Bell, 2017) presenterar. Dessa kriterier är äkthet och trovärdighet. Trovärdighet, i sin tur, delas upp i fyra delkriterier; tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet oh konfirmering. Valet att använda Guba och Lincolns kriterier grundas i att dem, enligt Bryman och Bell (2017), är utformade för kvalitativa studier. Detta tillskillnad från kvalitetskriterierna reliabilitet, replikerbarhet och validitet som istället är

28

applicerbara på kvantitativa studier. Kvalitetsdiskussionen disponeras enligt följande, först reflekteras det kring studiens äkthet följt av en redogörelse för studiens trovärdighet, denna del delas upp i de ovan nämnda delkriterierna och följer ordningen; tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.

3.7.1 Äkthet

Guba och Lincoln (1994, i Bryman och Bell, 2017) framhåller en mängd olika äkthetskriterier som innefattar aspekter som en rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet som bör diskuteras gällande äkthet i en studie.

Studien ämnar spegla en rättvis bild av det fenomen som studien fokuserat på, alltså arbetet med organisationskultur i kontexten av distansarbete, utifrån ett ledarskapsperspektiv. Vid en diskussion som belyser studiens äkthet, utifrån kriteriet rättvis bild, är det av stor vikt att klargöra det faktum att fallstudien, och det utförda intervjuerna, enbart har ämnat undersöka arbetet med organisationskultur i kontexten av distansarbete utifrån ett ledarskapsperspektiv. En autentisk och rättvis bild har således enbart utformats utifrån detta perspektiv. Medarbetare inom organisationen, som har påverkats av de beslut och handlingar som gruppchefen vidtagit för att främja organisationskulturen i kontexten av distansarbete, har därmed inte inkluderats i urvalet. Medarbetarperspektivet skildras således inte i studien. Detta medför att de redogörelser som respondenterna har lämnat gällande medarbetarnas upplevelser kopplat till initiativen som tagits av gruppcheferna under distansarbetet möjligtvis inte skildrar en rättvis bild av medarbetarnas faktiska attityd i frågan. Studiens syfte är dock att undersöka hur mellanchefen arbetar för att främja organisationskulturen i kontexten av distansarbete, varvid en redogörelse för medarbetarnas upplevelser faller utanför studiens fokus.

Samtliga av studiens respondenter har delgivits möjligheten att ta del av studiens resultat. Detta skapar förutsättningar för ontologisk, pedagogisk och katalytisk autenticitet som beskrivs av Guba och Lincoln (1994, i Bryman & Bell, 2017). De fynd som presenteras i studien skapar nämligen en möjlighet för gruppcheferna att bättre förstå den sociala miljön de befinner sig i och hur andra gruppchefer i den miljön ser på saker och ting vilket är

29

aspekter som berörs inom otologisk och pedagogisk autenticitet. Denna djupa och nyanserade förståelse som presenteras i studien, beträffande olika erfarenheter och skeenden, skapar också förutsättningar för gruppchefen att eventuellt förändra sin specifika situation genom att applicera de fynd som studien synliggör i dennes vardagliga verksamhet inom den specifika organisationen.

Taktisk autenticitet är det fjärde delkriteriet inom äkthet, som beskrivs av Guba och Lincoln (1994, i Bryman & Bell, 2017). Detta kriterie innefatta respondenternas möjligheter att till följd av sitt deltagande få en större möjlighet att identifiera problem och utmaningar samt hantera dessa på ett adekvat sätt. Fallstudien öppnade uppför en djup reflektion för vardera respondent och detta, tillsammans med sammanställningen av utsagorna från de övriga respondenterna, ämnar lämna en god grogrund för ytterligare reflektion som kan bidrar till främjade möjligheter för deltagarna att hantera dessa i fraamtiden. Således bör samtliga autenticitets kriterier, som Guba och Lincoln (1994, i Bryman & Bell, 2017) beskriver som delkriterier av studiers äkthet, anses vara uppfyllda.

