Vid två arbetsträffar med de lokala projektledarna december 1995 och januari 1996 gjorde projektledarna en precisering av frågor kring de fem huvudområ- den som presidierna prioriterade. Frågorna redovisas nedan tillsammans med uppgifter om vem som intervjuades av vem.
Kvalitetskomponent 1: Föräldrainflytande i barnomsorgen
Intervjuare: Lokala projektledare i kommunerna Vem intervjuas?
Utvärderingsfrågor Föreståndare enhetschef personal Avd.
1.1. Vilka formella former finns för föräldrainflytande inom Er verksamhet?
T. ex: Föräldrastyrelse vid institutionen (förskolan), Föräldraråd, Föräldramöten, Utvecklingssamtal, etc.
X X
1.2. Vilka av dessa har kommunen beslutat skall finnas som obligatoriska former inom barnomsorgen?
X
1.3. Inom vilka områden (frågor, beslut) har föräldrarna inflytande?
T. ex: Ekonomi, Pedagogik, Personalfrågor, Kostfrågor, Övrigt?
X X
1.4. Hur uppfattar Du att föräldrarnas möjligheter till inflytande har förändrats under perioden 1990-1995?
a) Har möjligheterna till inflytande ökat, minskat, inte förändrats?
b) Om Du anser att föräldrainflytandet ökat/minskat, kan Du ge exempel på vilket sätt förändringen har skett?
X X
Kvalitetskomponent 2: Förändrade förutsättningar och förändrat
pedagogiskt arbetssätt
Intervjuare: Lokala projektledare i kommunerna Vem intervjuas?
Utvärderingsfrågor
Föreståndare enhetschef
Avd. Personal
2.1 a) Har det skett några övergripande förändringar av barnomsorgens organisation på enhetsnivå under perioden 1990-1995
X
2.1 b) Har det skett några övergripande förändringar av barnomsorgens organisation på avdelningsnivå under perioden 1990-1995
Med övergripande förändring avses exempelvis: förändringar vad avser barngruppernas storlek,
vistelsetidens längd, andelen barn med behov av särskilt stöd, barngruppernas ålderssammansättning etc., förändringar vad gäller personaltäthet, personal sammansättning, samt andra förändringar som de intervjuade anser viktiga.
X
2.2. Vilka konsekvenser i det pedagogiska arbetet har dessa övergripande förändringar medfört?
Exempelvis konsekvenser för pedagogiska mål, planeringstid, verksamhetsinnehåll, gruppindelning,
andelen vuxenledd verksamhet, personalens scheman, föräldrakontakter, etc.
Kvalitetskomponent 3: Barn med behov av särskilt stöd
Intervjuare: Lokala projektledare i kommunerna Vem intervjuas?
Utvärderingsfrågor
Föreståndare/enhets chef och ansvarig i förvaltningen med
kunskap i frågan
3.1 a) Hur identifieras vilka barn inom barnomsorgen som anses ha behov av särskilt stöd?
b) Av vem/vilka sker identifieringen? c) Enligt vilka huvudkriterier?
Se ovan
3.2 Vilka materiella och personella resurser finns för barn med behov av särskilt stöd
Se ovan
3.3 Finns upprättade riktlinjer i kommunen för insatsernas genomförande?
Exempelvis: Finns några administrativa rutiner, riktlinjer i kommunen för hur identifiering av barn med särskilda behov ska ske, hur föräldrar ska informeras, vilka kontakter som ska tas, hur samarbetet ska ske, osv.
Se ovan
3.4 Hur utvärderas insatserna på enheten? Se ovan
3.5 Finns det ”öronmärkta” pengar till fortbildning om barn med behov av särskilt stöd på förskolan, området, centralt i kommunen?
Se ovan
Kvalitetskomponent 4: Ledning
Intervjuare: Central projektledaren Vem intervjuas?
