Urvalet av vilka som skulle intervjuas gjordes gemensamt av projektledar- gruppen. Respektive projektledare genomförde en provintervju för att bedöma om intervjufrågorna fungerade som avsett med de olika grupper (informanter) som valts ut. Efter provintervjuerna gjordes vissa justeringar av frågorna. Därefter genomfördes huvudintervjuerna. (Frågorna redovisades i kapitel fyra).
1. Vad anser projektledarna om urvalet av informanter? 2. Vad gav utprovningen av intervjufrågorna för erfarenheter? 3. Vad anser projektledarna om intervjufrågorna?
1) Vilka informanter?
Följande grupper. valdes ut som informanter som för intervju. Centrala pro- jektledaren intervjuade central ledningspersonal/förvaltningschef och ekono- miansvarig (i några kommuner deltog även politiker/nämndens ordförande i intervju om ledningsfrågor och ekonomi). Var och en av de lokala projektle- darna intervjuade föreståndare/enhetschef (motsv.) i barnomsorg samt avdel- ningspersonal (dels en enskild personal , dels ett personallag).
Ett par projektledare kommenterar urvalet på följande sätt.
”Möjligtvis kunde vi ha uteslutit att intervjua enskild personal då detta inte gav något utöver arbetslagsintervjuerna. I övrigt upplever jag det positivt att ha inter- vjuat olika kategorier då det har blivit tydligt att vissa saker upplever man olika.” ”Att intervjua en enskild personal utöver arbetslaget tillförde i stort sett ingenting, man fick ungefär samma svar. Redan i provomgången märktes denna tendens ganska tydligt. Detta arbetsmoment kunde vi lyft ut, både för vår skull och för tids- åtgången på stugorna, där en personal utöver arbetslaget fick frigöras.”
2) Provintervjuerna
Inför huvudundersökningen med de intervjufrågor som projektledargruppen hade utformat gjordes en provomgång med intervjuer för att pröva frågornas relevans och klarhet och få erfarenhet av metoden. Synpunkter kring frågorna och metoden diskuterades vid en projektledarträff och vissa justeringar av frågorna gjordes innan huvudundersökningen.
Ett par projektledare kommenterar nyttan med provintervjuerna .
”Provomgången var viktig och gav mig hjälp med att utföra kommande intervjuer effektivare, t ex att inte skriva ned allt de intervjuade sa (”allt” avser antagligen ”kringprat” utanför ämnet), att inte hjälpa till med intervjusvar, att sammanfatta och skriva ned svaren direkt i anslutning till intervjun.”.
”Jag tyckte att provomgångens intervjuer med enhetschef och personal var så lyck- ade att jag fortsatte inom den enheten att även intervjua personallaget”.
”Efter att ha genomfört en provomgång med tre intervjuer, där de tillfrågade ej fått möjligheter att ta del av frågorna på förhand, bestämde vi oss för att i fortsättning- en skicka ut dem före intervjutillfället. De intervjuade har då haft möjlighet att fun- dera igenom frågorna på egen hand eller tillsammans med sina arbetskamrater, vilket upplevts som positivt. Intervjuerna kunde genomföras på något kortare tid och svaren blev troligtvis även mer genomtänkta.”
3) Intervjufrågorna - urval och utformning
Hur bedömer projektledarna intervjufrågornas urval och utformning efter att ha genomfört huvudundersökningen? Uppfattas frågorna precisa och relevan- ta.
”Frågorna har varit lätta att ställa och har inte behövt särskilt mycket förklaringar och förtydligande. Frågorna har varit sådana att de skapat bra ”klimat” för diskus- sion runt omkring frågeställningen.”
”De områden som intervjuarbetet kom att handla om tror jag uppfattades som in- tressanta av intervjupersonerna. Det rörde som om sådant som är aktuellt i kvali- tetsdiskussionerna inom barnomsorgen idag. En klar fördel var att frågorna hade lämnats ut i god tid före intervjutillfället, varför alla var väl förberedda.”
”Intervjufrågorna har varit klart formulerade och haft en relevant anknytning till de utvärderingsmetoder som vi har för avsikt att belysa. En mängd aspekter har kommit fram vid intervjuerna som ger den mångfacetterade bild som förskolans vardag utgör. Vid några tillfällen i intervjuerna har en dialog uppstått kring inne- hållet i intervjufrågan. I många stycken en smått filosofisk utläggning/diskussion och ett reflekterande samtal.”
4) Kritiska synpunkter på frågornas utformning
Intrycket från projektledarnas bedömning är att man anser att intervjufrågorna är relevanta och välformulerade. Det finns också en del kritiska funderingar kring en del intervjufrågor som rör områdena: ”Förändrade förutsättningar och förändrat pedagogiskt arbetssätt” och ”Barn med behov av särskilt stöd” samt ”Föräldrainflytande” (Se Kapitel 4 för en redovisning av frågorna inom respektive område).
”När det gäller detta med förändrade förutsättningar och förändrat pedagogiskt arbetssätt, så blandade medarbetarna ihop svaren i övergripande förändringar av barnomsorgens organisation på avdelningsnivå med frågan vilka konsekvenser i det pedagogiska arbetet som dessa övergripande förändringar har medfört.” ”Frågorna har varit relevanta men det är några saker som jag vill uppmärksamma. Jag har märkt att personal har haft svårt att hålla sig till perioden 1990-1995 när det gäller förändrade förutsättningar inom barnomsorgen. Många har tagit upp sa- ker/förändringar som inträffat fr.o.m. 1 januari 1996. Vid de tillfällen som jag har uppmärksammat detta, har jag fått påminna om vilken tidsperiod som gäller. En trolig orsak till detta kan vara att det har skett stora förändringar i vår kommun under 1996.” ”
”De intervjuade har uppfattat frågorna men har haft vissa svårigheter att erinra sig vad som har hänt under en, som flera uttryckte det, så lång period som fem år.” ”Några har sagt att det är svårt att dra en gräns mellan förändringar på enhets- och avdelningsnivå. Några hade också svårt att skilja på förändringar och konsekven- ser.”
”Samtliga frågor var klart formulerade utom de två första frågorna i stycket om Barn med behov av särskilt stöd. Hur och av vem identifieringen sker, svaren på dessa frågor kunde ibland gå in i varandra.”
”Först borde vi kanske ha slagit fast vad vi menar med inflytande, att ha föräldra- möte i sig är ju inte säkert att det betyder att föräldrarna har inflytande.”