3.7.2 Trovärdighet

Det första delkriteriet som kommer att beröras är tillförlitlighet. Enligt Bryman och Bell (2017) skapar forskaren tillförlitlighet i sin studie genom att dels följa de regelverk som finns men också genom att verifiera det resultat som framkommit med de individer vars sociala verklighet är ämne för studien. I denna studie utgörs dessa individer av respondenterna, alltså gruppcheferna på fallföretaget som arbetar med organisationskultur i kontexten av distansarbete. För att skapa tillförlitlighet i studien har vi löpande, under bearbetningen av empiriska data och i analysen, arbetat med respondentvalidering. Respondentvalideringen bedrevs genom att samtliga av de citat som används i studien skickades via mejl till respondenterna tillsammans med en beskrivning av den specifika kontexten där citatet använts. Denna process möjliggjorde för respondenterna att bekräfta och verifiera de resultat som studien presenterat baserat på den information som de lämnat i samband med fallstudien. Vidare säkerställde processen att citaten använts i korrekt kontext. Följaktligen har denna process medfört att respondenterna har kunnat bekräfta att vi som forskare förstått

30

och använt det deras utsagor på ett adekvat sätt utan att missförstå eller vinkla deras ord. (Guba & Lincoln 1994, i Bryman & Bell, 2017)

Nästa delkriterium är överförbarhet. Resultat i kvalitativa studier är ofta svåra att generalisera utanför den specifika kontext där studien bedrivits vilket inte är ett undantag för denna studie (Bryman & Bell, 2017). Guba och Lincoln (1994, i Bryman och Bell, 2017) beskriver hur en forskare i en kvalitativ studie kan skapa en databas av detaljerad information genom att formulera rika och nyanserade beskrivningar av data som sedan kan användas för att skapa förutsättningar för överförbarhet av studiens fynd i andra kontexter. Överförbarheten av studiens fynd är sedan upp till läsaren att avgöra utifrån denna rika och detaljerade informationen i förhållande till den aktuella kontexten som denne befinner sig i. Vi har i denna studie försökt uppnå detta genom att bland annat använda ett målstyrt urval. Avsikten med detta är att möjliggöra för samtliga respondenter att målande beskriva deras upplevelser i den specifika rollen som gruppchef i arbetet med organisationskultur i kontexten av distansarbete. Vi har vidare försökt väva in alla respondenter i empiriframställningen så att flera olika respondenters synsätt och arbetssätt synliggörs. Samtidigt ämnar detta upplägg att tydligt understryka de aspekter och företeelser som flertalet respondenter hanterar på ett motsvarande sätt. Detta för att försöka skapa en mer nyanserad och rik redogörelse för det undersökta fenomenet. Noterbart är dock, att i strävan efter att behandla samtliga svar från respondenterna konfidentiellt, så har viss kontextuell information utelämnats. Denna information utgör däremot en väldigt liten del av det insamlade empiriska materialet varvid det ej bör anses ha påverkat möjligheten att skildra en nyanserad och rik bild i någon större utsträckning.

Guba och Lincoln (1994, i Bryman & Bell, 2017) belyser även pålitlighet som ett delkriterium inom trovärdighet. Enligt Guba och Lincoln (1994, i Bryman & Bell, 2017) ska forskaren under processen anamma ett granskande synsätt och tydligt synliggöra hela forskningsprocessen och även se till att varje del i processen genomförts på ett korrekt sätt. Denna transparens syftar till att främja pålitligheten i studien. Arbetet för att säkerställs studiens pålitlighet har bedrivits löpande under arbetsprocessen genom tät granskning och konstruktiv kritik från handledare och opponenter. Vi har även kontinuerligt strävat efter att vara kritiska mot de metodval som tagits under arbetsprocessens gång samt de fynd och

31

slutsatser som studien avslutningsvis presenterar. Vi har även i detta metodkapitel försökt vara så transparenta som möjligt och redogjort för samtliga val som vidtagits under processen för att införliva ett förtroende hos läsaren i förhållande till studien.

Den sista aspekten av trovärdighet som berörs är konfirmering. Guba och Lincoln (1994, i Bryman & Bell, 2017) menar att trots det faktum att objektivitet inte kan nås fullständigt i kvalitativa studier så ska forskarna inte medvetet låta personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka studien. Forskaren ska försöka agera i god tro och arbeta för att säkerställa detta. Vi har i denna studie försökt motverka att våra egna värderingar märkbart påverkat studien genom att utomstående personer i form av handledare och opponenter under processens gång kritiskt granskat arbetet. Vidare har vi försökt att tydligt synliggöra de metodologiska val som gjorts, hur empirin är bearbetad och hur analysen i utformad för att möta detta delkriterium.