Utvärderingsfrågor
Ordförande för ansvarig nämnd och
förvaltningschef
4.1 Finns det en plan för barnomsorgen i kommunen?
Vad innehåller planen för centrala ställningstaganden och anvisningar?
Se ovan
4.2 Ger planen svar på vilka kommunala mål politikerna prioriterar?
Se ovan
4.3 Ges en tydlig bild av hur ledningsarbetet ska utformas?
Exempelvis vilka instrument som bör finnas i form av planer på olika nivåer i organisationen och hur ansvaret fördelas
Se ovan
4.4 Finns en utformad strategi för hur utvärdering och uppföljning ska ske inom barnomsorgen?
Kvalitetskomponent 5: Ekonomi
Avsikten med detta frågeområde är att försöka upprätta ett material som innehåller uppgifter om vad kommunernas bruttokostnader per plats i barn- omsorgen grundar sig på för underlag. För att beskriva detta krävs uppgifter om hur man inom respektive kommun har beräknat sina bruttokostnader och vad man ser som svårigheter i dessa beräkningar.
Intervjuare: Central projektledaren Vem intervjuas?
Utvärderingsfrågor
Förvaltningschef och redovisningsansvarig
ekonom
5.1. Vilka beräkningsgrunder har kommunen använt vid angivande av bruttokostnader till Socialstyrelsen?
Följande definition av ”Bruttokostnad” anges i redovisningen (Min redigering) ”Med bruttokostnad avses driftskostnader, dvs. kostnader för den löpande driften. Investeringar ingår inte i bruttokostnaderna. I bruttokostnaderna ingår verksamhetens samtliga kostnader inklusive central och lokal administration lokalkostnader, kapitalkostnader, löner och personalkostnader,
bruttokostnad redovisas i kronor per inskrivet barn”.
Se ovan
5.2. Vilka överväganden har gjorts när olika kostnader har fördelats mellan olika verksamheter?
Hur har kommunen beräknat kostnaderna för respektive post när man har fördelat kostnaderna på barnomsorg i t ex förhållande till skola och annan verksamhet där central och lokal administration, lokaler m.m. är integrerad med annan verksamhet?
Se ovan
4.3 Genomförande
Vem beskriver vad?Följande uppgiftsfördelning mellan central projektledare och lokala projektle- dare för beskrivning av de prioriterade områdena beslutades.
De lokala projektledarna beskriver följande kvalitetskomponenter. 1. Föräldrainflytande i barnomsorgen
2. Förändrade förutsättningar och förändrat pedagogiskt arbetssätt 3. Barn med behov av särskilt stöd
Den centrala projektledaren beskriver följande kvalitetskomponenter. 4. Ekonomi
5. Ledning
Metoder för datainsamling
Svar på utvärderingsfrågorna söktes på två vägar
2. Genom insamling av dokumentation i form av t ex beslutshandlingar, kommunala måldokument, riktlinjer etc.
Det bör påpekas att denna informationsväg i första hand användes av den centrala projektledaren vid kontakten med ledningen och ansvarig för ekono- miredovisning. I några fall har även lokala projektledare använt sig av befintlig dokumentation för att belysa frågorna.
Omfattning och tidsplan
Varje kommunal projektledare intervjuar sammanlagt minst 3 st. föreståndare, 3 st. personal, 2 st. personallag. Den centrala projektledaren intervjuar Barn- och utbildningsnämndens (motsvarande) ordförande, förvaltningschef samt ekonomiansvarig i varje kommun.
Under februari genomförs provintervjuer för att pröva utvärderingsfrågorna. Huvudintervjuerna sker under februari och mars och under april samman- ställs resultatet från intervjuerna i respektive kommun och kompletteras med annan informationsinsamling som kan belysa de fem kvalitetskomponenterna. Därefter sammanställer den centrala projektledaren materialet från kommu- nerna samt resultat från egna intervjuer med politiker, förvaltningschefer och ekonomiansvariga